Storbritannien storsatsar för en framtid där Life Science sektorn är högprioriterad

Det var en uppskattad summering som Björn Axelsson på UK Department for International Trade gjorde av den uppdaterade industriella strategin för life science på 75 sidor skriven av professor Sir John Bell till regeringen. Strategin är indelad i ideer, människor, infrastruktur, affärsklimat, platser och de förslag som insamlats är del av den öppna inbjudan till industrin att föreslå åtgärder som gör att den brittiska life science sektorn som omsätter £64 miljarder årligen och har över 233 000 anställda ska hålla sig konkurrenskraftigt även efter brexit.

Denna rapport som är en del av den bredare industriella strategin ska stå som grund för en så kallad Sector Deal mellan regeringen och industrin. Den som nu presenteras är en utav totalt 4 som lanseras och några av de tydligaste dragen handlar om större investeringar från staten och industrin tillsammans. Några exempel är att staten ökar sin R&D budget från det moderata 1.7 % till 2.4 % av BNP, vilket procentuellt fortfarande är långt efter länder som Israel, Japan och de nordiska länderna men i absoluta tal skulle föra landet till den grupp av 5-6 länder som investerar mest på forskning och utveckling.

Ett annat exempel är att skapa samverkansplattformar mellan privata och publika aktörer inom life science och vård såsom HARP (Health Advanced Research Programme) startas, stärka kapaciteten och effektiviteten för kliniska prövningar, £146 miljoner av staten investerat i läkemedelstillverkning (som matchas av en både en industriell strategisk fond på £253 miljoner och bolagssatsningar från bl.a NovoNordisk, GSK, AstraZeneca, MSD och Cobra). Detta kopplat med satsningar för snabbare innovationsupptag i NHS genom satsningar på medtech- och digitala innovationshubbar, samt intraprenöskap gör att finns anledning även för svenska bolag att hålla sig a jour med utvecklingen.

Trotts att stimulansåtgärderna främst är riktade mot den inhemska industrin, så menade de inbjudna talarna från Storbritannien som representerade GRS och Accelerate UK att den inhemska marknaden är så beroende av importerade produkter och tjänster att både utmaningarna och stimulansen mest påverkar den inhemska industrin. För svenska bolag är det (fortfarande) business-as-usual och det är viktigt att inte stirra sig blind på det som sker på makronivå utan att bearbeta kunderna som främst är inom NHS intensivt och ihärdigt då företagskulturen generellt är mer konkurrensorienterad, samtidigt som de fyra nationella NHS (Wales, England, Skottland och Nordirland) med övriga relevanta organisationer kan upplevas som en seg koloss om man inte hamnat rätt i organisationen. Att komma rätt i handlar både om att identifiera rätt partners på plats, men också om att ingå i ”rätt” kretsar då medlemskap i olika grupperingar och föreningar är en del av affärskulturen, eller som det något skämtsamt påpekades att lyckas i Storbritannien handlar om att nätverka i London och sälja utanför.

Mexico - strong industrial gateway and expanding market for Health & Life Science

I torsdags morse anordnade Swecare och Mexicos ambassad i Stockholm ett frukostseminarium om möjligheternas Mexico. Med sina 120 miljoner invånare utgör landet förstås en egen stor marknad – 14 % av BNP investeras i hälsa – men visste du att Mexico är världens åttonde största exportör av medtech, med en stark tillväxt kommande år, att produktionskostnader inom medtech ligger på 22% under de amerikanska och kombineras med hög produktivitet, och att Mexico har ”världsrekord” i frihandelsavtal? Mexico kommer också på andra plats efter Thailand vad gäller medicinsk turism.

Detta och mycket annat intressant fick vi lära oss under seminariet som inleddes av ambassadör Gasca Pliego och fortsatte med en presentation av Carlos Pérez Cirera –ProMéxico och Mexicos handelssekreterare till de nordiska länderna. ProMéxico finns i nästan alla de mexikanska delstaterna, och har bra kontakter med både nationella och lokala myndigheter, t ex COFEPRIS, den regulatoriska myndigheten.

