Lärorik småföretagslunch - en matnyttig avslutning på arbetsveckan

Till trevlig lunch i Renapharmas trevliga lokaler på Östermalm i Stockholm samlades idag en skara med representanter för Swecares småföretagsnätverk. Till livs fick vi en mycket god och nyttig lunch och en lika matnyttig presentation av Nina Nilsson, VP Sales & Marketing på Bactiguard. Vi fick höra om hur Bactiguard över tid systematiserat och kvalitetssäkrat sin process för val av marknad och av distributörer på olika marknader.

Nina gav många tips på vad som är viktigt att tänka på och gav både lyckade och lite mindre lyckade exempel. Ni som inte var med missade en massa goda råd, t ex att inte blir smickrad och falla för distributörer som tar kontakt på mässor med fantastiska förslag, utan snarare lägga ned tid och göra en ordentlig analys av marknadspotentialen och förbereda etableringen väl. Då får man också ett bättre förhandlingsläge gentemot potentiella distributörer.

Om ditt företag är redo för internationell expansion och gärna vill ha stöd från andra företag i samma situation - hör av dig till oss, så bjuder vi in dig till nästa tillfälle lite längre fram i höst. Detsamma gäller om du har tips på ämnen eller talare för kommande luncher! 

Stort tack till Caroline på Renapharma och Nina på Bactiguard för en trevlig och lärorik lunch!

Huge interrest in Swedish life science and ehealth solutions when Mexican delegation met Swecare

It was with great pleasure we welcomed the delegation headed by the secretary of economic development of Hidalgo, José Luis Romo Cruz. Previously Head of the Planning Unit of the Mexican Social Security Institute at the national level, IMSS and General Director of Planning of the National Commission of Social Protection in Health (Popular Insurance).

During the meeting Dr. Jokilaakso presented the Swedish healthcare system that shares lots of similarities with its Mexican counterpart.

Further the delegation discussed the life science sector and what Swedish companies can contribute with since the coverage of the health insurance is rapidly expanding in Mexico. Topics discussed where how e-prescription, EHR and other crucial infrastructure can be provided with high interoperability and cybersecurity and what the IOT revolution means for a country like Mexico that is a major manufacturer of medical devices.

Also, investment opportunities in Hidalgo for medtech and pharma companies was lifted as an interesting option for Swedish companies interested in selling in the Latin American and US market.


Bienvenido a Hidalgo en México con nosotros

Storbritannien storsatsar för en framtid där Life Science sektorn är högprioriterad

Det var en uppskattad summering som Björn Axelsson på UK Department for International Trade gjorde av den uppdaterade industriella strategin för life science på 75 sidor skriven av professor Sir John Bell till regeringen. Strategin är indelad i ideer, människor, infrastruktur, affärsklimat, platser och de förslag som insamlats är del av den öppna inbjudan till industrin att föreslå åtgärder som gör att den brittiska life science sektorn som omsätter £64 miljarder årligen och har över 233 000 anställda ska hålla sig konkurrenskraftigt även efter brexit.

Denna rapport som är en del av den bredare industriella strategin ska stå som grund för en så kallad Sector Deal mellan regeringen och industrin. Den som nu presenteras är en utav totalt 4 som lanseras och några av de tydligaste dragen handlar om större investeringar från staten och industrin tillsammans. Några exempel är att staten ökar sin R&D budget från det moderata 1.7 % till 2.4 % av BNP, vilket procentuellt fortfarande är långt efter länder som Israel, Japan och de nordiska länderna men i absoluta tal skulle föra landet till den grupp av 5-6 länder som investerar mest på forskning och utveckling.

Ett annat exempel är att skapa samverkansplattformar mellan privata och publika aktörer inom life science och vård såsom HARP (Health Advanced Research Programme) startas, stärka kapaciteten och effektiviteten för kliniska prövningar, £146 miljoner av staten investerat i läkemedelstillverkning (som matchas av en både en industriell strategisk fond på £253 miljoner och bolagssatsningar från bl.a NovoNordisk, GSK, AstraZeneca, MSD och Cobra). Detta kopplat med satsningar för snabbare innovationsupptag i NHS genom satsningar på medtech- och digitala innovationshubbar, samt intraprenöskap gör att finns anledning även för svenska bolag att hålla sig a jour med utvecklingen.

Trotts att stimulansåtgärderna främst är riktade mot den inhemska industrin, så menade de inbjudna talarna från Storbritannien som representerade GRS och Accelerate UK att den inhemska marknaden är så beroende av importerade produkter och tjänster att både utmaningarna och stimulansen mest påverkar den inhemska industrin. För svenska bolag är det (fortfarande) business-as-usual och det är viktigt att inte stirra sig blind på det som sker på makronivå utan att bearbeta kunderna som främst är inom NHS intensivt och ihärdigt då företagskulturen generellt är mer konkurrensorienterad, samtidigt som de fyra nationella NHS (Wales, England, Skottland och Nordirland) med övriga relevanta organisationer kan upplevas som en seg koloss om man inte hamnat rätt i organisationen. Att komma rätt i handlar både om att identifiera rätt partners på plats, men också om att ingå i ”rätt” kretsar då medlemskap i olika grupperingar och föreningar är en del av affärskulturen, eller som det något skämtsamt påpekades att lyckas i Storbritannien handlar om att nätverka i London och sälja utanför.

Nominera din kandidat till - Swecare Export Award 2018

#SWExportAward18

Nominera nu - Swecare Export Award 2018! 

Nu bjuder återigen Swecare in medlemmar, myndigheter, organisationer, institutioner och enskilda personer att nominera företag till Swecare Export Award – hjälp oss hitta alla som förtjänar att synas lite extra genom att nominera företag som nått särskild framgång under det gångna året! 

Nominera ditt förslag på företag eller varför inte ditt eget till Swecare Export Award senast den 31 mars 2018. 
Syftet med Swecare Export Award är att premiera kreativitet och nytänkande samt verka för nya framgångsmodeller för internationalisering inom alla områden inom svensk omsorg, hälso- och sjukvård samt att sprida information om det svenska swecarenätverket och bredden i Swecares verksamhet. 

Utmärkelsen ska uppmuntra och lyfta fram framgångsrika svenska företag som gjort bra ifrån sig på den internationella marknaden och skapat goda exempel på lyckade exportsatsningar. Tidigare vinnare är Kibion, Envac, Sectra, HemoCue, Cavidi, Medicover, Abigo Medical, Carmel Pharma & Bactiguard.

Priset består av äran, ett diplom samt en digital medalj att sätta på sin hemsida. Swecare kommer att lyfta fram vinnaren som ett gott exempel i relevanta forum/aktiviteter på sociala medier samt på hemsida. 

Swecare Export Award instiftades i samband med Swecares 30-årsjubileum 2008 och kommer i år delas ut för tionde året i rad i samband med Swecares 40-års jubileum den 19 april 2018! 

Vem tycker du ska få Swecare Export Award 2018?
Nominera ditt förslag redan nu!

Nomineringsperioden pågår till den 31 mars 2018. 
Villkor för nominering Swecare Export Award

Joint Swedish-German workshop for bilateral cooperation in eHealth

It was a happy crowd that gathered at the German Embassy in Stockholm, as the forth meeting this year to move further in the spirit of the innovation partnership that exists.

The experts, trade organizations and government representatives were welcomed by Dr. Hans-Jürgen Heimsoeth, German Ambassador to Sweden, after which Andreas Hartl, Federal Ministry for Economic Affairs and Energy, and Nino Mangiapane, Federal Ministry of Health presented how eHealth is important for the continuation of growth of the German economy. The German healthcare sector is the single most backwards industry when it comes to digitalization which is of course a setback for an otherwise world leading manufacturer and provider of healthcare products and services. There are many challenges such as regulations, decentralization, integrity concerns from the citizens but also the lack of perception of the urgency to adapt and digitalize. Which was heavily debated by the participants.

After which MiH reps from both countries, Henrik Moberg and Niklas Kramer presented current plans for digitalization in healthcare. Followed up by a knowledgeable and empathic presentation on political backing of these initiatives by Anders Lönnberg, National Coordinator for the life sciences leading to heavy table-knocking from all participants.

To move from the regulations, integrity and policy heavy topic to a lighter subject, Julia Hagen from Bitkom presented the challenges for startups in Germany and here both parties could argue that there is a risk of brain drain if policy-makers and the public healthcare providers are too slow to act on these challenges. That entrepreneurs are increasingly looking for offshores markets to sell and even relocate to. While investments were lifted as a challenge the major challenge is rather revenue and unclarity on the regulatory requirements such as CE-marking and GDPR.

