torsdag 17 september 2020

Så svarar SIS på krisen

Hej Annika Andreasen, vd på Svenska institutet för standarder. Ni är en ideell förening som arbetar på uppdrag av era intressenter och ni tillhandahåller standarder och projektleder standardiserings­arbete i Sverige. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att tillhandahålla ett 40-tal standarder kostnadsfritt för att underlätta för produktion och tillgängliggörande av personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning samt samhällsberedskap i coronakrisen. Kan du berätta mer?

foto: Peter Cederling
foto: Peter Cederling


-Till följd av krisen beslutade SIS tillsammans med kollegor inom Europas standardiseringsorgan CEN och internationellt genom globala standardiseringsorganet ISO att situationen krävde exceptionella insatser. Därför gjorde vi det möjligt för alla att kostnadsfritt få tillgång till ett 40-tal standarder med bäring på personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällsberedskap. Man kan läsa standarderna via vår hemsida. Reaktionerna har varit mycket positiva och vi är glada över att få möjlighet att bidra i en så svår situation. 

Berätta, under våren hur har pandemin påverkat SIS och vad har ni gjort åt det?

-Sedan mitten av mars har SIS verksamhet bedrivits på distans. Detsamma gäller våra kollegor i Europa och internationellt som också bedrivit standardiseringsarbetet digitalt.

-Vi driver standardiseringsgrupper som utvecklar standarder med ca 5.000 deltagare och experter och vi säljer standarder i Sverige.  Allt detta har vi nu kunnat genomföra helt på distans och digitalt på ett effektivt sätt, vilket jag är glad och stolt över. Vi kan inte dra alla slutsatser ännu, men en effekt vi ser är att något fler deltar i utvecklingen av standarder inom vissa sektorer. I sektorer där permitteringar och varsel gjort sig påminda ser vi inte samma positiva utveckling, vilket är naturligt. Digital utveckling inom standardisering är viktigt. Vi kan inte utveckla standarder utan våra deltagare. Det är enklare att delta digitalt, tar mindre tid och kostar mindre då inga resor krävs.


Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

-Verksamheten har kunnat fortsätta på ett väl fungerande sätt tack vare digitala verktyg, engagerade deltagare, medlemmar och medarbetare som alla anpassat sig väl. Men den spontana interaktionen mellan kollegor är viktig och det är förstås något vi saknar. Att vi inte har kunnat genomföra seminarier och utbildningar i våra lokaler har också påverkat vår verksamhet.

-Internationellt har vi varit väl koordinerade, i synnerhet när det gäller tillhandahållandet av kostnadsfria standarder vilket varit gemensamma beslut mellan medlemsländerna inom både ISO och CEN. Vi har också en särskild grupp för att koordinera, hantera och hålla oss underrättade om initiativ som sker i olika länder i en hög takt just nu, främst är det bevakning på Europa och Kina.

 

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på SIS och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

-Vi tror att SIS insats under våren gällande personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällssäkerhet kan öppna upp ögonen för vår verksamhet och för nyttan av standarder speciellt för de som inte haft kontakt med oss tidigare. Samtidigt ökar tempot i sedan tidigare viktiga områden som hållbarhet, transporter och digitalisering.

Pandemin har forcerat en digitalisering som kommer förändra vårt arbetssätt och vi kommer fortsätta att göra det lättare att delta i vår verksamhet. Mötet mellan människor är dock viktigt så ibland behöver vi ses, bygga relationer och skapa förutsättningar för kreativa lösningar. Just nu saknar många sina kollegor.

 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

-Swecare får gärna fortsätta ordna digitala möten bland medlemmarna och med externa aktörer, gärna i mindre grupper. Detta skulle underlätta nätverkandet, vilket är en utmaning med distansarbete och många saknar.

-Ett ökat engagemang inom standardisering inom hälsa, vård och omsorg kan bidra till att en nationell kapacitet att hantera frågor som rör tillgång på produkter och utrustning som är viktig inom hälso- och sjukvård.  Samtidigt skulle det stärka svensk konkurrenskraft och underlätta för olika industrier och professioner att hjälpa varandra i kriser.