Morgonseminariet avslutades med att Christian Kinch från Bactiguard berättade om deras erfarenheter i Mexico. Hans råd var gör din hemläxa, och gör den sedan igen. Var alltså beredd på att den regulatoriska processen tar tid, men om man är väl förberedd går det snabbare. Ytterligare ett råd är att börja i Mexico och gå vidare till övriga Latinamerikan därifrån.

Sammanfattningsvis gavs en positiv bild av Mexico, som marknad, som produktionsland och som land för vidare export. Nästa år planeras en delegationsresa till dit, och vi kommer att återkomma med fler seminarier och information om affärsmöjligheter under året. Vill du vet mer, hör av till dig oss!

Standarder – Förkortningar som förenklar och förkortar vägen till affärer

Tidigt en höstruskig morgon 25 oktober fylldes mötesrummet av medlemsbolag och medan doften av varma nybakade bullar spred sig och kaffet väckte liv i lemmarna så såg de med förväntan på att lära sig mer om hur standarder gynnar bolagen och företagsmiljön, med särskilt fokus på eHälsa.

Seminariet inleddes av Fredrik Göthe, affärsområdeschef vård och omsorg från Swedish Standards Institute (SIS) som gav en generell överblick om vad standarder är, vilka principer som råder och varför de är viktiga för bolagen och samhället.  Därefter förklarade Fredrik hur det nationella och internationella standardiseringsarbetet går till. Vilken roll Sverige och SIS har i arbetet i CEN (den europeiska standardiseringsorganisationen) och i ISO (den internationella standardiseringsorganisationen). 

Därefter tog Dan Nilsson, standardiseringschef vård och omsorg från SIS över, och förklarade hur arbetet med standarder är viktigt för just life science och eHälsobolagen, och hur det gynnar patienten i slutändan när vårdsystemet använder standarder. Just systemperspektivet lyftes och hur teknologistandarder, process standarder tillsammans med quality outcomes och clinical guidelines bidrar till bättre vård. Samt vilken företagens roll är att följa regler och krav, och hur standarder kan hjälpa bolagen att göra rätt från början. Det blev mycket frågor från bolagen gällande GDPR, MDR och IVDR där olika ISO-serier diskuterades .  Vilket gjorde att både noviser som erfarna deltagare fick nytta av morgonens seminarium. Just informationssäkerhet var ett hett ämne och allt ifrån journalsystem, hälsoappar, sensorer och IOT diskuterades flitigt. Dessutom lyftes frågor om vad som är rimligt att förvänta sig kring nya lagar och standarder där SIS hade stor inblick i det arbete på EU-nivå som redan pågår och kommer påverka bolagen.

Slutligen lyftes och diskuterades hur standarder som används tidigt i innovationsprocessen underlättar interoperabilitet och effektivare upphandling vilket direkt gör bolagen mer konkurrenskraftiga både hemma och utomlands. En debatt hölls även kring hur Sverige kan bidra i harmoniseringsarbetet och aktivt påverka både i bilaterala samarbetet (särskilt Tyskland och Frankrike nämndes i dessa sammanhang), men också på EU-nivå och i olika kommittéer.

Rysk sjukvård i behov utav svenska lösningar

På torsdag morgonen 5 oktober möttes tiotalet medlemsbolag för ett seminarium om affärsmöjligheter i Ryssland.

Morgonen inleddes utav en bakgrund till Swecares tidigare satsningar i Ryssland av Nima Jokilaakso, samt de aktiviteter som på sistone skett från offentligt håll, även om relationen fortfarande är ansträngd.  Efter en tour-de-table presenterade Per-Olof Egli från Thriatlon som beskrev hur den ryska sjukvårdens situation, hur rysk ekonomi utvecklats och vilka effekter sanktionerna haft. En viktig presentation då det ofta upplevs finnas en brist på kunskap kring hur behov och företagssituationen i Ryssland är idag, då det ofta överskuggas av den politiska debatten i Sverige. Där andra europeiska länder aktivt söker affärer på marknaden medan den svenska närvaron på marknaden är relativt liten.