This lead to the area of data usage, which lead to a warm and intense debate, where both the role of standards, updated regulations, and creation of roadmaps and guidelines was lifted. Here the German Electronic Health Card was discussed as well as the Swedish unlaunched initiatives such as HälsaförMig™, and the underlying software, where the usage of bitcoin could be a solution. All parties agreed that a huge problem in the legislature is that technology advances faster and it is hard to judge past solutions with todays or tomorrows technical capacity. Further the need of making legislative bodies and governments more Tech-savvy to understand that the technology is seldom black-or-white but very adaptive to different sorts of needs such as those regarding dynamic consent, opt-in and opt-out and other things that is fully technically possible. Estonia was lifted as an example of a forwards’ nation in how to understand the potential and dynamics of the technology in a realistic and pragmatic way for government needs. Finally, parties agreed that while Sweden and Germany has a lot to learn from each other, we should also include best practice learnings from the outside in particular in the set-up of consensus creation such as the Seqouia project for sharing health data.

The concrete next steps wanted are a formalized innovation platform to continue these discussions to reduce barriers of entry to the markets, and retain and grow our homegrown eHealth companies, AND on a more concrete tone the trade delegation 7-8 February to Berlin that SWECARE and the German-Swedish Chamber of Commerce organize.

Zusammen!

LIFe-time Krönika av Swecares VD Maria Helling: Team Sweden kan stärka vårdexporten

Stockholm, 24 oktober 2017

I mitten av oktober tog regeringen ett viktigt steg för att ytterligare stärka svensk export inom sjukvårds- och Life Science-området. Som chef för stiftelsen Swecare är jag både glad och stolt över den roll som Swecare har i den satsningen, som går under namnet Team Sweden Care and Health.

Läs hela krönikan på LIFe-time.se

Rysk sjukvård i behov utav svenska lösningar

På torsdag morgonen 5 oktober möttes tiotalet medlemsbolag för ett seminarium om affärsmöjligheter i Ryssland.

Morgonen inleddes utav en bakgrund till Swecares tidigare satsningar i Ryssland av Nima Jokilaakso, samt de aktiviteter som på sistone skett från offentligt håll, även om relationen fortfarande är ansträngd.  Efter en tour-de-table presenterade Per-Olof Egli från Thriatlon som beskrev hur den ryska sjukvårdens situation, hur rysk ekonomi utvecklats och vilka effekter sanktionerna haft. En viktig presentation då det ofta upplevs finnas en brist på kunskap kring hur behov och företagssituationen i Ryssland är idag, då det ofta överskuggas av den politiska debatten i Sverige. Där andra europeiska länder aktivt söker affärer på marknaden medan den svenska närvaron på marknaden är relativt liten.

Eurasian Economic Union, ett frihandelsavtal i regionen som har likheter med NAFTA diskuterades. För affärer inom sjukvården behövs federalt accept men avtalen sker mer på regionnivå (totalt 85 st), stor variation av typ av regioner finns (med egna hälsovårdsministerier), vilket självstyre man har och ekonomisk kapacitet. Målen från PM Medvedev är att öka folkhälsan, öka läkarkårens kompetens och antal, och höja kvaliteten i vårdens organisation togs upp. Samt vilka möjligheter de planer på förbättrad kundservice och renlighet i vården kan ha för svenska bolag.

Ryssland har fler sjukhussängar (82) och läkare (46) per 1000 innevånare än OECD snittet på ca 60 respektive 30, vilket är nästan 4 ggr fler sängplatser men ungefär lika många läkare som i Sverige. Ändå finns önskemål om att öka kvantitet och kvalitet. Den egna produktionen av läkemedel och medicintekniska produkter och tjänster står man själv för 4/5 av kvantiteten men enbart 1/5 av värdet, vilket betyder att man massproducerar de billigare varorna medan man importerar de dyrare från utlandet. Det mesta av importen är från EU, men fördelat på land är Kina, Tyskland och USA de största exportörerna till Ryssland.  Det finns enorma behov för eHälsa i Ryssland, särskilt de mindre befolkade delarna, men man ligger efter i utvecklingen och nödvändig IT-infrastruktur saknas, och lagstiftningen har länge varit eftersatt på området (precis som i resten av världen). Spännande nog räknar man med att till 2025 ha fått fram en e-hälsoinfrastruktur på federal och regional nivå. Ett perfekt läge att utvärdera vår egen eHälsovision och jämföra helt enkelt!