-Standarder är ju ett universellt verktyg som stöder samverkan mellan olika sektorer och branscher. En ökad samverkan kring hur vi kan hantera framtida kriser och hur standarder kan bistå i en sådan situation är något jag vill diskutera med Swecare ytterligare.

torsdag 10 september 2020

Swecare Open-up Day II – vad blev resultatet?

Förra veckan körde vi en uppföljning av de intressanta diskussionerna vi hade på Open-up Day I workshopen i juni. Den här gången var vi en lite mindre skara medlemsbolag av olika storlek som slog våra kloka huvuden ihop och försökte oss på uppgiften att skapa den ultimata digitala "delegationsresan". Resultatet kommer vara två ”pilotresor”, en till USA och en till Tyskland (mer information nedan).

Efter välkomstord från Maria Helling, välkomnade vi Annika Rembe, Generalkonsul i New York som lyfte att just life science sektorn i USA är en viktig marknad för Sverige där digital hälsa är området som har exploderat mest. Sverige har sedan länge ett nära samarbete med forskningsinstitut i USA samt med svenska aktörer på plats. Enligt Rembe är framförallt stater på östkusten av intresse inom life science. Amerikanska företag har visat stor nyfikenhet för svenska lösningar och det är ett fönster som är viktigt att ta vara på. Eftersom konkurrensen på den amerikanska marknaden är hård nämnde Rembe att det är viktigt att fokusera på mindre och mer riktade aktiviteter. Rembe avslutade med att hon inte tror att det amerikanska valet kommer påverka kommande främjandeaktiviteter riktade mot delstaterna.

Efter det tog Maria vid igen och presenterade hur långt Swecare kommit med resultaten från Open-up Day I den 11 juni. Vi har sedan dess varit i kontakt med en leverantör för att se över möjligheten att skapa virtuella aktiviteter som bl a en virtuell mässmonter. I augusti gick vi ut med en enkät till medlemmarna för att inventera kunskap och praktiska erfarenheter om ersättning och regulatoriska frågor på olika marknader, som ni medlemmar besitter. Responsen på den har varit positiv och lett till redan 15 inlämnade svar. Enkäten kommer att sammanställas under september månad. Vi kommer också under hösten delta och bidra till flera digitala match-making events som exempelvis i Indien och Kina och diskuterar även gemensamma erbjudanden/paketering med flera av er medlemmar.
Maria lämnade sedan över ordet till Anna Riby för en kort introduktion till själva workshopen där vi skulle diskutera en utveckling av tre olika koncept med olika fokus: 1) Delegationsresa ”Export” (som en traditionell delegationsresa till en specifik marknad, med syfte att både få kunskap, kontakter och visa upp sig), 2) Delegationsresa ”Explore” (fokus på inhämta fördjupande kunskaper om en marknad), och 3) Delegationsresa ”Exchange” (mer motsvarande en inkommande delegation för att digitalt sprida kunskap om svenska lösningar i en svensk miljö). Vidare ville vi ta upp val av land och tema, fördelar med det digitala formatet och vilka resurser som finns bland er medlemmar.



I diskussionerna om koncept kom deltagarna fram till att man ska försöka skapa en kombination av dessa tre koncept, egentligen likt en traditionell delegationsresa men med mer riktade aktiviteter med fokus på specifika frågor och områden, att samarbeta med lokala partners och med ett mindre antal deltagare. Dörröppnare på hög nivå ses fortfarande som ett möjligt och viktigt mål med en delegationsresa. Långa, allmänna, “passiva” webbinarier sa man nej till.

Gällande marknader av intresse nämndes samma som under tidigare diskussioner: USA och Europa, där tysktalande länder (främst Tyskland), Frankrike, Storbritannien och Nederländerna är av intresse. Norden nämndes också som en viktig marknad, samt Indien, Kina och Japan. Flera deltagare nämnde även Kanada som intressant.

