Kajsa Westling, Myndigheten för vård och omsorgsanalys, presenterar IHP-rapporten
Idag var det dags för årets sista Business Networking Breakfast och temat denna gången var stiftelsen Commonwealth Fund och den årliga enkäten om tillståndet i vården i ett antal länder. Commonwealth Fund är en amerikansk privat stiftelse som skapades 1918 för att stödja framväxten av bättre hälsosystem. Varje år publiceras Commonwealth Fund's International Health Policy Survey, IHP-studien, som är en undersökning av tillståndet och utvecklingen i hälso- och sjukvården i ett antal länder. Man vänder sig i en enkätundersökning till tre olika grupper under en rullande tre-årsperiod, befolkningen generellt, äldre (över 65) samt läkare i primärvården. I 2016 års undersökning har den allmänna befolkningen varit inriktningen. Även om det är svårt att jämföra länder ger studien intressanta resultat om hur befolkningarna i de deltagande länderna uppfattar sina respektive system. Elva länder deltog i årets undersökning varav Sverige är ett. Övriga länder är Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Storbritannien och USA. 
På frukostmötet presenterade Kajsa Westling från Myndigheten för vård och omsorgsanalys årets enkät. Rapporten presenteras årligen vid ett möte i Washington, Anders Ekholm vice vd på Institutet för Framtidsstudier deltog i den svenska delegationen som leddes av Niclas Jacobson på Socialdepartementet. Tyvärr visar årets studie på sämre resultat för Sverige jämfört med många av de andra deltagande länderna. Det gäller viktiga områden som tillgänglighet, information, delaktighet och samordning. Befolkningens förtroende för sjukvården generellt sjunker också och andelen som tycker att hälso- och sjukvårdssystemet fungerar bra har minskat sedan tidigare.
Dock upplever de flesta att den övergripande kvaliteten på sjukvården är god. Det svenska systemet står sig också väl i den internationella jämförelsen när det gäller jämlik tillgång på vård utifrån ekonomiska förutsättningar, det är få patienter som avstår från vård på grund av kostnaden. Ett av de stora problemen verkar vara att få svenskar har en fast och kontinuerlig läkarkontakt, ca 42 procent uppger att de har en fast läkarkontakt medan samma siffra i andra länder ofta ligger närmare 90 procent. Särskilt viktigt kan detta vara för personer med kroniska sjukdomar och äldre, multisjuka. Antalet läkarbesök är också lågt i Sverige, det är nästan tre gånger högre i exempelvis Tyskland. Ytterligare ett stort problem är upplevelsen av delaktighet i vård och behandling som är betydligt lägre än i de andra länderna.
Stämningen sjönk allt eftersom i rummet under presentationen. Vi är vana att prata om det välfungerande svenska systemet men den här rapporten visar alltså något annat. Samtidigt var Kajsa Westling noga med att säga att detta är en resultatredovisning och ingen analys av vad som liggér bakom svaren. Vårdanalys ska under kommande år genomföra en fördjupningsanalys som förhoppningsvis kan ge svar på vad som gör att det svenska systemet hamnar så långt ner. De länder som hamnar på höga placeringar (Schweiz, Tyskland, Frankrike..) har helt olika typer av system så det finns ingen enkel fråga kring organisation som kan ge svar. Anders Ekholm påpekade också att det som kan vara positivt och vad en sådan här rapport kan bidra med är ett krismedvetande att vissa saker inte fungerar bra och behöver ändras. Först när medvetenheten om tillståndet är känt kan också förändringar göras. De rent medicinska resultaten i den svenska vården står sig generellt också väldigt bra i internationella jämförelser.
Vi ser fram emot att följa arbetet med en fördjupande analys och även andra reformer och uppföljningar av viktiga utredningar som den om den högspecialiserade vården och effektiviteten i vården och att nästa och kommande års IHP-rapporter visar på bättre resultat för Sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar