Vi välkomnar AroCell som ny medlem i Swecare

Under julimånad välkomnade Swecare det Uppsalabaserade diagnostikföretaget AroCell AB som ny medlem i Swecare. AroCell fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte.

Intresset för läkemedel är just nu hett och i synnerhet mot cancerbehandlingar. För att få veta lite mer om AroCell, vad de gör och vad de önskar få ut av sitt medlemskap i Swecare fick vi förmånen att intervjua AroCells VD Michael Brobjer härom veckan.

 Berätta lite om dig själv och vad du jobbar med

Jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv inom Life science och har en brinnande passion för att finna läkemedel och behandlingar som kan förbättra livsvillkoren för oss människor. Det finns en stark tro hos mig kring vad vi i branschen kallar för precision medicine eller personalized medicin, det vill säga individanpassad vård där vården anpassas individuellt beroende på patientens genetiska och fysiska förutsättningar. Som VD för AroCell har jag förmånen att leda ett fantastiskt team med kunniga medarbetare inom utveckling och klinisk forskning. Vi har väldigt roligt på jobbet och driver en mycket omfattande verksamhet genom det lilla företagets struktur med många samarbetspartners och konsulter.

 Berätta varför ni vill bli Swecare medlem

Det finns flera anledningar till att vi vill bli medlemmar. Vi tycker Swecare gör ett fantastiskt jobb och som medlem får vi ta del av Swecares kunskap när vi expanderar på världsmarknaden. Sen är det självklart också intressant för oss att få ta del av Swecares nätverk och få möjlighet att skapa kontakt med beslutsfattare och andra viktiga aktörer internationellt. Vi är stolta över att få vara en del av Sveriges exportfrämjande verksamhet!

Vad arbetar ert företag med?

AroCell AB är ett Uppsalabaserat diagnostikföretag som fokuserar på att effektivisera behandling av cancerpatienter genom att tidigt kunna avgöra om en behandling är verksam eller inte. Idag kan det ta månader att avgöra om en specifik behandlingsform är effektiv. Vårt mål är att förkorta detta avsevärt och att bidra till att varje patient får rätt vård vid rätt tillfälle.

Vår huvudprodukt, AroCell TK 210 ELISA, är en metod för att mäta biomarkören TK1 (Tymidinkinas 1) i serum. TK1 är ett enzym som finns i cellen där det har en nyckelfunktion vid celldelning då det behövs för bildande av DNA. Eftersom cancerceller kännetecknas av okontrollerad celldelning och därför tillverkar extra mycket DNA innehåller de även mycket TK1 vilket gör TK1 till en intressant markör för cancer. Tex. kan TK1 som läcker ut i blodet indikera om det finns en växande tumör i kroppen eller, under en behandling med t.ex. cellgifter, om tillväxten av en tumör har hämmats med hjälp av behandlingen. 

AroCell TK210 ELISA är CE märkt och används idag inom forskning och klinisk utveckling men vårt mål är att den framöver även kommer att användas inom klinisk rutinanalys.

På vilka marknader finns ni idag? 

Vår försäljning sker huvudsakligen via distributörer och vi har idag distributörer på alla viktiga marknader för AroCell, vilka är Nordamerika, Europa och Asien. På de marknader vi inte har en partner sker direktförsäljning från vårt kontor i Uppsala. Vi jobbar dock med att utöka distributörsnätverket och letar hela tiden efter bra partners. 

Berätta något nytt som är på gång i ert företag? 

Vi har i nuläget mycket stort fokus på att få vår produkt AroCell TK 210 ELISA godkänd för klinisk användning i länder utanför Europa, främst i USA. Därför lämnade vi nyligen in en så kallad 510 (k) ansökan som ska leda till ett FDA­clearance i USA.  Med ett 510(k) clearance kan vi marknadsföra och sälja AroCell TK 210 ELISA till kliniska rutinlabb för mätning av TK1 hos cancerpatienter och därmed förbättra möjligheterna till effektiv behandling av deras cancer.

AroCell TK 210 ELISA

Vad är ert företags styrkor?

 AroCell bygger på mångårig kunskap och forskning kring tymidinkinas och hur det kan användas som biomarkör inom cancervården. Staffan Eriksson, en av AroCells grundare, är mycket meriterad och en globalt erkänd expert på TK1. Vår styrka är därmed den djupa kunskap vi har kring hur TK1 kan användas inom cancervården. Sedan ett par år tillbaka har vi också ett mer kommersiellt fokus där vi etablerat försäljningskanaler och partners på viktiga marknader. Det gör att vi är redo för en utökad efterfrågan och försäljning.

I tider som dessa, hur ser ni på framtiden? 

Stora delar av året har präglats av Covid-19 pandemin och åtgärder som skett för att förhindra spridningen av viruset. För AroCells del har det inneburit förändrade rutiner på kontor och laboratorium samt en begränsad möjlighet till möten med våra kliniska partners. Verksamheten har dock kunnat fortsätta med oförminskad kraft och fokus har varit på inlämnande av 510(k) ansökan till FDA i USA och förstärkning av vår IP portfölj. 

I samband med att fler avancerade läkemedel blir godkända för cancerbehandling ökar behovet av biomarkörer då det finns fler behandlingsalternativ för onkologen. Denna trend kommer att fortsätta och vi ser ett kraftigt ökat intresse för biomarkörer inom vården. Det innebär att fler patienter kan behandlas med gott resultat samtidigt som AroCell kan utvecklas positivt, vilket gör att vi ser positivt på framtiden och ser fram emot att fortsätta vår globala lansering.

