tisdag 30 juni 2020

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

fredag 26 juni 2020

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.


Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?
M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.


Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?
M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.

tisdag 23 juni 2020

Så svarar Visiba Care på krisen


Visiba Care är en skalbar teknisk plattform som ger vårdorganisationer möjlighet att öppna en eller flera digitala mottagningar. Företaget grundades 2014 som ett svar på en diskussion grundarna hade om varför man upplevde att det var så svårt att få kontakt med vården när man var sjuk. Ingen liknande lösning fanns vid den tidpunkten på den nordiska marknaden och få trodde att digitala vårdbesök skulle kunna ersätta fysiska möten. Idag finns Visiba Care i drygt hälften av de svenska regionerna, både bland privata och offentliga vårdgivare, och dessutom på tre utlandsmarknader. Plattformen används inom många olika vårdverksamheter, både inom primärvård , specialistvård och kommunal vård och omsorg. Under våren och i skuggan av Covid-19-utbrottet har vårdens digitalisering aktualiserats. Det är bråda dagar för de som erbjuder digitala tjänster, men vi har lyckats få en pratstund med Johan som är VD.

Hej Johan Gustafsson vd på Visiba Care och ledamot i Swecares styrelse,
Ni var redan innan Coronautbrottet ett företag på uppgång, men hur har ni påverkats av det pågående Corona-utbrottet?
Det har påverkat oss jättemycket. Vi är ju ett företag som haft en bra tillväxt sedan start, men nu under våren har det formligen exploderat. Vår omsättning har ökat med ca 200 procent.

Vad är det som förändrats?
Det som tidigare har gått i ganska långsam takt har plötsligt genomförts på väldigt kort tid. Vi har upplevt det som att det nästan inte har funnits några bromsar. Det som var planerat att införas över kanske två år, gick plötsligt på en månad. Ser vi enbart till digitalisering, skulle vi nog lugnt kunna säga att kunderna flyttats framåt i tiden ett par år. Det har varit en ganska häftig resa. Framförallt har vi jobbat med uppskalning av digitala vårdmöten. Det har tillkommit några nya kunder, men i Sverige har det främst varit fokus på befintliga kunderDet vi har kunnat se är att vissa har varit väl förberedda och därför kunnat göra uppskalningen på ett bra sätt, medan andra stod sämre rustade och behövde jobba med det som fanns på plats, ibland en rätt föråldrad teknik. Det ska bli intressant att följa framöver vilka som lyckas bra och vilka som blev lite tagna på sängen.

Ni finns också i andra länder, Norge och Storbritannien framförallt, hur har erfarenheterna varit där?
Efterfrågan har varit väldigt stor. I både Norge och UK har vi fått flera nya kunder och volymerna har ökat kraftigt hos de befintliga. Genomgående har ett problem varit att ingen haft tid att göra en ordentlig analys av vad de verkligen behövde. Läget har ju varit närmast desperat, särskilt i Storbritannien. Man var bara tvungen att hitta en lösning på hur folk skulle kunna komma till vården digitalt. Det innebar också att man varit lite mindre noga med säkerheten. Här sticker Sverige ut lite, då vi här är väldigt måna om säkerheten. Man loggar in med bank-id och det är höga krav på oss som leverantör att skydda informationen. I Storbritannien var det närmast ”strunta i säkerheten, bara ni löser problemet”. Det ska bli intressant att följa hur det utvecklas…

Tror du att det förändrade landskapet och den ökade tillgängligheten av digitala vårdtjänster kommer att bestå när krisen lugnat sig?
Det är jättesvårt att veta förstås. Men i Sverige har vi känslan att det är en mer permanent utveckling som inte kommer gå tillbaka. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan. I Norge och UK har vi sett stora ökningar men faktiskt också en antydan att det sjunker ihop lite nu när pandemin lugnat ned sig. Trots en viss tillbakagång kommer det innebära stora skillnader i den digitala tillgängligheten jämfört med tidigare, det är väldigt påtagligt, men det verkar vara en skillnad mot Sverige. Om det har att göra med olika strategier eller högre IT-mognad i Sverige vågar jag inte säga.

