Rwanda & Uganda: Exploring East Africa - Part II

Diversity. The cross-section of Swedish society represented in our delegation surprised even us organizers. We came from government, agency, institutions, and private business; covering the domains of diplomacy, policy, financing, MedTech, pharma, eHealth, and consulting; with origins ranging from South Africa, Kenya, Bangladesh, China, and Germany; all of us representing and promoting Sweden - and Swedish expertise, with a goal to learn, collaborate, and strengthen our capacity. We were also joined by a representative from our EU-funded project Central Baltic Health Access, Piret Hirv from Tallinn Tehnopol Sience Park.

The objective of this delegation trip, like the one to Kenya and Tanzania in November, was to take a few companies, institutions, and state representatives to Rwanda and Uganda, to meet potential local collaborators with whom they can forge longlasting partnerships in order to expand, and/or establish, their presence in and across East Africa.

The delegation trip itself would not have come about without the close collaboration between Swecare Foundation, Business Sweden, and the Swedish Embassies in Kigali and Kampala as well as the CBHA. The visibility and credibility of the delegation increase significantly when we work towards a common goal while planning these visits.

Program Overview

The trip started with Monday morning with a briefing at the Swedish Embassy in Kigali, led by the Swedish Ambassador to Rwanda, Jenny Ohlsson. 

Site visits included a trip to the Military Hospital, which is in the process of installing an Elekta unit in their largely insurance-covered facilities. The delegation then met with the Director General of Clinical Services at the Rwandan Ministry of Health and got a first-hand account of the evolving state of the Rwandan healthcare systems at the sprawling Kigali University Teaching Hospital (CHUK). It was encouraging to hear about the amount of resources the Rwandan government devotes in ensuring that an increasing number of patients are covered by insurance. The day ended with a reception hosted at the Swedish Residence.

On our second day, we had the extraordinary privilege of attending the first African Continental Free Trade Agreement (AfCTA) Business Forum, one-day before the signing of this historic commitment. This was followed by our own East African Community Business & Investment Forum, an annual initiative by the Swedish East Africa Chamber of Commerce (SWEACC) with a focus on health this year. Despite strong competition from the much-larger coinciding event, we had a decent turnout (see picture above) and, more importantly, a couple of heated sessions on disease management and long-term financing solutions. The session included a welcome by Dr Jean-Pierre Nyamanzi, the Permanent Secretary at the Rwandan Ministry of Health, an introduction by our delegation leader Niclas Jacobson from Socialdepartmentet and a talk by an industry expert, Hans Winberg of the independent policy thinktank Leading Health Care. This was followed by B2B meetings for our private sector partners. 

After an early flight into Entebbe on our third day, we made a site visit to the National Medical Stores, which handles the procurement and distribution of goods for the public hospital system, before heading into Kampala, Uganda. The Swedish Embassy in Kampala organized an impressive networking reception which drew all the major actors in the Ugandan healthcare sector - a testament to the incredible relationship between our two countries. Such was the interest in our companies, that many of the delegates did not get a chance to sample any of the refreshments on offer. I am looking forward to seeing some of the contacts made that evening develop into concrete partnerships. Swecare and Tallinn Tehnopol Science Park took this opportunity to sign a MoU with the Ugandan Healthcare Federation in order to formalize the existing collaboration under the CBHA program.

Our big surprise the next day was a meeting with the Ugandan Minister of Health herself, the Honorable Minister Sarah Opendi, whom, we had been told, would be unable to meet with us. She went out of the way in order to make time to sit down with us to discuss taking projects and investments to the next stage. The delegation made site visits to the new maternity wing of Uganda's largest hospital, Mulago Referral Hospital, and its associated Ugandan Cancer Institute (UCI), which has also recently acquired an Elekta unit. After short meetings at the Joint Medical Stores and the new management at International Hospital Kampala, we said goodbye to much of the delegation as only a few of us stayed on for one last, optional, morning session at the UK-East Africa Health Improvement Summit.

Most common requests:

• More frequent visits
• Clear follow-up
• Financing solutions
• Technician training

Participating Companies

Much of the reason for the success of this delegation trip rests with the participants - a dedicated set of smart, funny, and flexible individuals. Thank you for coming!

