onsdag 14 oktober 2020

Så svarar Elekta på krisen

Hej Therese Lindé, Global Director Public Affairs på Elekta. Ni är en världsledande aktör inom strålbehandlingslösningar för att bekämpa cancer och neurologiska sjukdomar. Ni har ett brett utbud av avancerade lösningar för att leverera de mest effektiva strålbehandlingarna och är nummer 1 eller nummer 2 på alla geografiska marknader. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att driva digitaliseringsinitiativ som gjort det möjligt för era kunder att arbeta på distans. 


Berätta mer – hur påverkades Elekta i pandemins initiala skede och vad har ni gjort åt det? 

När covid-19 bröt ut fokuserade sjukhusen på behandling av covid-drabbade patienter vilket medförde att även strålterapibehandlingar sköts upp i viss omfattning. Möjligheten för oss att besöka våra kunder på sjukhusen för att sälja, installera eller serva vår utrustning blev stundvis nästan obefintlig, liksom att passera landsgränser. Precis som många andra företag flyttade vi över digitalt så mycket som möjligt inom en rad områden. För att nämna några exempel: genom vår digitalisering av serviceportföljen de senaste åren har vi nu kunnat lösa och kunnat supporta 60% av våra serviceärenden digitalt och på så vis kunnat hålla utrustningen igång trots att vi inte kunnat komma dit på plats. Vi har också mjukvarulösningar som möjliggjort för sjukhusens strålterapi-team att utveckla, dela och diskutera behandlingsplanerna på distans, tex hemifrån. Dessa licenser har vi erbjudit utan kostnad under pandemin. Vi har tillverkning framför allt i UK och Kina vilket gjorde att vi kunde upprätthålla produktionen hyfsat bra; då UK stängde ned hade Kina återgått till mer av ett normalläge.

Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

Visst har vi anpassat oss till ett nytt läge. Covid-19 har medfört att den digitala transformationen tagit ordentlig fart i en ganska konservativ miljö som sjukvårdssystemen ofta är. Med det kommer nya möjligheter. Mässor och säljmöten sker på andra sätt, och kanske kommer det aldrig gå tillbaka som det var pre-covid.

Vi drabbas fortfarande av lockdowns; mer eller mindre stängda gränser, begränsade resmöjligheter och karantänperioder, vilket försvårar våra installationer runt om i världen. Här har vi fått god hjälp av de svenska ambassaderna och Business Sweden, vilket vi är väldigt tacksamma för.              

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på Elekta och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt? 

Strålterapin har under pandemin framkommit som den cancerbehandling med lägst påverkan på immunförsvaret, vilket är en fördel särskilt under dessa omständigheter. Att använda tekniker som medför kortare behandlingsserier, s.k. hyperfraktionering, har också fått fart. Dessa medför att patienterna behöver komma färre gånger till sjukhuset för behandling och det gynnar samtliga parter, framför allt patienterna. Så det finns en stark drivkraft för förändring, också utanför områden som resor och digitala möten och produktlanseringar. På den negativa sidan måste nämnas alla de cancerpatienter som inte fått diagnos eller behandling i samband med pandemins utbrott. Vårdskulden är stor i alla länder och dess sjukvårdsbudgetar begränsade – här gäller att hitta nya innovativa sätt att erbjuda vård och snabba upp inköpsprocesserna. 

Berätta mer om den nya strålbehandlingslösningen Elekta Harmony som ni introducerade den 15 september?

Elekta Harmony är det senaste tillskottet i vår portfölj av linjäracceleratorer. Den är speciellt utvecklad för att vara enklare att använda och installera men fortfarande kunna behandla de allra flesta former av cancer med precis lika hög precision som våra större system. Den tar både mindre plats och är snabbare, och kan både täcka ett stort behov i utvecklingsländer och vara en del av uppsättningen på mer avancerade sjukhus. Med Harmony kommer vi ett steg närmare vår vision om att alla skall ha tillgång till strålterapi.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

Elekta har haft väldigt god nytta av Swecares aktiviteter under åren. Vi behöver framför allt hjälp med att få tillgång till relevanta beslutsfattare i olika länder och det har inte ändrats i och med covid-19. Vi ser fram emot fortsatt gott samarbete!

torsdag 24 september 2020

Så svarar Swecare på krisen

Hej Maria Helling, VD på Swecare

Berätta, hur har coronakrisen drabbat er som organisation?