Fokusområden som diskuterades var infektioner/infektionskontrol, demens, cancer (exempelvis beslutsleden mot sjukhus och cancerkliniker, länders cancerplaner), beslutsstöd, patientsäkerhet, ersättningsmodeller, standardisering, framtidens intensivvård, akutsjukvård, vårdskuld/uppskjuten vård, hälso- och sjukvård relaterat till hållbarhetsmålen/SDGs.


Vissa fördelar finns med en digital delegation, t ex att man inte begränsas av geografin för t ex studiebesök, att det är lättare att få med experter för kortare åtaganden, att man slipper resekostnader och -tid samt att det kan bli lättare att sprida kunskap inom sin organisation.

Deltagarna ombads tänka över vilka resurser de själva besitter, som kan vara till nytta i planering och upplägg av de digitala delegationerna. De var mycket positiva till att bidra, och nämnde olika sätt att göra så, som presentationer av egna kunder/dotterbolag/partners som delar med sig av hur lösningar tillämpas eller skapa samarbeten, relevanta kontakter på och kunskap om marknaden i fråga.

Nästa steg

Under workshopen kom vi fram till många bra och konkreta förslag på hur vi ska kunna arbeta med exportfrämjande och kontaktskapande aktiviteter digitalt och på så sätt stötta svensk life science i vägen ut ur krisen. Uppgiften att skapa den ultimata digitala "delegationsresan" var inte helt lätt men diskussionerna gick varma och efter två timmars workshopande utkristalliserades ett antal fokusländer och möjliga sätt att genomföra digitala aktiviteter för exportfrämjande.

Efter workshopen har vi på Swecare, i samarbete med Socialdepartementet, sammanställt slutsatserna och planerat kommande aktiviteter. Utöver kunskapsseminarier om marknad eller på olika teman, så står två digitala ”pilotresor” nu på vår agenda, en till USA preliminärt under v. 43 och en till Tyskland, v. 45. En save-the-date kommer att skickas ut inom kort men markera redan nu er kalender. Vi kommer också att höra av oss till er som vi tror har bra kontakter, och vi avser också att sätta ihop en referensgrupp för respektive resa. 

Om du redan har idéer, bra kontakter med kunskap om marknaden, för studiebesök etc, eller vill vara med i en referensgrupp, hör av dig till oss asap!

tisdag 1 september 2020

Vi välkomnar AroCell som ny medlem i Swecare

Under julimånad välkomnade Swecare det Uppsalabaserade diagnostikföretaget AroCell AB som ny medlem i Swecare. AroCell fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte.

Intresset för läkemedel är just nu hett och i synnerhet mot cancerbehandlingar. För att få veta lite mer om AroCell, vad de gör och vad de önskar få ut av sitt medlemskap i Swecare fick vi förmånen att intervjua AroCells VD Michael Brobjer härom veckan.

 Berätta lite om dig själv och vad du jobbar med

Jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv inom Life science och har en brinnande passion för att finna läkemedel och behandlingar som kan förbättra livsvillkoren för oss människor. Det finns en stark tro hos mig kring vad vi i branschen kallar för precision medicine eller personalized medicin, det vill säga individanpassad vård där vården anpassas individuellt beroende på patientens genetiska och fysiska förutsättningar. Som VD för AroCell har jag förmånen att leda ett fantastiskt team med kunniga medarbetare inom utveckling och klinisk forskning. Vi har väldigt roligt på jobbet och driver en mycket omfattande verksamhet genom det lilla företagets struktur med många samarbetspartners och konsulter.

 Berätta varför ni vill bli Swecare medlem

Det finns flera anledningar till att vi vill bli medlemmar. Vi tycker Swecare gör ett fantastiskt jobb och som medlem får vi ta del av Swecares kunskap när vi expanderar på världsmarknaden. Sen är det självklart också intressant för oss att få ta del av Swecares nätverk och få möjlighet att skapa kontakt med beslutsfattare och andra viktiga aktörer internationellt. Vi är stolta över att få vara en del av Sveriges exportfrämjande verksamhet!

Vad arbetar ert företag med?

AroCell AB är ett Uppsalabaserat diagnostikföretag som fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte. Idag kan det ta månader att avgöra om en specifik behandlingsform är effektiv. Vårt mål är att förkorta detta avsevärt och att bidra till att varje patient får rätt vård vid rätt tillfälle.