• Getinge
• Elekta
• Doctrin
• Luco Holding
• AstraZeneca
• Swedfund
• MedCardApps (MCA)

For those who were not with us this time, do look into joining us on one of our upcoming trips: Swecare Events.

Lovande resultat av delegationen till Uganda och Rwanda

Så här två månader efter delegationsresan till Uganda och Rwanda var det i går eftermiddag dags för ett uppföljningsmöte. Rwandas ambassadör Christine Nkulikiyinka var vänlig nog att ta emot oss på ambassaden i Stockholm. Representanter från AS-Faktor Lantmännen, Helseplan, MedcardApps, Socialdepartementet och UD deltog, och så Swecare förstås. Ambassadören hälsade alla välkomna och sa att hon hoppades att få höra våra intryck och erfarenheter från resan. Hon poängterade också att hon står till förfogande om något av företagen önskar hjälp, t ex kontakt med hälsoministeriet.

Swecares uppfattning av resan kan sammanfattas som att vi är nöjda med resan som hade en bra blandning av företag, att vi haft ett gott samarbete med Rwandas ambassad här i Stockholm, god kontakt med Ugandas ambassad i Köpenhamn, och de svenska ambassaderna i Kampala och Kigali. Denna resa, som delfinansierades av UD:s projektexportsekretariat, var mer företagsorienterad än resan hösten 2014. Av den anledningen hade vi B2B-workshops istället för större konferenser, vilket varit uppskattat av företagen.  Vi har ju haft kontakt med företagen sedan resan, och tycker det är roligt de flesta fick så goda kontakter och att uppföljning pågår.

Socialdepartementet nämnde att detta var andra resan till Rwanda och tredje till Uganda, med representation från departementet. Denna gång var det statssekreterare Agneta Karlsson som ledde resan. Politisk representation skapar engagemang och personliga kontakter, som underlättar framtida samarbete även på den globala arenan.

UD poängterade att Sverige vill se mer samarbete med den privata sektorn i bl a Rwanda och Uganda, både handel och investeringar, och det är därför man stödjer detta typ av resor som kan hjälpa små och medelstora företag att få marknadskännedom och relevanta kontakter på olika nivåer. De svenska ambassaderna i Kampala och Kigali hade också en hälsning till företagen - att de är välkomna att kontakta främjarna på ambassaderna, om man tror att ambassaden kan vara behjälplig i kontakter mot ministerier eller på annat sätt.

Sedan berättade företagen om sin uppfattning om resan och vad den fört med sig hittills. De företag som inte kunde delta igår har redogjort för detta direkt till Swecare, så deras resultat fördes också fram på mötet. Alla företagen upplevde att det var stort intresse för deras lösningar. I något fall var responsen bättre i Uganda, i något annat bättre i Rwanda. Vi kan också konstatera att alla företagen fått kontakter som de har eller ska följa upp, både inom privat och offentlig sektor. Ett av företagen har faktiskt en representant på plats i Rwanda just nu! Rent konkret ser det positivt ut för flera av företagen, med fler uppföljningsbesök på gång, och kanske avtal inom en ganska snar framtid.

Ambassadör Nkulikiyinka kommenterade vart och ett av företagens uppföljning, och poängterade igen att ambassaden gärna hjälper de svenska företagen i konkreta frågor, och i kontakterna mot Rwanda för att om möjligt för att snabba på processerna. Sedan bjöd hon in oss till en god och väl tilltagen buffé och mingel, som avslutning på denna trevliga sammankomst.

Murakoze Kigali

The last day of the delegation started with an introduction to private health insurance in Rwanda, by the Rwanda Health Insurers Association. 93% of the population is covered by the public health insurance, but there are a few private health insurance companies as well. For them, the three main challenges are to mitigate fraud, to increase the level of training in management of health insurance and to improve systems and software for monitoring of the patient network. The existing open health information management system is only for epidemiology and statistical purposes and not for patient journals, management or administration. 

The day's big event was the workshop organized in collaboration with Rwanda Biomedical Center (RBC), a government agency assuring the implementation of the government's plans and policies; and Rwanda Development Board (RDB) - the national one-stop shop for investment and establishment of business in the country. 