- Oj, hela Swecares kärnverksamhet handlar om att ordna resor och skapa mötesplatser mellan människor, så under våren ställdes verkligen allt upp och ner. I början ställdes i princip alla aktiviteter in eller sköts upp och vi fick lite lätt panik.

Hur har Swecare hanterat de utmaningar som ni har ställts inför?

- När det stod klart att situationen kunde bli långvarig satte vi igång ett arbete med att ställa om verksamheten så att den skulle fungera även under pandemin och med de restriktioner som finns. För oss kändes det jätteviktigt att ha en nära dialog med medlemmarna för att stötta dem och förstå hur vi kunde vara fortsatt relevanta. Vi började med en medlemsenkät där de fick svara på hur deras verksamhet, och i synnerhet exporten, påverkats av pandemin. Vi fick svar från 54 medlemmar och utifrån detta sammanställde vi en rapport där vi även formulerade förslag på stödjande åtgärder för att möta utmaningarna.

Vad har rapporten lett till?

Rapporten togs emot med stort intresse, vi blev intervjuade och omnämndes i flera olika medier och forum bl a; Nordic Life Science SwedenNordic Life Science NewsPharma Industry (Pi), nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden ochLIFe-Time.seVi har även blivit inbjudna att presentera rapporten för statssekreterarna på UD och Socialdepartementet. Vidare har vi försökt ta till vara de önskemål som framkom och bland annat ordnat två workshops om hur ett framtida digitalt exportfrämjande skulle kunna se ut. Vi har även satt igång en satsning på erfarenhets- och kunskapsutbyte under Corona där vi intervjuar medlemmar och andra aktörer om hur de hanterat krisen.


Hur ser läget ut idag?

- Många hoppades väl att livet skulle kunna  återgå till det normala efter sommaren men tyvärr kommer nog hösten påverkas och kanske även större delen av nästa år, det får vi väl se. Därför kommer de flesta av höstens aktiviteter ske digitalt. En positiv effekt är att vi är i full fart med att utveckla nya och kreativa modeller för främjandet. Utifrån de workshops vi genomfört och dialogen med medlemmarna har vi tagit fram konceptet Explore, Exchange, Export där vi tittar på de olika komponenterna som traditionellt främjande innehåller och försöker hitta digitala motsvarigheter. Vi tror att det kommer bli framtidens sätt att arbeta även om vi hoppas att man kommer kunna resa snart igen. Det digitala öppnar ju upp för många fler att vara med och man kan hitta väldigt spännande och kostnadseffektiva sätt att jobba.

”Delegationsresan blir i sitt digitala format mer tillgänglig och medlemsanpassad, vilket vi ser som positivt. Dessutom är det ju tidseffektivt så rimligen kan fler marknader bearbetas, vilket ytterligare stärker vårt erbjudande, gentemot såväl befintliga som potentiella medlemmar.”


Digitalt exportfrämjande är i sikte

- Vi planerar nu för två digitala delegationsresor i närtid, två pilotresor kan man säga, en till USA och en till Tyskland. Vi hoppas att planeringen ska ske väldigt nära de deltagande företagen och kunna erbjuda kunskapsinhämtande aktiviteter men även nätverkande och kontaktskapande inslag. Det som varit absolut svårast är ju att bearbeta högnivåkontakter och att få till det naturliga nätverkandet som alltid sker under en resa. Det kommer nog vara en utmaning men vi har idéer och hoppas kunna åstadkomma detta tillsammans.

Vi tror därmed att krisen trots allt bidragit med något gott, förhoppningsvis ett vässat Swecare där digitalt exportfrämjande är det nya!