Har krisen haft någon negativ påverkan på er och hur ser ni på framtiden post-corona?
Rent affärsmässigt har det enbart inneburit en positiv påverkan om än extremt mycket arbete för medarbetarna. Sedan har vi även påverkats av de problem som uppstått hos våra kunder, t ex brist på rätt utrustning. Helt plötsligt fanns till exempel inte web-kameror och headsets att få tag på…  Sedan påverkas vi ju förstås av att samhället i övrigt är drabbat och att många kunder har en svår situation. Det kommer att finnas en stor vårdskuld lång tid framöver som kan oroa. Vårdskulden kommer vården behöva förhålla sig till och därför ser vi ju också att det kommer bli fortsatt viktigt att arbeta digitalt och effektivt för att beta av denna. För oss innebär det att finnas till hands och stötta vården att lösa problemen genom smarta arbetssätt med hjälp av vår teknik. Jag bedömer att det finns en stor potential där och att vi har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bistå i detta arbete.

tisdag 16 juni 2020

Swecare Open-up Day – erfarenheter från våren 2020 för framtidens främjande

I torsdags gick Swecares Open-up Day av stapeln, en digital workshop med syfte att byta erfarenheter från covidkrisens första fas och blicka framåt för att forma exportfrämjandet framöver. Förmiddagen hade delvis utformats som ett svar på önskemål i den enkät som besvarats av drygt hälften av Swecares medlemmar under april och maj.

Efter välkomstord från Maria Helling, pratade Niclas Jacobson från Socialdepartementet om främjandet som en motpol till ett nedstängt Europa. Han talade om det är glädjande att trots svåra utmaningar så har många svenska life scienceföretag visat prov på god anpassningsförmåga och kreativitet, för att möta situationen och förändrad efterfrågan. Niclas berättade också hur man inom Regeringskansliet har man arbetat intensivt mot olika typer av handelsstörningar, såsom exportrestriktioner och långa väntetider vid gränserna inom EU, liksom att se över genomförandet av Export- och investeringsstrategin. I detta ingår att hitta nya former för främjandet, vilket ju också workshopen syftade till.

Nästa inledningstalare var Daniel Forslund, biträdande regionråd för innovation i Region Stockholm på temat: Digital vård blir förstahandsval. Omställningen mot digitala vårdmöten har varit rekordsnabb under coronakrisen med 11 gånger fler videobesök i vården i april jämfört med januari 2020. Störst ökning i användning har skett hos patienter över 50 år, och i åldersgruppen 70-79 använder nu 50% fler de personliga e-tjänsterna på 1177. Ett starkt utgångläge möjliggjorde detta, där fler än hälften av länets vårdcentraler redan erbjöd digitala vårdbesök. Samtidigt agerade regionen snabbt, bl a genom en översyn av vårdavtal och ersättningsmodeller, för att uppmuntra till digitala besök där så varit lämpligt. Under våren har digitala möten i specialistvården också blivit alltmer vanliga, t ex har avdelningar för diabetes, onkologi, stroke m.fl. nu anslutit sig.

Efter en frågestund presenterades Swecares enkät bland medlemmarna som syftat till att få en bild av hur coronakrisen har påverkat dem och hur de ser på framtiden. Tre tydliga slutsatser kan dras från studien. Först och främst ser vi att alla påverkas, och att de minsta företagen är hårdast drabbade, även om många svarade att de påverkats både positivt och negativt.

För det andra är det tydligt att kriser driver innovationer. En stor majoritet av de svarande har anpassat sig genom att utveckla innovationer och nya typer av erbjudanden. Framför allt tjänsteföretagen nämnde att de utvecklar nya digitala erbjudanden, men vi ser också företag som utvecklat nya produkter eller processer.