The workshop was opened by Chargé d'Affaires Maria Håkansson, the Permanent Secretary of the MoH, Dr Solange Hakiba and the Swedish State Secretary Agneta Karlsson. The three ladies all talked about this being not the first but the second step (as it's the second health care delegation to Rwanda) on a journey of new relations between Sweden and Rwanda, and about the importance of private and public sector collaboration. The PS mentioned that there are gaps in tertiary care and super specialities such as diagnostic services, cardiology, oncology and nephrology, where the private sector could join forces with the public. 

The General Director of RBC James Kamanzi expressed the hope that we would see great partnerships and concrete business as a result of the workshop, while Hubert Ruzibiza of RDB explained what business opportunities there are within health care, such as pharma, advanced equipment for medical tourism and specialty services. 

After a nice coffee break outside the conference room, we split into groups, where the Rwandan participants were matched with the Swedish companies. The groups had interesting discussions on the topics of NCDs, health care infrastructure and maternal and child health, and the Swedish solutions were presented in more detail. The workshop ended with a nice buffet lunch. 

After that, the delegation visited the Independent University of Kigali, which is just about to start construction of a Medical School, a 388-bed teaching hospital and a 245-bed superspecialty hospital. Excavation has started, construction is expected to start at the beginning of next year and the buildings will be finished in 3 years. Of course this means that equipment, IT systems etc have to be procured - an opportunity worth looking further into. 

During the wrap-up meeting at the Embassy, Swecare got valuable feed-back on what has worked well during the delegation but also some ideas for improvement, such as letting first-time participants listen to tips and tricks from more seasoned delegates during the intro meeting. 

The very last part of the program was an innovation pub hosted by Swedish company Globhe, coordinator of global health security projects, at the Impact Hub Kigali - a fun way to finish the delegation! So thank you, Kigali, until next time - murakoze!

Välkommen CAS AB som ny medlem i Swecare

I början av året gick Skara-företaget Clean Analytical System AB (CAS) med som medlem i Swecare, efter att ha deltagit Swecares delegationsresa i november. För att höra om resan gett något resultat hittills ringde vi upp direktör Leif Norberg.

Berätta först lite om företaget och din roll. CAS startades i slutet av 80-talet av Bengt-Inge Brodén, som, i sitt arbete inom sjukhuslaboratorier, hade sett problemet med risk för kontamination av blod mellan laboratoriepersonal och provmaterial och utvecklade en produkt som eliminerar den risken. Ett annat problem som Bengt-Inge sett var att metallbäcken både kan vara obekväma att använda och dessutom finns en risk för skvätt och spill. Detta ledde till utvecklingen av P-Bag, en lätthanterlig och hygienisk plastpåse som ersätter bäcken. Idag är sjukvården och främst äldrevården den största marknaden, men den används även av militären i situationer när man inte har tillgång eller tid att besöka en toalett.

Vid en medtek-mässa i Tyskland blev företaget kontaktat av representanter för Röda Korset och Läkare utan Gränser, som var intresserade av företagets produkter, men även nämnde att det finns behov av enklare byggnader som kan ersätta tält i katastrofsituationer. Bengt-Inge funderade och utvecklade så RS Shelter, prefabricerade hus som kan anpassas för användning som fältsjukhus, vårdcentral, skola, personalbostad mm. Sedan augusti 2012 finns t ex ett antal personalbostäder uppställda i flyktinglägret Dadaab i Kenya. Husen sätts upp på knappt en timme, är miljövänliga, hygieniska, väl anpassade till tuffa förhållanden och mycket hållbara.

Demo-klinik och boendebyggnad i uppställd i Kampala

Jag kom själv i kontakt med CAS och Bengt-Inge i mitt förra jobb som managementkonsult, med inriktning internationell expansion. Efter något år fick jag frågan om jag inte kunde engagera mig mer i företaget, och sedan årsskiftet 2012/13 jobbar jag som direktör i CASAB.