Vilka marknader tycker ni vore kul att få satsa på tillsammans med Swecare?

Vårt största fokus ligger på den amerikanska marknaden men vi ser även stor potential på marknader utanför USA och Europa, då främst i Asien. Där finns flera marknader som är viktiga för oss så som Sydkorea, Japan och Kina. 

Nyfiken på att få veta mer om AroCell, gör gärna ett besök på www.arocell.com 

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

Så svarar Visiba Care på krisen

Visiba Care är en skalbar teknisk plattform som ger vårdorganisationer möjlighet att öppna en eller flera digitala mottagningar. Företaget grundades 2014 som ett svar på en diskussion grundarna hade om varför man upplevde att det var så svårt att få kontakt med vården när man var sjuk. Ingen liknande lösning fanns vid den tidpunkten på den nordiska marknaden och få trodde att digitala vårdbesök skulle kunna ersätta fysiska möten. Idag finns Visiba Care i drygt hälften av de svenska regionerna, både bland privata och offentliga vårdgivare, och dessutom på tre utlandsmarknader. Plattformen används inom många olika vårdverksamheter, både inom primärvård , specialistvård och kommunal vård och omsorg. Under våren och i skuggan av Covid-19-utbrottet har vårdens digitalisering aktualiserats. Det är bråda dagar för de som erbjuder digitala tjänster, men vi har lyckats få en pratstund med Johan som är VD.

Hej Johan Gustafsson vd på Visiba Care och ledamot i Swecares styrelse,

Ni var redan innan Coronautbrottet ett företag på uppgång, men hur har ni påverkats av det pågående Corona-utbrottet?

Det har påverkat oss jättemycket. Vi är ju ett företag som haft en bra tillväxt sedan start, men nu under våren har det formligen exploderat. Vår omsättning har ökat med ca 200 procent.

Vad är det som förändrats?

Det som tidigare har gått i ganska långsam takt har plötsligt genomförts på väldigt kort tid. Vi har upplevt det som att det nästan inte har funnits några bromsar. Det som var planerat att införas över kanske två år, gick plötsligt på en månad. Ser vi enbart till digitalisering, skulle vi nog lugnt kunna säga att kunderna flyttats framåt i tiden ett par år. Det har varit en ganska häftig resa. Framförallt har vi jobbat med uppskalning av digitala vårdmöten. Det har tillkommit några nya kunder, men i Sverige har det främst varit fokus på befintliga kunder. Det vi har kunnat se är att vissa har varit väl förberedda och därför kunnat göra uppskalningen på ett bra sätt, medan andra stod sämre rustade och behövde jobba med det som fanns på plats, ibland en rätt föråldrad teknik. Det ska bli intressant att följa framöver vilka som lyckas bra och vilka som blev lite tagna på sängen.

Ni finns också i andra länder, Norge och Storbritannien framförallt, hur har erfarenheterna varit där?

Efterfrågan har varit väldigt stor. I både Norge och UK har vi fått flera nya kunder och volymerna har ökat kraftigt hos de befintliga. Genomgående har ett problem varit att ingen haft tid att göra en ordentlig analys av vad de verkligen behövde. Läget har ju varit närmast desperat, särskilt i Storbritannien. Man var bara tvungen att hitta en lösning på hur folk skulle kunna komma till vården digitalt. Det innebar också att man varit lite mindre noga med säkerheten. Här sticker Sverige ut lite, då vi här är väldigt måna om säkerheten. Man loggar in med bank-id och det är höga krav på oss som leverantör att skydda informationen. I Storbritannien var det närmast ”strunta i säkerheten, bara ni löser problemet”. Det ska bli intressant att följa hur det utvecklas…

Tror du att det förändrade landskapet och den ökade tillgängligheten av digitala vårdtjänster kommer att bestå när krisen lugnat sig?

Det är jättesvårt att veta förstås. Men i Sverige har vi känslan att det är en mer permanent utveckling som inte kommer gå tillbaka. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan. I Norge och UK har vi sett stora ökningar men faktiskt också en antydan att det sjunker ihop lite nu när pandemin lugnat ned sig. Trots en viss tillbakagång kommer det innebära stora skillnader i den digitala tillgängligheten jämfört med tidigare, det är väldigt påtagligt, men det verkar vara en skillnad mot Sverige. Om det har att göra med olika strategier eller högre IT-mognad i Sverige vågar jag inte säga.

Har krisen haft någon negativ påverkan på er och hur ser ni på framtiden post-corona?

Rent affärsmässigt har det enbart inneburit en positiv påverkan om än extremt mycket arbete för medarbetarna. Sedan har vi även påverkats av de problem som uppstått hos våra kunder, t ex brist på rätt utrustning. Helt plötsligt fanns till exempel inte web-kameror och headsets att få tag på…  Sedan påverkas vi ju förstås av att samhället i övrigt är drabbat och att många kunder har en svår situation. Det kommer att finnas en stor vårdskuld lång tid framöver som kan oroa. Vårdskulden kommer vården behöva förhålla sig till och därför ser vi ju också att det kommer bli fortsatt viktigt att arbeta digitalt och effektivt för att beta av denna. För oss innebär det att finnas till hands och stötta vården att lösa problemen genom smarta arbetssätt med hjälp av vår teknik. Jag bedömer att det finns en stor potential där och att vi har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bistå i detta arbete.