Visar inlägg med etikett #export. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #export. Visa alla inlägg

fredag 18 december 2020

Så svarar Global Health Care College Sweden på krisen

Hej Global Health Care College Sweden som tillhandahåller konsulttjänster för arbete med ledning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsutbildningar på gymnasial- och akademisk nivå. Global Health Care College Sweden verkar för att stärka hälso- och sjukvården på global nivå, i samarbete med lokala, nationella och internationella aktörer inom vård- och omsorg och hälso- och sjukvård, baserat på kärnvärdena "education-empowerment-equality". För GHCC har pandemin varit ett startskott för efterfrågan på digitaliserade utbildningar.


Foto: Rikard Kårevall 
Från vänster: Aisha Amin, Vice President, Ulrika Nimstrand, Chief of Global Relations, Britta Wikman, CEO

1. Berätta – hur påverkades Global Health Care College Sweden av pandemins initiala skede och vad har ni gjort åt det?

- I samband med pandemins initiala skede förde vi en dialog med en ny samverkanspart i Indien. Fokus låg på att utveckla och digitalisera en nationell utbildning för icke akademisk hälso- och sjukvårdspersonal, motsvarande vårdbiträdesnivå. Utbildningen är nu färdig och kommer att rullas ut på nationell nivå i Indien inom kort.

- Vi skulle kunna säga att med anledning av pandemin så har efterfrågan på digitaliserade utbildningar ökat, inte minst inom området infektionsprevention. Just nu för vi dialog med ytterligare parter i Indien, dels med en nationell förening som har 11 000 medlemmar i form av sjukhus, hälsocentraler, vårdboenden och kliniker, och som avser styra om ett flertal fysiska utbildningar till digitala. Här ser vi stora utvecklingsmöjligheter, att med våra samverkanspartners, akademin och arbetslivet, även fortsättningsvis erbjuda högkvalitativa digitala utbildningar som ligger i linje med arbetslivets behov.

2. Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

- Pandemin har direkt påverkat våra möjligheter att resa och träffas 'in real life' med våra partners i Indien. De utbildningsfilmer vi skrivit manus till blev drygt en månad försenade då filmteamet inte fick tillgång till att filma på sjukhus när pandemiläget var som mest kritiskt. Dock har mycket kunnat skötas digitalt, vilket visat att infrastrukturen för digitalt arbete och kommunikation fungerar väl, såväl i Sverige som i Indien, där vi har våra primära kunder i dagsläget.

3. Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på Global Health Care College Sweden och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

- Coronakrisen har skakat om hela världen. Vi lever i en tung tid och samverkar på global nivå för att finna lösningar med att stärka kompetensen hos ny och befintlig vårdpersonal, både på basnivå och akademisk nivå internationellt. Vi jobbar aktivt med utbildningar inom infektionsprevention för att motverka spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens. Behovet av digitala utbildningar inom vård och omsorg, hälso- och sjukvård är högt upp på agendan. Vi har även fått tänka om och ställa om när det gäller utformandet av utbildningar och kvalitetssäkring. Digitala tjänster var inte det primära vi tänkte oss från början men livet i ett föränderligt samhälle ställer krav på oss alla, och anpassningar är nödvändiga. På längre sikt ser vi möjligheter med att kunna erbjuda digitala, fysiska och kombinerade utbildningar i större utsträckning och med vårt kvalitetssäkringskoncept för samverkan på lokal, regional och nationell nivå.

4. Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

- För oss är Swecare en viktig samverkanspart, framförallt när det gäller att kunna verka genom Swecares gedigna nätverk, samverkansträffar, erfarenhetsutbyten samt genom att Swecare även kan agera som dörröppnare. Vi ser trots pågående pandemi med tillförsikt fram emot ett utvecklat samarbete med många nya innovativa lösningar och samverkansvägar.

tisdag 1 september 2020

Vi välkomnar AroCell som ny medlem i Swecare

Under julimånad välkomnade Swecare det Uppsalabaserade diagnostikföretaget AroCell AB som ny medlem i Swecare. AroCell fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte.

Intresset för läkemedel är just nu hett och i synnerhet mot cancerbehandlingar. För att få veta lite mer om AroCell, vad de gör och vad de önskar få ut av sitt medlemskap i Swecare fick vi förmånen att intervjua AroCells VD Michael Brobjer härom veckan.

 Berätta lite om dig själv och vad du jobbar med

Jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv inom Life science och har en brinnande passion för att finna läkemedel och behandlingar som kan förbättra livsvillkoren för oss människor. Det finns en stark tro hos mig kring vad vi i branschen kallar för precision medicine eller personalized medicin, det vill säga individanpassad vård där vården anpassas individuellt beroende på patientens genetiska och fysiska förutsättningar. Som VD för AroCell har jag förmånen att leda ett fantastiskt team med kunniga medarbetare inom utveckling och klinisk forskning. Vi har väldigt roligt på jobbet och driver en mycket omfattande verksamhet genom det lilla företagets struktur med många samarbetspartners och konsulter.