Ni deltog i delegationsresan till Rwanda och Uganda i november 2014. Har det gett några resultat än så länge? Under delegationsresan fick vi många bra kontakter, främst med den privata sjukvården. Vi förstod också att Uganda just nu satsar på att öka antalet kliniker/vårdcentraler på landsbygden. Ett problem kopplat till detta är att det är svårt att få personal till klinikerna pga. bristen på hyfsat boende i närheten. Vi såg att våra prefabricerade hus kan vara en lösning, och ville gärna visa på ett alternativt byggsätt. Under delegationsresan kom vi i kontakt med Uganda Healthcare Federation (UHF), och vi började snabbt planera tillsammans med dem för att sätta upp en demonstrationsklinik och i anslutning till det en personalbostad. Först tänkte vi sätta upp dem vid ett sjukhus i Kampala, men det fanns inte tillräckligt med utrymme där. Valet föll därför på ett stort hotell mitt i stan.

Det visade sig var en lyckad lösning – hotellchefen kände flera läkare, som han bjöd in, folk från bl.a. FN och NGOs bodde på hotellet och blev nyfikna, och vi fick låna en del möbler från hotellet. Till klinikbyggnaden hade vi lånat i en undersökningsbrits från ett sjukhus, diagnostikutrustning från HemoCue mm, som gjorde att det verkligen såg ut som en klinik. Christian Fogelström från Svenska ambassaden i Kampala invigningstalade, och totalt sett hade vi säkert 100 besökare den första dagen. Flera av dem hade vi tidigare träffat på den workshop som Swecare och UHF anordnade i november. Byggnaderna stod uppställda i en vecka. Flera organisationer i Uganda är intresserade, och tack vare internationella hotellgäster även organisationer verksamma i Burundi, Centralafrikanska Republiken och Sydsudan. Det är jätteviktigt för ett företag som vårt att kunna visa upp sig på detta sätt!

Ugandiska läkare besöker demo-kliniken

Varför blev ni medlemmar i Swecare? Både Bengt-Inge och jag kände till Swecare sedan innan. Vi deltog i Afrika-dagen i september 2014, och fick då bl.a. höra om den planerade delegationsresan till Rwanda och Uganda, som vi sedan var med på tillsammans med våra ugandiska och kenyanska representanter. Vi var lite osäkra på vad resan skulle kunna ge oss – CAS ihop med AstraZeneca till exempel. Så föll det sig så att vi var rätt i tiden och att vi fick väldigt mycket uppmärksamhet både från offentligt och privat håll. Resan blev en mycket positiv upplevelse, som gav oss möjlighet att visa upp oss. Genom resan har vi också knutit kontakter med t ex HemoCue lokalt i Östafrika, vilket kan ge båda företagen fördelar, såsom i demonstrationskliniken. Swecare bidrar till att öppna dörrar, och sedan är det upp till företagen att göra något av det. Det är just det vi håller på med nu i Uganda, och som sagt ser jag stor potential i Uganda men även i regionen i övrigt.

Swecare i Kigali

Nu har vi klarat av dag 2 på delegationsresan till Rwanda och Uganda. Först ut var ett möte på ambassaden igår morse, där vi gick igenom programmet och fick höra matnyttig information om Rwandas politiska, ekonomiska och sociala situation.

Därefter följde ett väldigt konstruktivt möte på Ministry of Health, där Honorable Minister Agnes Binagwaho deltog tillsammans med Minister of State for Health, permanent secretary och director general for Planning och for Clinical Services. Inte dåligt! Ministern berättade bla om utvecklingen av hälsosektorn och de värderingar som ligger till grund för detta, såsom jämlikhet, evidensbaserad vård, nolltolerans mot korruption och aktivt deltagande. Hon beskrev också den nationella försäkringen Mutuelle de Santé som täcker ca 90 % av befolkningen.

På hälsoministeriet, med hälsominister Agnes Binagwaho

Rwanda är ett väldigt handlingsorienterat land, och de statsanställda har "performace-based contracts". Det märktes även på ministern: Företagen fick hjälp med relevanta kontaktpersoner på ministeriet, myndigheter och sjukhus. Någon fick t o m ett möte direkt, utanför vårt mötesrum. Vad gäller framtida satsningar så rör de bl a vårdkvalitet, samarbete med den privata sektorn och uppgradering av infrastrukturen.