Vår huvudprodukt, AroCell TK 210 ELISA, är en metod för att mäta biomarkören TK1 (Tymidinkinas 1) i serum. TK1 är ett enzym som finns i cellen där det har en nyckelfunktion vid celldelning då det behövs för bildande av DNA. Eftersom cancerceller kännetecknas av okontrollerad celldelning och därför tillverkar extra mycket DNA innehåller de även mycket TK1 vilket gör TK1 till en intressant markör för cancer. Tex. kan TK1 som läcker ut i blodet indikera om det finns en växande tumör i kroppen eller, under en behandling med t.ex. cellgifter, om tillväxten av en tumör har hämmats med hjälp av behandlingen. 

AroCell TK210 ELISA är CE märkt och används idag inom forskning och klinisk utveckling men vårt mål är att den framöver även kommer att användas inom klinisk rutinanalys.

På vilka marknader finns ni idag? 

Vår försäljning sker huvudsakligen via distributörer och vi har idag distributörer på alla viktiga marknader för AroCell, vilka är Nordamerika, Europa och Asien. På de marknader vi inte har en partner sker direktförsäljning från vårt kontor i Uppsala. Vi jobbar dock med att utöka distributörsnätverket och letar hela tiden efter bra partners. 

Berätta något nytt som är på gång i ert företag? 

Vi har i nuläget mycket stort fokus på att få vår produkt AroCell TK 210 ELISA godkänd för klinisk användning i länder utanför Europa, främst i USA. Därför lämnade vi nyligen in en så kallad 510 (k) ansökan som ska leda till ett FDA­clearance i USA.  Med ett 510(k) clearance kan vi marknadsföra och sälja AroCell TK 210 ELISA till kliniska rutinlabb för mätning av TK1 hos cancerpatienter och därmed förbättra möjligheterna till effektiv behandling av deras cancer.

AroCell TK 210 ELISA
Vad är ert företags styrkor?

 AroCell bygger på mångårig kunskap och forskning kring tymidinkinas och hur det kan användas som biomarkör inom cancervården. Staffan Eriksson, en av AroCells grundare, är mycket meriterad och en globalt erkänd expert på TK1. Vår styrka är därmed den djupa kunskap vi har kring hur TK1 kan användas inom cancervården. Sedan ett par år tillbaka har vi också ett mer kommersiellt fokus där vi etablerat försäljningskanaler och partners på viktiga marknader. Det gör att vi är redo för en utökad efterfrågan och försäljning.

I tider som dessa, hur ser ni på framtiden? 

Stora delar av året har präglats av Covid-19 pandemin och åtgärder som skett för att förhindra spridningen av viruset. För AroCells del har det inneburit förändrade rutiner på kontor och laboratorium samt en begränsad möjlighet till möten med våra kliniska partners. Verksamheten har dock kunnat fortsätta med oförminskad kraft och fokus har varit på inlämnande av 510(k) ansökan till FDA i USA och förstärkning av vår IP portfölj. 

I samband med att fler avancerade läkemedel blir godkända för cancerbehandling ökar behovet av biomarkörer då det finns fler behandlingsalternativ för onkologen. Denna trend kommer att fortsätta och vi ser ett kraftigt ökat intresse för biomarkörer inom vården. Det innebär att fler patienter kan behandlas med gott resultat samtidigt som AroCell kan utvecklas positivt, vilket gör att vi ser positivt på framtiden och ser fram emot att fortsätta vår globala lansering.

Vilka marknader tycker ni vore kul att få satsa på tillsammans med Swecare?

Vårt största fokus ligger på den amerikanska marknaden men vi ser även stor potential på marknader utanför USA och Europa, då främst i Asien. Där finns flera marknader som är viktiga för oss så som Sydkorea, Japan och Kina. 


Nyfiken på att få veta mer om AroCell, gör gärna ett besök på www.arocell.com 


tisdag 30 juni 2020

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

fredag 26 juni 2020

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.


Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?
M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.


Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?
M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.

tisdag 23 juni 2020

Så svarar Visiba Care på krisen


Visiba Care är en skalbar teknisk plattform som ger vårdorganisationer möjlighet att öppna en eller flera digitala mottagningar. Företaget grundades 2014 som ett svar på en diskussion grundarna hade om varför man upplevde att det var så svårt att få kontakt med vården när man var sjuk. Ingen liknande lösning fanns vid den tidpunkten på den nordiska marknaden och få trodde att digitala vårdbesök skulle kunna ersätta fysiska möten. Idag finns Visiba Care i drygt hälften av de svenska regionerna, både bland privata och offentliga vårdgivare, och dessutom på tre utlandsmarknader. Plattformen används inom många olika vårdverksamheter, både inom primärvård , specialistvård och kommunal vård och omsorg. Under våren och i skuggan av Covid-19-utbrottet har vårdens digitalisering aktualiserats. Det är bråda dagar för de som erbjuder digitala tjänster, men vi har lyckats få en pratstund med Johan som är VD.

Hej Johan Gustafsson vd på Visiba Care och ledamot i Swecares styrelse,
Ni var redan innan Coronautbrottet ett företag på uppgång, men hur har ni påverkats av det pågående Corona-utbrottet?
Det har påverkat oss jättemycket. Vi är ju ett företag som haft en bra tillväxt sedan start, men nu under våren har det formligen exploderat. Vår omsättning har ökat med ca 200 procent.

Vad är det som förändrats?
Det som tidigare har gått i ganska långsam takt har plötsligt genomförts på väldigt kort tid. Vi har upplevt det som att det nästan inte har funnits några bromsar. Det som var planerat att införas över kanske två år, gick plötsligt på en månad. Ser vi enbart till digitalisering, skulle vi nog lugnt kunna säga att kunderna flyttats framåt i tiden ett par år. Det har varit en ganska häftig resa. Framförallt har vi jobbat med uppskalning av digitala vårdmöten. Det har tillkommit några nya kunder, men i Sverige har det främst varit fokus på befintliga kunderDet vi har kunnat se är att vissa har varit väl förberedda och därför kunnat göra uppskalningen på ett bra sätt, medan andra stod sämre rustade och behövde jobba med det som fanns på plats, ibland en rätt föråldrad teknik. Det ska bli intressant att följa framöver vilka som lyckas bra och vilka som blev lite tagna på sängen.

Ni finns också i andra länder, Norge och Storbritannien framförallt, hur har erfarenheterna varit där?
Efterfrågan har varit väldigt stor. I både Norge och UK har vi fått flera nya kunder och volymerna har ökat kraftigt hos de befintliga. Genomgående har ett problem varit att ingen haft tid att göra en ordentlig analys av vad de verkligen behövde. Läget har ju varit närmast desperat, särskilt i Storbritannien. Man var bara tvungen att hitta en lösning på hur folk skulle kunna komma till vården digitalt. Det innebar också att man varit lite mindre noga med säkerheten. Här sticker Sverige ut lite, då vi här är väldigt måna om säkerheten. Man loggar in med bank-id och det är höga krav på oss som leverantör att skydda informationen. I Storbritannien var det närmast ”strunta i säkerheten, bara ni löser problemet”. Det ska bli intressant att följa hur det utvecklas…

Tror du att det förändrade landskapet och den ökade tillgängligheten av digitala vårdtjänster kommer att bestå när krisen lugnat sig?
Det är jättesvårt att veta förstås. Men i Sverige har vi känslan att det är en mer permanent utveckling som inte kommer gå tillbaka. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan. I Norge och UK har vi sett stora ökningar men faktiskt också en antydan att det sjunker ihop lite nu när pandemin lugnat ned sig. Trots en viss tillbakagång kommer det innebära stora skillnader i den digitala tillgängligheten jämfört med tidigare, det är väldigt påtagligt, men det verkar vara en skillnad mot Sverige. Om det har att göra med olika strategier eller högre IT-mognad i Sverige vågar jag inte säga.