 Berätta varför ni vill bli Swecare medlem

Det finns flera anledningar till att vi vill bli medlemmar. Vi tycker Swecare gör ett fantastiskt jobb och som medlem får vi ta del av Swecares kunskap när vi expanderar på världsmarknaden. Sen är det självklart också intressant för oss att få ta del av Swecares nätverk och få möjlighet att skapa kontakt med beslutsfattare och andra viktiga aktörer internationellt. Vi är stolta över att få vara en del av Sveriges exportfrämjande verksamhet!

Vad arbetar ert företag med?

AroCell AB är ett Uppsalabaserat diagnostikföretag som fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte. Idag kan det ta månader att avgöra om en specifik behandlingsform är effektiv. Vårt mål är att förkorta detta avsevärt och att bidra till att varje patient får rätt vård vid rätt tillfälle.

Vår huvudprodukt, AroCell TK 210 ELISA, är en metod för att mäta biomarkören TK1 (Tymidinkinas 1) i serum. TK1 är ett enzym som finns i cellen där det har en nyckelfunktion vid celldelning då det behövs för bildande av DNA. Eftersom cancerceller kännetecknas av okontrollerad celldelning och därför tillverkar extra mycket DNA innehåller de även mycket TK1 vilket gör TK1 till en intressant markör för cancer. Tex. kan TK1 som läcker ut i blodet indikera om det finns en växande tumör i kroppen eller, under en behandling med t.ex. cellgifter, om tillväxten av en tumör har hämmats med hjälp av behandlingen. 

AroCell TK210 ELISA är CE märkt och används idag inom forskning och klinisk utveckling men vårt mål är att den framöver även kommer att användas inom klinisk rutinanalys.

På vilka marknader finns ni idag? 

Vår försäljning sker huvudsakligen via distributörer och vi har idag distributörer på alla viktiga marknader för AroCell, vilka är Nordamerika, Europa och Asien. På de marknader vi inte har en partner sker direktförsäljning från vårt kontor i Uppsala. Vi jobbar dock med att utöka distributörsnätverket och letar hela tiden efter bra partners. 

Berätta något nytt som är på gång i ert företag? 

Vi har i nuläget mycket stort fokus på att få vår produkt AroCell TK 210 ELISA godkänd för klinisk användning i länder utanför Europa, främst i USA. Därför lämnade vi nyligen in en så kallad 510 (k) ansökan som ska leda till ett FDA­clearance i USA.  Med ett 510(k) clearance kan vi marknadsföra och sälja AroCell TK 210 ELISA till kliniska rutinlabb för mätning av TK1 hos cancerpatienter och därmed förbättra möjligheterna till effektiv behandling av deras cancer.

AroCell TK 210 ELISA
Vad är ert företags styrkor?

 AroCell bygger på mångårig kunskap och forskning kring tymidinkinas och hur det kan användas som biomarkör inom cancervården. Staffan Eriksson, en av AroCells grundare, är mycket meriterad och en globalt erkänd expert på TK1. Vår styrka är därmed den djupa kunskap vi har kring hur TK1 kan användas inom cancervården. Sedan ett par år tillbaka har vi också ett mer kommersiellt fokus där vi etablerat försäljningskanaler och partners på viktiga marknader. Det gör att vi är redo för en utökad efterfrågan och försäljning.

I tider som dessa, hur ser ni på framtiden? 

Stora delar av året har präglats av Covid-19 pandemin och åtgärder som skett för att förhindra spridningen av viruset. För AroCells del har det inneburit förändrade rutiner på kontor och laboratorium samt en begränsad möjlighet till möten med våra kliniska partners. Verksamheten har dock kunnat fortsätta med oförminskad kraft och fokus har varit på inlämnande av 510(k) ansökan till FDA i USA och förstärkning av vår IP portfölj. 

I samband med att fler avancerade läkemedel blir godkända för cancerbehandling ökar behovet av biomarkörer då det finns fler behandlingsalternativ för onkologen. Denna trend kommer att fortsätta och vi ser ett kraftigt ökat intresse för biomarkörer inom vården. Det innebär att fler patienter kan behandlas med gott resultat samtidigt som AroCell kan utvecklas positivt, vilket gör att vi ser positivt på framtiden och ser fram emot att fortsätta vår globala lansering.

Vilka marknader tycker ni vore kul att få satsa på tillsammans med Swecare?

Vårt största fokus ligger på den amerikanska marknaden men vi ser även stor potential på marknader utanför USA och Europa, då främst i Asien. Där finns flera marknader som är viktiga för oss så som Sydkorea, Japan och Kina. 


Nyfiken på att få veta mer om AroCell, gör gärna ett besök på www.arocell.com 


tisdag 30 juni 2020

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

fredag 26 juni 2020

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.


Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?
M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.


Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?
M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.