Efter lunch besökte vi två sjukhus på tertiär nivå - dels det statliga CHUK (Kigali University Teaching hospital - fast med fransk förkortning), dels det offentligt ägda men privatdrivna King Faisal hospital. Skillnaderna är ganska stora, men även CHUK kändes välorganiserat, luftigt och rent, särskilt i jämförelse med andra stora offentliga sjukhus i regionen. Det är landets största sjukhus med 560 sänger och 100 läkare. King Faisal började 1990 och har nu växt till ett nationellt remissjukhus med många specialiseringar. Intresse finns att utveckla t ex cancervård, förvaltning och kapacitetsuppbyggnad.

Storstädning på CHUK

Dagen avslutades med en mottagning hos Maria Håkansson, som är Chargé d'Affaires på svenska ambassaden i Rwanda. Många intressanta personer med olika bakgrund var på plats, och det minglades friskt.

Denna dag inleddes med ett besök på Rwanda Biomedical Center, vilket är en sammanslagning av flera tidigare institut och myndigheter. Chefen Marc Herant beskriver RBCs uppgift att stödja de olika delarna av det nationella hälsosystemet, så som alla stora program för olika sjukdomar, blodbank, nationellt referenslaboratorium, supply chain management, inklusive upphandling och distribution av material och utrustning m fl. Även här fick företagen många bra kontakter att följa upp med.

Vi besökte också det största privata sjukhuset i landet, Croix du Sud, som ägs och drivs av Dr. Jean Nyirinkwaya (också ordförande i Rwanda Healthcare Federation). Sjukhuset har växt från 10 sängar 1995 till över 100 sängar idag, och flera specialiseringar, vid sidan om ob-gyn/maternal care, vilket var den ursprungliga inriktningen.Vi blev bjudna på en trevlig brunch på sjukhusets takterrass med underbar utsikt över delar av Kigali.

Välkomna till Hôpital Croix du Sud

En del av personerna som RBC tipsat om kunde vi träffa redan på eftermiddagen, på vår konferens med tema samarbete mellan privat och offentlig sektor för att utveckla hållbara hälsosystem. Minister Binagwaho deltog under den inledande sessionen, och talade efter Maria Håkansson. Därefter presenterade vår delegationsledare, Niclas Jacobson från Socialdepartementet, den svenska hälsosektorn, följt av en presentation från Rwanda Development Board, om hur den rwandiska offentliga sektorn stödjer den privata genom att främja investeringar och ge råd och stöd för utländska företag som önskar etablera sig i Rwanda. Dr. Jean från Croix du Sud berättade också om utmaningar och möjligheter för den privata sektorn i landet.

Delegationen med hälsominister Agnes Binagwaho innan konferensen började

Efter kaffepaus med intensiva diskussioner i utställningsdelen av lokalen fortsatte eftermiddagen med presentationer från den rwandiska NGO:n Human Development Initiative, som jobbar med policy och opinionsbildning i frågor som rör hälsa och mänskliga rättigheter samt med familjehälsa och medicinsk och tekniskt stöd. Sedan var det dags för företagens presentationer och tillhörande frågestund. Företagens lösningar väckte stort intresse och många frågor och kommentarer från publiken. Som Maria Helling sammanfattade i sina avslutande ord så fick vi alla lära oss mycket om våra respektive länder, likheter, skillnader, utmaningar och lösningar; vi fick lyssna till intressanta presentationer, frågor och diskussioner och fick många kontakter. Kontaktskapandet fortsatte sedan i ett par trevliga timmar med en cocktail vid poolen.

Intresserade och aktiva konferensdeltagare

Imorgon ska vi träffa en inköpsorganisation för frivilligorganisationer, BUFMAR, och sedan väntar ett besök på Kigali Genocide Memorial Center, innan bussen tar oss till flygplatsen för färd mot Kampala.