Eurasian Economic Union, ett frihandelsavtal i regionen som har likheter med NAFTA diskuterades. För affärer inom sjukvården behövs federalt accept men avtalen sker mer på regionnivå (totalt 85 st), stor variation av typ av regioner finns (med egna hälsovårdsministerier), vilket självstyre man har och ekonomisk kapacitet. Målen från PM Medvedev är att öka folkhälsan, öka läkarkårens kompetens och antal, och höja kvaliteten i vårdens organisation togs upp. Samt vilka möjligheter de planer på förbättrad kundservice och renlighet i vården kan ha för svenska bolag.

Ryssland har fler sjukhussängar (82) och läkare (46) per 1000 innevånare än OECD snittet på ca 60 respektive 30, vilket är nästan 4 ggr fler sängplatser men ungefär lika många läkare som i Sverige. Ändå finns önskemål om att öka kvantitet och kvalitet. Den egna produktionen av läkemedel och medicintekniska produkter och tjänster står man själv för 4/5 av kvantiteten men enbart 1/5 av värdet, vilket betyder att man massproducerar de billigare varorna medan man importerar de dyrare från utlandet. Det mesta av importen är från EU, men fördelat på land är Kina, Tyskland och USA de största exportörerna till Ryssland.  Det finns enorma behov för eHälsa i Ryssland, särskilt de mindre befolkade delarna, men man ligger efter i utvecklingen och nödvändig IT-infrastruktur saknas, och lagstiftningen har länge varit eftersatt på området (precis som i resten av världen). Spännande nog räknar man med att till 2025 ha fått fram en e-hälsoinfrastruktur på federal och regional nivå. Ett perfekt läge att utvärdera vår egen eHälsovision och jämföra helt enkelt!

Beträffande sanktionerna mot Ryssland som såklart är en hetpotatis i diskussioner, så gäller de främst inom vapen och-oljesektorerna och har ingen inverkan på hälsovårdssektorns import-och export. Rysslands motsanktioner har främst varit mot livsmedelsimport från EU och USA. Importsubstitueringen har däremot slagit mot flertalet bruncher, där man i första hand på federala och regionala inköp främst ska handla inhemskt. Dock med de undantag som finns för unika produkter och om produktionen och tjänsten har en del i värdekedjan i landet så påverkas man inte av importsubstitueringen i så hög grad som det ofta uttrycks. Lokaliseringen är definitivt en drivkraft även inom privata sektorn, men inget formellt hinder finns.  Vid lokaliserings situationen kommer även utländska ägare behandlas som en inhemsk då man ser positivt på investeringar i landet. Medicinsk teknik är vid sidan av bilindustrin påverkad av lokaliserings driv, men ju mer högteknologisk lösningen är desto större driv för att importera utifrån, vilket är positivt för vissa svenska företag men kan vara ett hinder för andra.

Sammanfattningsvis, så är behoven på svenska lösningar stort, men det finns även hinder såsom importsubstituering, lokalisering, bristande infrastruktur och endemisk korruption. Vi var dock överens om att marknaden är för stor och nära för att ignorera.

До свида́ния!

Sjukvårdsreformer i förändringens Kina

Årets första frukostseminarium har just gått av stapeln, och hade temat Sjukvårdsreformer i förändringens Kina. Linda Westman, senior analytiker på Tillväxtanalys kontor i Peking, som höll i den informationsspäckade presentationen. Peking-kontorets uppgifter består i att underlätta forsknings- och utvecklingssamarbete och annat kunskapsutbyte mellan Sverige och Kina, liksom att bevaka, analysera och rapportera om viktiga utvecklingstendenser inom forskning, innovation och industriell förnyelse i Kina (se deras hemsida för mer info). 