Den tredje slutsatsen är att osäkerheten om hur pandemin kommer påverka företaget till hösten och framöver är stor, men att de flesta gör en negativ bedömning av läget kommande halvår, t ex minskad inkomst och försenade affärer och andra satsningar, samt minskad möjlighet att bearbeta nya kunder. Uppdämd efterfrågan och kommande satsningar på hälso- och sjukvård kan delvis uppväga detta.  

Ett intensivt arbete krävs nu för att få igång affärer och export, med nya arbetssätt för dessa tider då resandet är begränsat. Svenskt exportfrämjande och life science-sektorn måste visa hur svenska produkter/tjänster är en del av lösningen när länder kommer se över och stärka sina sjukvårdssystem framöver. Studien presenteras den 17 juni på Swecares hemsida, www.swecare.se

Att få höra om andra aktörers respons under krisen var ett av önskemålen som kom upp i enkäten, och nästa pass erbjöd just detta. Vi hörde Visiba Care och Doctrin tala om digitalisering i raketfart under våren, hur Bactiguard löste sina transportproblem och utvecklade sitt erbjudande, vilket även Essity har gjort genom att börja producera munskydd, en helt ny produkt. Till sist fick vi höra om ett inspirerande projekt för brännskadevård i Etiopien med kapacitetsutveckling, infrastruktur och ledning som Akademiska sjukhuset i Uppsala är involverat i. Detta kan också kan tjäna som samarbetsmodell för svenska privata och offentliga aktörer.

Detta ledde över till gruppdiskussionerna, som blev väldigt lyckade med engagerade deltagare och fullt med energi. Vi var totalt 5 grupper med 8-10 personer/grupp. Det kom fram många bra och konkreta förslag på hur vi ska kunna arbeta med exportfrämjande och kontaktskapande aktiviteter digitalt och på så sätt stötta svensk life science i vägen ut ur krisen.

Workshopens fokus var att utveckla ”den digitala delegationsresan”. Att genomföra digitala delegationer har så klart sina nackdelar, men även en hel del fördelar vilka vi måste utnyttja till fullo. T ex så möjliggör de en mer kontinuerlig dialog, vilket gör dem till ett bra komplement till fysiska möten även när mer resande är möjligt. Ett förslag var att ”resa” till regioner och marknader i olika tidszoner på samma dag eller dygn för ökad tidseffektivitet. En annan möjlighet som togs upp är att låta utländska deltagare ”besöka” en vårdcentral eller sjukhus, där det svenska systemet, liksom produkter och tjänster kan visas upp live.

Vad gäller vilka marknader så var ett tips var att göra de första digitala delegationsresorna dit det redan finns etablerade relationer, för att underlätta interaktionen. Inom Europa finns det t ex goda kontakter och existerande affärer och samarbeten att bygga vidare på. Ett antal delegationsresor var planerade under 2020, och det fanns intresse att bygga vidare på dessa. Marknader som nämndes var Kina, Indien, USA, Japan, Mellanöstern, Etiopien, UK och Irland, Norden. Ämnesområden som togs upp var arbeta med teman som digitala lösningar, infektionskontroll, nära vård (hemsjukvård, egenvård), patientsäkerhet, effektivisering och kliniska prövningar.


Utöver delegationsresor kom intressanta förslag från grupperna att öka antalet andra digitala aktiviteter med tex virtuell mässmonter, digitala kunskapsinhämtande möten med beslutsfattare, match-making events. En annan tanke var att gemensamt kartlägga ersättningssystemen genom att samla in kunskaper och erfarenheter från medlemmarna, framförallt ersättning för digitala besök, kapitering, diagnosrelaterade grupper och diagnoskoder. Ett annat ämne som flera grupper tog upp var att medlemmarna bör hitta former för gemensamma erbjudanden och paketering för att minska kostnader och risk och dra nytta av varandra.