East Africa Healthcare Conference, dag 2

Fler intressanta sessioner och möten har det varit idag. På morgonen delade vi på oss, och Anna gick på ett seminarium om hur man skapar "enabling eco-systems" för bättre sjukvård. Olika aspekter av marknadssystem togs upp, såsom stödjande funktioner (infrastruktur, information mm) och reglering (lagar, standards och informella normer och värderingar som styr). Marknaden i dessa länder är ofta fragmenterad, med offentliga och privata kliniker och sjukhus, apotek, informella mottagningar, NGOs och hälsoarbetare baserade i byar. Vikten av sjukvårdspersonal och att minska olika typer av brain drain, bl a genom att bidra till bättre arbetsförhållanden och mer utvecklande sysslor, togs också upp. Mycket innovationer pågår, inom t ex franchising, innovativ finansiering, m-hälsa mm. En slutsats är att marknadssystemet måste harmoniseras så att allas intressen tas till vara på bästa sätt. Vi fick också höra lite om den decentralisering som pågår i Kenya, vilket bl a innebär att upphandling av mediciner kommer ske på lokal nivå, i Kenyas 47 "counties", och om ny lagstiftning som är på gång, t ex att medicinteknik, som tidigare varit i princip oreglerat, kommer att regleras i en ny myndighet, som samlar medicinteknik, läkemedel, förbrukningsvaror och laboratoriematerial.


Patrik och Timothy Musila, ansvarig för PPP på MoH Uganda

Patrik gick på en session om "Innovation in Public Private Partnerships (PPP)". Tills för några år sedan var det mycket svårt att samla privat och offentlig sektor i afrikanska länder för att diskutera hur man kan arbeta tillsammans inom hälsa. Idag finns det däremot ett tydligt och ömsesidigt intresse från privat och offentlig sektor i Östafrika (och många andra länder i regionen) att arbeta med PPP. Offentlig sektor inser att de saknar kapacitet att på egen hand tillgodose vård till hela sin befolkning och behöver samarbeta med de privata vårdgivarna, medan de privata vårdgivarna har fått en ökad marknad genom den växande medelklassen och vill nu ge vård till den stora massan, i samarbete med offentlig sektor. Dessvärre har inte PPPs levt upp till de höga förväntningarna och under sessionen framförde flera representanter från den privata sektorn att PPPs inte lever upp till sin potential eftersom regeringen saknar kunskap om näringslivet och inte ger de rätta incitamenten. Under sessionen kommer man överens om det inte går att diskutera PPPs i all evighet utan att man behöver gå från diskussion till handling. Dr Ian Clark från Uganda Healthcare Federation sammanfattar det väl genom att säga "we need to think big, but start small".

Nästa programpunkt behandlade olika modeller för ökad tillgång till prisvärd sjukvård, som även de fattigaste kan ha råd med. Mycket fokus låg på olika typer av försäkringar, från offentliga till privata. I Afrika har endast 4 % av befolkningen tillgång till sjukvårdsförsäkring, och endast 2 % om man undantar Sydafrika. I Kenya finns NHIF (National Health Insurance Fund), som nu ska kompletteras med HISP (Health Insurance Subsidy for the Poor) i en pilot för att öka de fattigas tillgång till och användning av sjukvård, och därmed till bättre hälsa inom denna grupp. Ett problem med försäkringar i många länder i Afrika är att det är ett nytt fenomen, och att många är skeptiska till att betala idag för något som de kanske kommer ha nytta av i framtiden. Att utbilda och sprida information är alltså en viktig del om man vill öka användningen av privata sjukvårdsförsäkringar. I övrigt presenterades olika innovativa sätt att lösa tillgång till vård, t ex genom att bidra till finansiering av kliniker i fattiga områden, investera i kvalitetssäkring för dessa kliniker vilket ökar förtroendet och underlättar extern finansiering, och att använda sig av mobilteknik för betalning av sjukvård. I Kenya använder 80% av den vuxna befolkningen det mobilbaserade betalningssystemet M-pesa. För att hålla kostnaderna nere är det viktigt att bl a tänka på att standardisera utbudet och arbetsprocesser och förstås att känna sin marknad och sina kunder väl.