Har krisen haft någon negativ påverkan på er och hur ser ni på framtiden post-corona?
Rent affärsmässigt har det enbart inneburit en positiv påverkan om än extremt mycket arbete för medarbetarna. Sedan har vi även påverkats av de problem som uppstått hos våra kunder, t ex brist på rätt utrustning. Helt plötsligt fanns till exempel inte web-kameror och headsets att få tag på…  Sedan påverkas vi ju förstås av att samhället i övrigt är drabbat och att många kunder har en svår situation. Det kommer att finnas en stor vårdskuld lång tid framöver som kan oroa. Vårdskulden kommer vården behöva förhålla sig till och därför ser vi ju också att det kommer bli fortsatt viktigt att arbeta digitalt och effektivt för att beta av denna. För oss innebär det att finnas till hands och stötta vården att lösa problemen genom smarta arbetssätt med hjälp av vår teknik. Jag bedömer att det finns en stor potential där och att vi har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bistå i detta arbete.

tisdag 16 juni 2020

Swecare Open-up Day – erfarenheter från våren 2020 för framtidens främjande

I torsdags gick Swecares Open-up Day av stapeln, en digital workshop med syfte att byta erfarenheter från covidkrisens första fas och blicka framåt för att forma exportfrämjandet framöver. Förmiddagen hade delvis utformats som ett svar på önskemål i den enkät som besvarats av drygt hälften av Swecares medlemmar under april och maj.

Efter välkomstord från Maria Helling, pratade Niclas Jacobson från Socialdepartementet om främjandet som en motpol till ett nedstängt Europa. Han talade om det är glädjande att trots svåra utmaningar så har många svenska life scienceföretag visat prov på god anpassningsförmåga och kreativitet, för att möta situationen och förändrad efterfrågan. Niclas berättade också hur man inom Regeringskansliet har man arbetat intensivt mot olika typer av handelsstörningar, såsom exportrestriktioner och långa väntetider vid gränserna inom EU, liksom att se över genomförandet av Export- och investeringsstrategin. I detta ingår att hitta nya former för främjandet, vilket ju också workshopen syftade till.

Nästa inledningstalare var Daniel Forslund, biträdande regionråd för innovation i Region Stockholm på temat: Digital vård blir förstahandsval. Omställningen mot digitala vårdmöten har varit rekordsnabb under coronakrisen med 11 gånger fler videobesök i vården i april jämfört med januari 2020. Störst ökning i användning har skett hos patienter över 50 år, och i åldersgruppen 70-79 använder nu 50% fler de personliga e-tjänsterna på 1177. Ett starkt utgångläge möjliggjorde detta, där fler än hälften av länets vårdcentraler redan erbjöd digitala vårdbesök. Samtidigt agerade regionen snabbt, bl a genom en översyn av vårdavtal och ersättningsmodeller, för att uppmuntra till digitala besök där så varit lämpligt. Under våren har digitala möten i specialistvården också blivit alltmer vanliga, t ex har avdelningar för diabetes, onkologi, stroke m.fl. nu anslutit sig.

Efter en frågestund presenterades Swecares enkät bland medlemmarna som syftat till att få en bild av hur coronakrisen har påverkat dem och hur de ser på framtiden. Tre tydliga slutsatser kan dras från studien. Först och främst ser vi att alla påverkas, och att de minsta företagen är hårdast drabbade, även om många svarade att de påverkats både positivt och negativt.

För det andra är det tydligt att kriser driver innovationer. En stor majoritet av de svarande har anpassat sig genom att utveckla innovationer och nya typer av erbjudanden. Framför allt tjänsteföretagen nämnde att de utvecklar nya digitala erbjudanden, men vi ser också företag som utvecklat nya produkter eller processer.

Den tredje slutsatsen är att osäkerheten om hur pandemin kommer påverka företaget till hösten och framöver är stor, men att de flesta gör en negativ bedömning av läget kommande halvår, t ex minskad inkomst och försenade affärer och andra satsningar, samt minskad möjlighet att bearbeta nya kunder. Uppdämd efterfrågan och kommande satsningar på hälso- och sjukvård kan delvis uppväga detta.  