Grupperna nämnde också den stora vårdskuld som krisen orsakar för många patientgrupper och vårdtyper. Detta kommer innebära ett behov av att satsa på både tids- och kostnadseffektiva lösningar. Slutsatsen är att det finns mycket spännande att arbeta med efter sommarledigheten! Alla som har fler tankar om främjandet den kommande tiden, tips på tekniska lösningar, önskemål om samarbete eller vill dela med sig att kontakter eller information, hör av er till info@swecare.se, så tar vi med oss det i planeringen av uppföljningsmötet till denna workshop. Skriv upp datumet 1 september redan nu, då kör vi vidare!

 


tisdag 9 juni 2020

Så svarar Socialdepartementet på krisen


Statssekreterare Maja Fjaestad

Departementets arbete under den här tiden

Vi lever onekligen i en snabbt föränderlig och svårberäknelig värld.

Från Socialdepartementets sida har vi försökt att jobba på med alla frågor så långt det varit möjligt, men majoriteten av oss på departementet har fokuserat på coronarelaterade frågor senaste månaderna.

Jag har stor förståelse för de många företag som kämpar och kommer ha en tuff period framför sig. Förhoppningen är att regeringens krispaket ska vara till gagn för några av dem som är i störst behov av stöd för att klara sig igenom den här situationen.

Glädjande mitt i allt detta är att det finns de företag som det går bra för, även om det är något mer komplicerade vägar än vanligt.

Handelsfrågor

Vi har satt ihop en informell samverkans- och koordineringsgrupp mellan Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet som är i nära kontakt med berörda företag och myndigheter inklusive våra ambassader runt om i världen för att hantera olika typer av handelsstörningar.

Det internationella arbetet har bland annat fokuserat på:
  • Att få bort exportrestriktioner på den inre marknaden
  • Att undvika för långa väntetider och köer vid gränserna inom EU
  • Att öka och ställa om den inhemska produktionen av vissa produkter, och det har vi sett goda resultat med bland andra Essity, Getinge, Absolut Vodka och Perstorp
Sverige är starka förespråkare för frihandel och vi kommer fortsätta betona vikten av solidaritet och gemensamma lösningar i alla bilaterala möten så väl som EU-nivå.

Den realitet vi nu lever i kommer sannolikt bli en katalysator för digitala lösningar, det måste vi analysera ordentligt och se hur Sverige kan vara med och bidra till där vi idag har ett försprång med en befolkning som är positivt inställda till fler digitala produkter.

Främjandet

Hur gör man då när ett arbetssätt helt sätts ur spel? Alla främjarresor som vi skulle ha gjort till exempelvis USA, Frankrike och Sydafrika tillsammans med Swecares medlemmar under året är ju inställda. Troligen kommer den typ av främjarresor som vi har arrangerat tidigare inte vara möjliga att genomföra inom en överskådlig tid. Vi ska inte sluta att främja, tvärtom, men hur ska vi göra nu?

Bilden av Sverige som sprids runt om i världen är tudelad. Det är något vi kommer att behöva ta hänsyn till och se till att det gagnar de svenska företagens internationalisering.

På många håll i världen har pandemin blottat brister i hälso- och sjukvårdssystemen. Min tolkning är att när krisen är över kommer intresset att bygga upp hållbara och motståndskraftiga system att vara ännu starkare.

Vi har förstått att flera av Swecares medlemmar vittnar om ökat intresse för deras lösningar, vilket gläder mig att sektorn i stort går bra. Något vi också har sett i exportsiffrorna för den här perioden. Många har lyckats anpassa sig, ställa om, hitta nya användningsområden som just nu är efterfrågade. Det gläder mig och tyder på kreativitet och god anpassningsförmåga. Något som jag tror vi kommer att behöva göra i ännu större utsträckning framöver.