Dr. Khama Rogo, Hälsospecialist, Världsbanken

Efter en försenad lunch var det dags för ett pass om socialt företagande och social franchising, deras roll, potential och utmaningar. Tre trender pekades ut: en ökande medelklass som önskar och har råd med bättre vård, ökad investeringsvilja från investerare, vilket stärker den privata vårdsektorn och minskade biståndspengar till staten i takt med att medelklassen ökar, och därmed minskad vikt för staten. Detta leder till en fragmentering vg finansiering, och det kan en "kameleont" som det sociala företaget kan hantera mer effektivt än rent vinstdrivande företag. Ett socialt företag, som kombinerar ekonomisk vinst med mål om social välfärd kan söka pengar både från banker och från biståndsgivare. Flera exempel presenterades, från mindre kliniker i slummen till större franchising-kedjor och väletablerade partnerskap inom mobilbaserade lösningar för försäkringar och sjukvårdsbetalningar.

Eftermiddagens sista session handlade om medicinsk turism. Alla länder i Östafrika är intresserade av detta, men för att inte bara konkurrera med varandra behöver man koordinera sig och hitta ett system för det. Idag är medicinsk turism en stor industri, många afrikanska länder spenderar enorma summor som på att skicka patienter för vård i länder som Indien, Singapore och Turkiet, liksom Europa. Dessa summor skulle istället kunna investeras i regionen för att öka tillgången till specialistvård av hög kvalitet. För att kunna lyckas behövs förstås investeringar i vården - både infrastruktur och utbildning, men även gemensamma kvalitetsstandards, internationell ackrediteringar, patientsäkerhet och att man marknadsför sig på rätt sätt.

Sist ut var en avslutningsceremoni, med sammanfattningar och tacktal. Nu är konferensen slut för denna gång. Den har varit mycket lärorik, även om medicinteknik och läkemedel i sig inte varit i fokus. Vi har träffat många intressanta personer, som vi ska följa upp med framöver. Nästa år hålls den i Rwanda, och kanske får vi då tillfälle att återigen delta.

Swecare i Rwanda

[caption id="attachment_13533" align="aligncenter" width="540"] Kigali, Rwanda[/caption]

Härligt att vara tillbaka i Afrika igen och första gången i Rwanda för oss båda. Vi anlände i torsdags för en studieresa till Kigali, med syfte att undersöka affärsmöjligheter och om Rwanda ska bli ett nytt fokusland för Swecares Sida-finansierade projekt.

Vårt första möte var med Maria Håkansson, chargée d’affaires på svenska ambassaden. Ambassaden har inte tidigare jobbat med hälsa, och det kommer med stor sannolikhet inte heller ingå i Sveriges nya resultatstrategi för landet, som väntas bli beslutad före sommaren. Dock har ambassaden en främjandeuppgift, och ser att t ex en delegationsresa till Rwanda med svenska företag inom hälso- och sjukvårdssektorn därmed är intressant. Det finns knappt en handfull svenska företag etablerade i landet – så fler välkomnas, och hälsa är ett prioriterat område för regeringen.

 

[caption id="attachment_13532" align="aligncenter" width="540"] Rwanda Development Board[/caption]

Samtidigt händer mycket inom den privata sektorn, vilket också uppmuntras av regeringen. Det blev tydligt under vårt möte med Rwanda Biomedical Commission och Rwanda Development Board. Den senare myndigheten, RDB, har till uppgift att främja export och investeringar i landet och bidra till ökad sysselsättning. Hälsa- och sjukvård ingår i avdelningen för Tjänster, och man arbetar bl a med regler och bestämmelser för att underlätta företagande i landet. Det tar 6 timmar att registrera ett företag i Rwanda – bland de absolut kortaste tiderna i världen!

RBC är hälsoministeriets genomförandeorganisation, med 14 avdelningar, t ex sjukdomar, biomedical services, medicinsk upphandling, underhåll och en enhet för affärsutveckling och privata samarbeten. Vg upphandling så sker uppköp av mediciner via National Drugstore, och medicinsk utrustning till både offentlig sjukvård och ”faith-based” sjukvård upphandlas också till största del centralt av RBC. RBC inventerar, kollar av mot behov och utvecklar normer och standards för medicinska utrustning. Upphandlingar kungörs på RBC:s hemsida, samt Dgmarket (www.market.gov.rw/). Kolla gärna den internationella motsvarigheten: http://www.dgmarket.com/