Till Swecares hemsida - www.swecare.se

torsdag 17 september 2020

Så svarar SIS på krisen

Hej Annika Andreasen, vd på Svenska institutet för standarder. Ni är en ideell förening som arbetar på uppdrag av era intressenter och ni tillhandahåller standarder och projektleder standardiserings­arbete i Sverige. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att tillhandahålla ett 40-tal standarder kostnadsfritt för att underlätta för produktion och tillgängliggörande av personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning samt samhällsberedskap i coronakrisen. Kan du berätta mer?

foto: Peter Cederling
foto: Peter Cederling


-Till följd av krisen beslutade SIS tillsammans med kollegor inom Europas standardiseringsorgan CEN och internationellt genom globala standardiseringsorganet ISO att situationen krävde exceptionella insatser. Därför gjorde vi det möjligt för alla att kostnadsfritt få tillgång till ett 40-tal standarder med bäring på personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällsberedskap. Man kan läsa standarderna via vår hemsida. Reaktionerna har varit mycket positiva och vi är glada över att få möjlighet att bidra i en så svår situation. 

Berätta, under våren hur har pandemin påverkat SIS och vad har ni gjort åt det?

-Sedan mitten av mars har SIS verksamhet bedrivits på distans. Detsamma gäller våra kollegor i Europa och internationellt som också bedrivit standardiseringsarbetet digitalt.

-Vi driver standardiseringsgrupper som utvecklar standarder med ca 5.000 deltagare och experter och vi säljer standarder i Sverige.  Allt detta har vi nu kunnat genomföra helt på distans och digitalt på ett effektivt sätt, vilket jag är glad och stolt över. Vi kan inte dra alla slutsatser ännu, men en effekt vi ser är att något fler deltar i utvecklingen av standarder inom vissa sektorer. I sektorer där permitteringar och varsel gjort sig påminda ser vi inte samma positiva utveckling, vilket är naturligt. Digital utveckling inom standardisering är viktigt. Vi kan inte utveckla standarder utan våra deltagare. Det är enklare att delta digitalt, tar mindre tid och kostar mindre då inga resor krävs.


Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

-Verksamheten har kunnat fortsätta på ett väl fungerande sätt tack vare digitala verktyg, engagerade deltagare, medlemmar och medarbetare som alla anpassat sig väl. Men den spontana interaktionen mellan kollegor är viktig och det är förstås något vi saknar. Att vi inte har kunnat genomföra seminarier och utbildningar i våra lokaler har också påverkat vår verksamhet.

-Internationellt har vi varit väl koordinerade, i synnerhet när det gäller tillhandahållandet av kostnadsfria standarder vilket varit gemensamma beslut mellan medlemsländerna inom både ISO och CEN. Vi har också en särskild grupp för att koordinera, hantera och hålla oss underrättade om initiativ som sker i olika länder i en hög takt just nu, främst är det bevakning på Europa och Kina.

 

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på SIS och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

-Vi tror att SIS insats under våren gällande personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällssäkerhet kan öppna upp ögonen för vår verksamhet och för nyttan av standarder speciellt för de som inte haft kontakt med oss tidigare. Samtidigt ökar tempot i sedan tidigare viktiga områden som hållbarhet, transporter och digitalisering.

Pandemin har forcerat en digitalisering som kommer förändra vårt arbetssätt och vi kommer fortsätta att göra det lättare att delta i vår verksamhet. Mötet mellan människor är dock viktigt så ibland behöver vi ses, bygga relationer och skapa förutsättningar för kreativa lösningar. Just nu saknar många sina kollegor.

 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

-Swecare får gärna fortsätta ordna digitala möten bland medlemmarna och med externa aktörer, gärna i mindre grupper. Detta skulle underlätta nätverkandet, vilket är en utmaning med distansarbete och många saknar.

-Ett ökat engagemang inom standardisering inom hälsa, vård och omsorg kan bidra till att en nationell kapacitet att hantera frågor som rör tillgång på produkter och utrustning som är viktig inom hälso- och sjukvård.  Samtidigt skulle det stärka svensk konkurrenskraft och underlätta för olika industrier och professioner att hjälpa varandra i kriser.