Ett intensivt arbete krävs nu för att få igång affärer och export, med nya arbetssätt för dessa tider då resandet är begränsat. Svenskt exportfrämjande och life science-sektorn måste visa hur svenska produkter/tjänster är en del av lösningen när länder kommer se över och stärka sina sjukvårdssystem framöver. Studien presenteras den 17 juni på Swecares hemsida, www.swecare.se

Att få höra om andra aktörers respons under krisen var ett av önskemålen som kom upp i enkäten, och nästa pass erbjöd just detta. Vi hörde Visiba Care och Doctrin tala om digitalisering i raketfart under våren, hur Bactiguard löste sina transportproblem och utvecklade sitt erbjudande, vilket även Essity har gjort genom att börja producera munskydd, en helt ny produkt. Till sist fick vi höra om ett inspirerande projekt för brännskadevård i Etiopien med kapacitetsutveckling, infrastruktur och ledning som Akademiska sjukhuset i Uppsala är involverat i. Detta kan också kan tjäna som samarbetsmodell för svenska privata och offentliga aktörer.

Detta ledde över till gruppdiskussionerna, som blev väldigt lyckade med engagerade deltagare och fullt med energi. Vi var totalt 5 grupper med 8-10 personer/grupp. Det kom fram många bra och konkreta förslag på hur vi ska kunna arbeta med exportfrämjande och kontaktskapande aktiviteter digitalt och på så sätt stötta svensk life science i vägen ut ur krisen.

Workshopens fokus var att utveckla ”den digitala delegationsresan”. Att genomföra digitala delegationer har så klart sina nackdelar, men även en hel del fördelar vilka vi måste utnyttja till fullo. T ex så möjliggör de en mer kontinuerlig dialog, vilket gör dem till ett bra komplement till fysiska möten även när mer resande är möjligt. Ett förslag var att ”resa” till regioner och marknader i olika tidszoner på samma dag eller dygn för ökad tidseffektivitet. En annan möjlighet som togs upp är att låta utländska deltagare ”besöka” en vårdcentral eller sjukhus, där det svenska systemet, liksom produkter och tjänster kan visas upp live.

Vad gäller vilka marknader så var ett tips var att göra de första digitala delegationsresorna dit det redan finns etablerade relationer, för att underlätta interaktionen. Inom Europa finns det t ex goda kontakter och existerande affärer och samarbeten att bygga vidare på. Ett antal delegationsresor var planerade under 2020, och det fanns intresse att bygga vidare på dessa. Marknader som nämndes var Kina, Indien, USA, Japan, Mellanöstern, Etiopien, UK och Irland, Norden. Ämnesområden som togs upp var arbeta med teman som digitala lösningar, infektionskontroll, nära vård (hemsjukvård, egenvård), patientsäkerhet, effektivisering och kliniska prövningar.


Utöver delegationsresor kom intressanta förslag från grupperna att öka antalet andra digitala aktiviteter med tex virtuell mässmonter, digitala kunskapsinhämtande möten med beslutsfattare, match-making events. En annan tanke var att gemensamt kartlägga ersättningssystemen genom att samla in kunskaper och erfarenheter från medlemmarna, framförallt ersättning för digitala besök, kapitering, diagnosrelaterade grupper och diagnoskoder. Ett annat ämne som flera grupper tog upp var att medlemmarna bör hitta former för gemensamma erbjudanden och paketering för att minska kostnader och risk och dra nytta av varandra.

Grupperna nämnde också den stora vårdskuld som krisen orsakar för många patientgrupper och vårdtyper. Detta kommer innebära ett behov av att satsa på både tids- och kostnadseffektiva lösningar. Slutsatsen är att det finns mycket spännande att arbeta med efter sommarledigheten! Alla som har fler tankar om främjandet den kommande tiden, tips på tekniska lösningar, önskemål om samarbete eller vill dela med sig att kontakter eller information, hör av er till info@swecare.se, så tar vi med oss det i planeringen av uppföljningsmötet till denna workshop. Skriv upp datumet 1 september redan nu, då kör vi vidare!