Från regeringskansliets sida får vi signaler om intresse för fördjupat samarbete med Sverige inom hälso– och sjukvård och life science sektorn från hela världen. Det kommer inte minst upp i de dialoger som statsministern och andra ministrar för med sina motsvarigheter i andra länder. För att följa upp dessa propåer kommer vi ha stort behov av det Swecare kan erbjuda i form av främjandeverksamhet.

Regeringskansliet, via Socialdepartementet främst, har en nära dialog med Swecare och vi ser fram emot att under hösten kunna följa upp resultatet av den enkät som gjorts bland medlemmarna och Swecares Open up Day 11 juni, där närmare 50 deltagare ska diskutera hur man kan främja under dessa omständigheter. Det blir också intressant att se om det kommer nya marknader som blir viktiga för våra företag att bygga relationer till, utöver de vi redan har goda samarbetsavtal med.

Besök gärna Regeringskansliet - Socialdepartementet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

torsdag 14 maj 2020

Välkommen - Lara Sievers - till team Swecare

Det är full fart på kansliet, vi satsar på att förbättra vår hemsida, vår IT-miljö, kommunikationen och genomför dessutom en enkätundersökning där vi fördjupar oss i behoven hos våra medlemmar nu under Covid-19 och hur vi kan vara ett stöd på bästa sätt. Styrkan på Swecare har varit i minsta laget under våren då Mikaela lämnat för föräldraledighet, men den här veckan välkomnar vi Lara Sievers som förstärkning till teamet. Lara kommer närmast från EU:s civila krishanteringsinsats till Libyen där hon bland annat arbetade med politisk och strategisk rådgivning samt utvärdering av insatsens operationella mandat.

Under sin tid på Swecare kommer Lara bland annat ansvara för Mellanöstern och förstås arbetet med Expo2020. Hon har även fått kasta sig in i att sammanställa medlemsenkäten och med sin erfarenhet av rapportskrivande kommer det bli högst intressant läsning som planeras publiceras innan sommaren. Vi ser fram emot att introducera Lara i våra kommande möten med er medlemmar. Är ni nyfikna på Lara, finns här en kort intervju.

Berätta kort om dig?
Jag har varit utomlands i flera år där jag arbetade för EU och NGOs i Bryssel, Marocko, Tunisien och Irak. Senast arbetade jag för EU Delegationen till Libyen och för EU’s civila krishanteringsinsats i Libyen där jag var utsänd av Folke Bernadotteakademin. Tidigare läste jag en Bachelor i European Studies i Nederländerna och en Master i International Peace and Security i London. Jag är född i Tyskland och uppvuxen där samt på Österlen, där jag gärna tillbringar min sommarsemester.

Hur väl känner du till Swecare?
Jag är ny till Swecare men har flera kollegor och vänner som har haft olika arbetstillfällen med Swecare och har talat mycket gott om stiftelsen. Det ska bli spännande att vara en del av Swecare.

Hur känner du inför ditt uppdrag? Väldigt taggad! Jag ser fram emot att arbeta internationellt från ett svenskt perspektiv, dvs att främja internationalisering av just den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Framför allt idag, med Coronaviruset, känns detta uppdrag och Swecares arbete viktigare, men även mer utmanande, än någonsin.

Kort fakta om Lara Sievers

Bor: Hammarby Sjöstad
Familj: Föräldrar, 3 syskon, sambo
Utbildning: Bachelor i European Studies och Master i International Peace and Security, olika fristående kurser vid Lunds Universitet
Gör vid sidan av arbetet: En massa, kanske för mycket ibland. Läser arabiska, spelar piano och tennis, springer, läser böcker och skulle vilja fortsätta med att läsa franska och dansa tango
Lyssnar på: Mycket men favoriten just nu är Summer Wine, Nancy Sinatra och Lee Hazlewood
Läser: Stadserien av Per Anders Fogelström. Just nu läser jag den tredje boken, "Minns du den stad"
Hur många språk talar du? 7, om man ska räkna med spanska som jag läste på gymnasiet
Dold talang: att dansa salsa

onsdag 6 maj 2020

Så svarar Care to Translate på krisen

Linus Kullänger foto: Pax Engström
Hej Linus Kullänger, läkarstudent från Karolinska institutet och grundare och VD för Care to Translate, den digitala tolkappen för vårdpersonal och patienter.