RBC ser att t ex utbyte är intressant, då det fortfarande är brist på utbildad sjukvårdspersonal, men man är också intresserad av mer affärsinriktat samarbete. T ex är man nu inne på att hitta företag som vill ta på sig drift av ett helt nätverk av hälsocenters som tillhör ett visst distriktssjukhus. Områden som f.ö. är intressanta är cancer, hjärtsjukdomar, diagnostik och njursjukdomar. Sjukvården täcker i dag hela landet tämligen väl, så man planerar inte några nybyggen på sjukhusnivå. Däremot planerar man på sikt att utöka antalet hälsoposter (den minsta enheten i systemet) från 500 till 1500, främst genom PPPs.

Vi har även träffat Martin Manzi, som tidigare jobbat för Ministry of Health i 13 år, och bl a på just RBC, men nu driver ett företag som tar in sjukvårdsutrustning, konsultar och planerar att erbjuda service och underhåll som en tjänst. Vi fick höra en hel del matnyttigt om hans syn på rwandisk sjukvård, behov och prioriteringar, affärsmöjligheter inom offentlig och privat sjukvård mm. Han är intresserad av att utöka de produkter han kan erbjuda, och vi kommer att hålla kontakten med honom framöver för att se om det finns möjligheter för er medlemmar.

[caption id="attachment_13536" align="aligncenter" width="405"] Hopital La Croix du Sud[/caption]



För att bättre förstå den private hälso- och sjukvårdssektorn besökte vi Hopital La Croix du Sud som är Rwandas största helt privata sjukhus. På sjukhuset fick vi ett varm välkomnande av sjukhusdirektören och grundaren Dr. Jean Nyirinkwaya, tillsammans med hans team. Sjukhuset har vuxit mycket sedan det grundades 1994 och idag har det 100 bäddar och tar emot cirka 350-400 patienter dagligen. Cirka 80% av patienter har en privat sjukvårdsförsäkring, ofta genom sin arbetsgivare, medan de resterande betalar ”out-of-pocket”. Sjukhusets fokus ligger på mödra- och barnavård, trauma, allmänmedicin och gynekologi och man har inga störra planerar på ett ökat arbeta mot livsstilrelaterade sjukdomar. Men man planerar att bygga ut sjukhuset och erbjuda IVF, ett modernt laboratorium, dialys mm. Dr. Jean Nyirinkwaya beklagar sig över ett otillräckligt stöd från regeringen men anser ändå att framtiden är ljus för den privata hälso- och sjukvården i Rwanda.



Det är relativt enkelt att få träffa höga beslutsfattare i Rwanda och under vårt korta besök i Kigali hade vi ett långt möte med Dr. Anita Asiimwe, Minister of State in charge of Public Health and Primary Health, tillsammansmed flera av hennes kollegor. Rwandas regering är mycket angelägen om att förbättre hälsosituationen för landets drygt 10 miljoner medborgare och har kommit längts i Afrika söder om Sahara med att erbjuda en nationell sjukvårdsförsäkring, vilken idag täcker cirka 91% av befolkningen. Enligt Dr. Asiimwe är Rwandas kanske största utmaning den enorma bristen på läkare och man planerar att öppna en läkarutbildning. Landet kämpar även med att förbättre mödra- och barnavården och minska infektionsrelaterade sjukdomarna så som HIV och luftvägssjukdomar. I kampen mot HIV/AIDS har Rwanda gjort stora framsteg och idag har landet en prevelens på 3% och 90% av de smittade tar bromsmediciner. Under den nationella sjukvårdsförsäkringen erbjuds en screening för livsstilsrelaterade sjukdomar per år. Dr. Asiimwe berättar att livsstilsrelaterade sjukdomar så som diabetes, cancer och hjärtsjukdomar ökar kraftigt i Rwanda men att landet saknar kapacitet att erbjuda vård inom dessa områden. För närvarande finns ett onkologicenter i norra Rwanda och patienter för radioterapi skickas till Uganda. Sammanfattningsvis är regeringen mycket dedikerad till att förbättra hälso- och sjukvården i landet och man är intresserad av vad Sverige har ett erbjuda.