Maria Helling inledde med att hälsa alla välkomna, och berätta om Swecares många Kina-relaterade aktiviteter som planeras för 2016. I år är det 10-års jubileum för samarbetsavtalet inom hälsa mellan Kina och Sverige, vilket självklart kommer uppmärksammas. Flera inkommande delegationer på olika nivåer kommer att besöka Sverige, bl a planerar hälsoministern ett besök i maj. Under hösten blir det en högnivå-delegation med Socialdepartementet. Dessutom har Swecare ett pilotprojekt på gång om att bidra till en vårdcentral med inriktning mot äldre, som kan komma att fungera som demonstrationsanläggning för svenska företag. Mer information om detta kommer under den närmaste månaden, men vill du redan nu veta mer eller anmäla ditt intresse, hör av dig till Swecare!

Linda inledde med att tala om de förändringsprocesser, social reformer och ökande ekonomiska integration som påverkar reformer och förändringar inom sjukvården i Kina. T ex har sjukdomsbilden har ändrats, genom att livsstilsrelaterade sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes, väldigt snabbt har seglat upp i toppen på listan över sjukdomsbördan. Vårdkostnaderna 2011 uppgick till 3000 miljarder och kostnaderna för läkemedel till 600 miljarder SEK, och båda stiger nu snabbt. Blanda annat detta har gjort reformer av sjukvården nödvändiga, och flera sådana har eller håller på att genomföras. Healthy China 2020 är en av de mer ambitiösa (och kostsamma), och går ut att på utöka sjukförsäkringssystemet till att täcka fler och mer, utveckla ett nationellt system för essentiella läkemedel, och att förbättra tillgänglighet och service.

En annan viktig del i reformarbetet är strategin för ökad privatisering inom hälso- och sjukvård. Insikten finns att Kina inte kommer att klara de framtiden behov inom hälso- och sjukvårdsområdet utan privat deltagande. I den förra femårsplanen har man t ex en hög målsättningar på 20% vg antalet sjukhussängar i privat regi, men hittills har man bara nått halvvägs.

Inom äldrevård har man också försökt öka privatiseringen, inklusive inför vissa lättnader för utländska bolag. Insikten finns också om att äldrevården bättre måste integreras med sjukvården, även om detta ännu inte resulterat i konkreta åtgärder. Idag finns 130 miljoner personer över 65 år, en siffra som beräknas öka till 300 miljoner till 2050. Äldrevården är inte alls utbyggt, man räknar med 2 äldrevårdssängar/1000 invånare över 65. I Peking är kötiden för en plats på ett vårdboende över 100 år!



Andra områden med stor efterfrågan är komplexa läkemedel (t ex för cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar) och e-hälsa.  Många internationella företag investerar i både forskning och tillverkning i Kina, som ett sätt att bättre kunna hantera kostnadsläget och att undvika en del restriktioner som trots allt finns för utländska bolag. Även om man inte investerar i egen verksamhet i Kina, är det ofta oumbärligt att ha en kinesisk partner, som kan företräda en. Tillståndsprocesserna tar tid, och kan behövas på flera nivåer från statlig till provins och stad.

Efter presentationen hade vi en intressant stund med frågor, kommentarer och konkreta tips från deltagarna. Trots svårigheterna att göra affärer med Kina, är det ändå en intressant marknad med stor potential. Genom att dela med sig av erfarenheterna kan vi svenska aktörer förhoppningsvis underlätta för andra att nå framgång på denna marknad, och som sagt - 2016 är ett år då Kina kommer vara i fokus. Håll utkik efter kommande aktiviteter, och om du inte får våra nyhetsbrev och updates, skicka ett mail till info@swecare.se och anmäl dig.

Länk till Tillväxtanalys Peking-kontor:
https://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/kontor/peking.html