Global Health Forum - beyond 2015

Konferensen Global Health – beyond 2015 anordnades igår av Svenska Läkaresällskapet, och fortsätter idag med en workshop för studenter och yngre yrkesverksamma. Patrik och jag deltog i gårdagens konferens, bland ca 1300 andra deltagare. Först ut bland talarna var Hans Rosling, som visade att livsstilsrelaterade sjukdomar (NCD, non-communicable diseases)  ökar i hela världen, och bidrar i genomsnitt till ca hälften av alla ”healthy life years lost”. Rosling var också inne på att andra faktorer än sjukvård bidrar till att förbättra hälsa, t ex kvinnors läskunnighet och  tillgång till elektricitet.

Ett av konferensen teman var klimatförändringarna och effekten på hälsa.  Johan Rockström talade om att vi nu nått en nivå av miljöpåverkan där det är svårare att förutse effekterna, men att  klimatförändring och degradering av biologisk mångfald redan har stor påverkan på människors hälsa. Att poängtera effekterna på människors hälsa kan vara ett sätt att visa hur angeläget det är att vi gör något åt problemet. Vi måste sluta tänka i stuprör för att kunna se hela vidden av problemet, men också hitta lösningarna. Miljöminister Lena Ek gav också sin syn hur man politiskt sett kan bidra till lösningar, men att ansvaret också ligger hos medborgarna att ändra t ex konsumtionsmönster. Anders Nordström  diskuterade sedan med den nigerianska opinionsbildaren Lola Dare om bl a de hållbara utvecklingsmål som nu håller på att tas fram, som en uppföljning efter milleniemålen.

[caption id="attachment_11627" align="alignnone" width="540"] Paneldiskussion om ojämlikhet inom hälsa[/caption]

Eftermiddagen inleddes av barn- och äldreministern Maria Larsson, följt av the Lancets chefredaktör som talade om hälsa som en mänsklig rättighet, men att vissa grupper ofta är marginaliserade, t ex nyfödda och tonårsflickor, och vissa områden kan också förbises pga av politiska agendor, t ex abort.  Av representanten för ett regionalt nätverk inom hälsoområdet fick vi höra att det inte räcker med att analysera aggregerade siffror. Vi måste titta på klyftorna och sedan arbeta för att minska dem. Hon menade att det inte alltid är geografi och bristande tillgång som gör att det finns stor ojämlikhet inom hälso – avancerad sjukvård kan finnas tillgänglig i utvecklingsländerna, men de som bor i slummen i närheten har kanske inte tillgång till den.  I den följande paneldiskussionen framkom att man bör satsa på att resurserna bör nå ut där de bäst behövs, oftast inom primärvård på lokal nivå, och att vi bör bygga en global solidaritet bortom bistånd, där t ex företag kan spela en roll. Mariam Claeson från Gates Foundation var inne på samma sak, då hon menade att fattigdomsminskning inte nödvändigtvis kommer med ekonomisk tillväxt, utan med ”pro-poor policies”. En sådan politik kan stänga klyftorna, och på så sätt bidra till att minska extrem fattigdom och skapa tillväxt.

Den sista sessionen handlade om livsstilsrelaterade sjukdomar, NCDs. Enligt professor Beaglehole från Auckland orsakar de 60 % av alla dödsfall i låg- och medelinkomstländer, och 50 % av dödsfallen skulle gå att undvika eller skjuta upp. Det finns en tydlig koppling till fattigdom, och några av de största riskfaktorerna är högt blodtryck och hög konsumtion av alkohol och tobak. Han menade att hälsa och välbefinnande (och där spelar NCDs en stor roll) kan sättas i mitten av de kommande hållbara utvecklingsmålen, då den påverkas av faktorer som sysselsättning, vatten och sanitet, utbildning, konflikter och klimatförändringar.



Den sista, sammanfattande paneldiskussionen handlade mycket om att det är viktigt att mäta vad vi hittills åstadkommit och att utkräva ansvar. Forskningen bör bli mer inriktad mot tillämpning, vilket också kan underlätta för företagen att koppla sig till akademin och forskningen,  och utveckla produkter baserad på det. Återigen poängterades att hälsa inte kan behandlas separat, utan hänger ihop med miljö, klimat mm, alltså globala fenomen, som vi måste samarbeta för att kunna hantera. Konferensen handlade mycket om problem, men det fanns även några första steg mot lösningar, t ex att gå från att titta på sjukdomar till hälsa, att det går att nå positiva resultat, t ex behandlingen av hiv-sjuka. Genom att skapa effektivare partnerskap inom hälso- och sjukvård, t ex samarbeten mellan akademi, företagen och den offentliga sektorn, kan innovationer utvecklas och varor och tjänster nå fattiga människor.

Länk till konferensens hemsida