-Standarder är ju ett universellt verktyg som stöder samverkan mellan olika sektorer och branscher. En ökad samverkan kring hur vi kan hantera framtida kriser och hur standarder kan bistå i en sådan situation är något jag vill diskutera med Swecare ytterligare.

torsdag 10 september 2020

Swecare Open-up Day II – vad blev resultatet?

Förra veckan körde vi en uppföljning av de intressanta diskussionerna vi hade på Open-up Day I workshopen i juni. Den här gången var vi en lite mindre skara medlemsbolag av olika storlek som slog våra kloka huvuden ihop och försökte oss på uppgiften att skapa den ultimata digitala "delegationsresan". Resultatet kommer vara två ”pilotresor”, en till USA och en till Tyskland (mer information nedan).

Efter välkomstord från Maria Helling, välkomnade vi Annika Rembe, Generalkonsul i New York som lyfte att just life science sektorn i USA är en viktig marknad för Sverige där digital hälsa är området som har exploderat mest. Sverige har sedan länge ett nära samarbete med forskningsinstitut i USA samt med svenska aktörer på plats. Enligt Rembe är framförallt stater på östkusten av intresse inom life science. Amerikanska företag har visat stor nyfikenhet för svenska lösningar och det är ett fönster som är viktigt att ta vara på. Eftersom konkurrensen på den amerikanska marknaden är hård nämnde Rembe att det är viktigt att fokusera på mindre och mer riktade aktiviteter. Rembe avslutade med att hon inte tror att det amerikanska valet kommer påverka kommande främjandeaktiviteter riktade mot delstaterna.

Efter det tog Maria vid igen och presenterade hur långt Swecare kommit med resultaten från Open-up Day I den 11 juni. Vi har sedan dess varit i kontakt med en leverantör för att se över möjligheten att skapa virtuella aktiviteter som bl a en virtuell mässmonter. I augusti gick vi ut med en enkät till medlemmarna för att inventera kunskap och praktiska erfarenheter om ersättning och regulatoriska frågor på olika marknader, som ni medlemmar besitter. Responsen på den har varit positiv och lett till redan 15 inlämnade svar. Enkäten kommer att sammanställas under september månad. Vi kommer också under hösten delta och bidra till flera digitala match-making events som exempelvis i Indien och Kina och diskuterar även gemensamma erbjudanden/paketering med flera av er medlemmar.
Maria lämnade sedan över ordet till Anna Riby för en kort introduktion till själva workshopen där vi skulle diskutera en utveckling av tre olika koncept med olika fokus: 1) Delegationsresa ”Export” (som en traditionell delegationsresa till en specifik marknad, med syfte att både få kunskap, kontakter och visa upp sig), 2) Delegationsresa ”Explore” (fokus på inhämta fördjupande kunskaper om en marknad), och 3) Delegationsresa ”Exchange” (mer motsvarande en inkommande delegation för att digitalt sprida kunskap om svenska lösningar i en svensk miljö). Vidare ville vi ta upp val av land och tema, fördelar med det digitala formatet och vilka resurser som finns bland er medlemmar.



I diskussionerna om koncept kom deltagarna fram till att man ska försöka skapa en kombination av dessa tre koncept, egentligen likt en traditionell delegationsresa men med mer riktade aktiviteter med fokus på specifika frågor och områden, att samarbeta med lokala partners och med ett mindre antal deltagare. Dörröppnare på hög nivå ses fortfarande som ett möjligt och viktigt mål med en delegationsresa. Långa, allmänna, “passiva” webbinarier sa man nej till.

Gällande marknader av intresse nämndes samma som under tidigare diskussioner: USA och Europa, där tysktalande länder (främst Tyskland), Frankrike, Storbritannien och Nederländerna är av intresse. Norden nämndes också som en viktig marknad, samt Indien, Kina och Japan. Flera deltagare nämnde även Kanada som intressant.