Berätta, hur har coronavirus-krisen påverkat er och har ni svarat på något särskilt sätt? 
Vi har fått enormt mycket mer att göra. Vi arbetar med att lösa språkbarriärer inom vård och omsorg. Att tydlig och korrekt kommunikation kan vara skillnaden mellan liv och död har inte minst visat sig under coronakrisen, vilket lett till att efterfrågan på det vi gör har ökat dramatiskt. 

Vi anpassade oss snabbt och implementerade ett stöd för att kunna tolka om Covid-19 på 30 språk. Sedan öppnade vi upp vår tolkapp så att alla kunde använda den gratis under den initiala turbulenta omställningen i vården. Antalet nya användare per månad har dubblerats och användningen har ökat med mer än 300%. Våra största marknader utanför Sverige är Turkiet, Tyskland, USA, Afghanistan och Pakistan. Framför allt Turkiet, som står för nästan 30% av alla nya användare.



Vi såg även att det fanns ett stort behov hos vårdgivare och myndigheter att översätta information till allmänheten och i och med att vi är experter på verifierade översättningar på 30 språk var det tydligt att vi kunde hjälpa till. Vi började därför t.ex. översätta patientinformation på många språk som delas ut i pappersform till patienter på akutmottagningar. Det var häftigt att se att vi kunde agera så fort, men också att många vårdgivare varit otroligt snabba på bollen med att implementera nya saker.

Hur kan er lösning bidra till en bättre hantering av krisen? 
Det har framgått ganska tydligt att det varit brist på information om Covid-19 på många språk. Det kan vi hjälpa till att lösa. 

Sedan fyller vi en oerhört viktig funktion under coronakrisen i att kunna triagera patienter som inte talar samma språk som vårdpersonalen. Vi hjälper personal att kunna agera snabbare och göra en mycket säkrare bedömning då tolkverksamheten, som i vanliga fall inte har resurser att göra detta fullgott, har varit mer belastad än normalt.

Hur sprider ni er lösning – är det någon skillnad idag mot hur ni gjorde t ex i början av året?
Vi sprider vår lösning i sociala medier. Det vi har sett är att folk har varit mer benägna till att dela våra inlägg och hjälpa oss att nå ut till andra. Vi var redan innan ett bolag som nästan uteslutande jobbar med digital marknadsföring. Det är klart att det nog hjälp oss en hel del, då vi inte behövt ställa om det på grund av krisen.

Har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller andra länder?
Det är mycket svårare att få till möten med vård- och omsorgsgivare i och med att de har haft mycket mer att göra. Därför har flera möten skjutits upp några veckor. Men vi har också sett det motsatta: Vi skulle exempelvis komma igång med en större pilot i en svensk region i slutet av april, men på grund av coronautbrottet blev allting tidigarelagt för att de såg det akuta behovet av vår lösning. Denna typ av snabba och lösningsorienterade agerande har vi verkligen imponerats av under de senaste månaderna.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt? Positivt och negativt?
Jag är övertygad om att coronakrisen kommer ha en positiv effekt för Care to Translate. Vi ser att problemet vi löser har fått mycket större uppmärksamhet under denna kris och att man har tagit det på allvar. Vi har också under denna kris visat att vi är agila och kan leverera snabbt och hjälpa till där det behövs. 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar du dig?
Vi kommer önska stöd i att få tag i rätt kontakter för att sälja till vårdorganisationer i många av de länder där våra användare finns.