Fokusområden som diskuterades var infektioner/infektionskontrol, demens, cancer (exempelvis beslutsleden mot sjukhus och cancerkliniker, länders cancerplaner), beslutsstöd, patientsäkerhet, ersättningsmodeller, standardisering, framtidens intensivvård, akutsjukvård, vårdskuld/uppskjuten vård, hälso- och sjukvård relaterat till hållbarhetsmålen/SDGs.


Vissa fördelar finns med en digital delegation, t ex att man inte begränsas av geografin för t ex studiebesök, att det är lättare att få med experter för kortare åtaganden, att man slipper resekostnader och -tid samt att det kan bli lättare att sprida kunskap inom sin organisation.

Deltagarna ombads tänka över vilka resurser de själva besitter, som kan vara till nytta i planering och upplägg av de digitala delegationerna. De var mycket positiva till att bidra, och nämnde olika sätt att göra så, som presentationer av egna kunder/dotterbolag/partners som delar med sig av hur lösningar tillämpas eller skapa samarbeten, relevanta kontakter på och kunskap om marknaden i fråga.

Nästa steg

Under workshopen kom vi fram till många bra och konkreta förslag på hur vi ska kunna arbeta med exportfrämjande och kontaktskapande aktiviteter digitalt och på så sätt stötta svensk life science i vägen ut ur krisen. Uppgiften att skapa den ultimata digitala "delegationsresan" var inte helt lätt men diskussionerna gick varma och efter två timmars workshopande utkristalliserades ett antal fokusländer och möjliga sätt att genomföra digitala aktiviteter för exportfrämjande.

Efter workshopen har vi på Swecare, i samarbete med Socialdepartementet, sammanställt slutsatserna och planerat kommande aktiviteter. Utöver kunskapsseminarier om marknad eller på olika teman, så står två digitala ”pilotresor” nu på vår agenda, en till USA preliminärt under v. 43 och en till Tyskland, v. 45. En save-the-date kommer att skickas ut inom kort men markera redan nu er kalender. Vi kommer också att höra av oss till er som vi tror har bra kontakter, och vi avser också att sätta ihop en referensgrupp för respektive resa. 

Om du redan har idéer, bra kontakter med kunskap om marknaden, för studiebesök etc, eller vill vara med i en referensgrupp, hör av dig till oss asap!

tisdag 1 september 2020

Vi välkomnar AroCell som ny medlem i Swecare

Under julimånad välkomnade Swecare det Uppsalabaserade diagnostikföretaget AroCell AB som ny medlem i Swecare. AroCell fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte.

Intresset för läkemedel är just nu hett och i synnerhet mot cancerbehandlingar. För att få veta lite mer om AroCell, vad de gör och vad de önskar få ut av sitt medlemskap i Swecare fick vi förmånen att intervjua AroCells VD Michael Brobjer härom veckan.

 Berätta lite om dig själv och vad du jobbar med

Jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv inom Life science och har en brinnande passion för att finna läkemedel och behandlingar som kan förbättra livsvillkoren för oss människor. Det finns en stark tro hos mig kring vad vi i branschen kallar för precision medicine eller personalized medicin, det vill säga individanpassad vård där vården anpassas individuellt beroende på patientens genetiska och fysiska förutsättningar. Som VD för AroCell har jag förmånen att leda ett fantastiskt team med kunniga medarbetare inom utveckling och klinisk forskning. Vi har väldigt roligt på jobbet och driver en mycket omfattande verksamhet genom det lilla företagets struktur med många samarbetspartners och konsulter.

 Berätta varför ni vill bli Swecare medlem

Det finns flera anledningar till att vi vill bli medlemmar. Vi tycker Swecare gör ett fantastiskt jobb och som medlem får vi ta del av Swecares kunskap när vi expanderar på världsmarknaden. Sen är det självklart också intressant för oss att få ta del av Swecares nätverk och få möjlighet att skapa kontakt med beslutsfattare och andra viktiga aktörer internationellt. Vi är stolta över att få vara en del av Sveriges exportfrämjande verksamhet!

Vad arbetar ert företag med?

AroCell AB är ett Uppsalabaserat diagnostikföretag som fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte. Idag kan det ta månader att avgöra om en specifik behandlingsform är effektiv. Vårt mål är att förkorta detta avsevärt och att bidra till att varje patient får rätt vård vid rätt tillfälle.

Vår huvudprodukt, AroCell TK 210 ELISA, är en metod för att mäta biomarkören TK1 (Tymidinkinas 1) i serum. TK1 är ett enzym som finns i cellen där det har en nyckelfunktion vid celldelning då det behövs för bildande av DNA. Eftersom cancerceller kännetecknas av okontrollerad celldelning och därför tillverkar extra mycket DNA innehåller de även mycket TK1 vilket gör TK1 till en intressant markör för cancer. Tex. kan TK1 som läcker ut i blodet indikera om det finns en växande tumör i kroppen eller, under en behandling med t.ex. cellgifter, om tillväxten av en tumör har hämmats med hjälp av behandlingen. 

AroCell TK210 ELISA är CE märkt och används idag inom forskning och klinisk utveckling men vårt mål är att den framöver även kommer att användas inom klinisk rutinanalys.

På vilka marknader finns ni idag? 

Vår försäljning sker huvudsakligen via distributörer och vi har idag distributörer på alla viktiga marknader för AroCell, vilka är Nordamerika, Europa och Asien. På de marknader vi inte har en partner sker direktförsäljning från vårt kontor i Uppsala. Vi jobbar dock med att utöka distributörsnätverket och letar hela tiden efter bra partners. 

Berätta något nytt som är på gång i ert företag? 

Vi har i nuläget mycket stort fokus på att få vår produkt AroCell TK 210 ELISA godkänd för klinisk användning i länder utanför Europa, främst i USA. Därför lämnade vi nyligen in en så kallad 510 (k) ansökan som ska leda till ett FDA­clearance i USA.  Med ett 510(k) clearance kan vi marknadsföra och sälja AroCell TK 210 ELISA till kliniska rutinlabb för mätning av TK1 hos cancerpatienter och därmed förbättra möjligheterna till effektiv behandling av deras cancer.

AroCell TK 210 ELISA
Vad är ert företags styrkor?

 AroCell bygger på mångårig kunskap och forskning kring tymidinkinas och hur det kan användas som biomarkör inom cancervården. Staffan Eriksson, en av AroCells grundare, är mycket meriterad och en globalt erkänd expert på TK1. Vår styrka är därmed den djupa kunskap vi har kring hur TK1 kan användas inom cancervården. Sedan ett par år tillbaka har vi också ett mer kommersiellt fokus där vi etablerat försäljningskanaler och partners på viktiga marknader. Det gör att vi är redo för en utökad efterfrågan och försäljning.

I tider som dessa, hur ser ni på framtiden? 

Stora delar av året har präglats av Covid-19 pandemin och åtgärder som skett för att förhindra spridningen av viruset. För AroCells del har det inneburit förändrade rutiner på kontor och laboratorium samt en begränsad möjlighet till möten med våra kliniska partners. Verksamheten har dock kunnat fortsätta med oförminskad kraft och fokus har varit på inlämnande av 510(k) ansökan till FDA i USA och förstärkning av vår IP portfölj. 

I samband med att fler avancerade läkemedel blir godkända för cancerbehandling ökar behovet av biomarkörer då det finns fler behandlingsalternativ för onkologen. Denna trend kommer att fortsätta och vi ser ett kraftigt ökat intresse för biomarkörer inom vården. Det innebär att fler patienter kan behandlas med gott resultat samtidigt som AroCell kan utvecklas positivt, vilket gör att vi ser positivt på framtiden och ser fram emot att fortsätta vår globala lansering.

Vilka marknader tycker ni vore kul att få satsa på tillsammans med Swecare?

Vårt största fokus ligger på den amerikanska marknaden men vi ser även stor potential på marknader utanför USA och Europa, då främst i Asien. Där finns flera marknader som är viktiga för oss så som Sydkorea, Japan och Kina. 


Nyfiken på att få veta mer om AroCell, gör gärna ett besök på www.arocell.com 


tisdag 30 juni 2020

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

fredag 26 juni 2020

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.


Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?
M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.


Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?
M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.