Beträffande sanktionerna mot Ryssland som såklart är en hetpotatis i diskussioner, så gäller de främst inom vapen och-oljesektorerna och har ingen inverkan på hälsovårdssektorns import-och export. Rysslands motsanktioner har främst varit mot livsmedelsimport från EU och USA. Importsubstitueringen har däremot slagit mot flertalet bruncher, där man i första hand på federala och regionala inköp främst ska handla inhemskt. Dock med de undantag som finns för unika produkter och om produktionen och tjänsten har en del i värdekedjan i landet så påverkas man inte av importsubstitueringen i så hög grad som det ofta uttrycks. Lokaliseringen är definitivt en drivkraft även inom privata sektorn, men inget formellt hinder finns.  Vid lokaliserings situationen kommer även utländska ägare behandlas som en inhemsk då man ser positivt på investeringar i landet. Medicinsk teknik är vid sidan av bilindustrin påverkad av lokaliserings driv, men ju mer högteknologisk lösningen är desto större driv för att importera utifrån, vilket är positivt för vissa svenska företag men kan vara ett hinder för andra.

Sammanfattningsvis, så är behoven på svenska lösningar stort, men det finns även hinder såsom importsubstituering, lokalisering, bristande infrastruktur och endemisk korruption. Vi var dock överens om att marknaden är för stor och nära för att ignorera.

До свида́ния!

Inget nytt på västfronten när möjligheterna på Tyska e-hälsomarknaden diskuterades?

Det var nästintill fullsatt när Tysk-Svenska handelskammaren bjudit in till frukostseminarium om e-hälsomarknaden i Tyskland. Marknaden är onekligen en av världens största även inom e-hälsa och stor kapacitet för vidare tillväxt finns då en stor del av administrationen och kommunikationen inom och mellan vården sker analogt. Vidare är landet känt för tillgängligheten och den besöks-orienterade relationen mellan läkare och patient, som är uppskattad men inte ekonomiskt hållbar.

Dock finns det flera fallgropar för svenska e-hälsoföretag som är välkända och lyftes under seminariet såsom rigida lagar kring integritet och datahantering, som försvårar för utländska bolag att etablera sig, utöver den klassiska ”komplexiteten” som de flesta länder har som unicitet. Dessa inträdesbarriärer anses vara ett av skälen till att bolag ofta väntar lite med sin Tysklands-introduktion, men måste det vara så?

Markus Müschenich från Flying Health Incubator i Berlin, lyfte att det faktiskt finns aktörer som både har goda incitament, kapacitet och kapital att anamma den nya tekniken; nämligen försäkringsbolagen, vilket det är krav på att inskriven hos för att kunna arbeta och studera i landet. Där exempel såsom Allianz lyftes som en aktiv intressent i att se till att innovationer används förebyggande, inte för att detta var några nyheter heller. Det var ändå bra att påminnas om att tyska läkarkåren inte alls är så teknikfientlig såsom ofta förenklat påstås, när exemplet med Patientus™ lyftes och att problematiken ofta snarare handlar om ersättningssystem (varvid publiken nickade i stor igenkänning till hur debatten går här hemma).

En annan välkänd problematik som vi delar på hemmaplan var den kring standarder och interoperabilitet som Dan Nilsson, standardiseringschef för vård och omsorg på SIS lyfte upp och att det är ett område där Tyskland och Sverige skulle ha mycket att vinna på bilateralt samarbete.  Det riktigt spännande och nya vad gäller den tyska e-hälsomarknaden är att det nu finns ett stort intresse från båda länderna att närma sig varandra och identifiera områden för samarbete för att snabba på digitaliseringen och innovationsupptagningen i Sverige och Tyskland.

German-Swedish Tech Forum var ett utav de exempel på nya initiativ som kan göra industrin i båda länderna mer internationellt konkurrenskraftig. Här finns en stor potential att nyttja de långa och goda relationerna länderna emellan och den tradition av handel och kunskapsutbyte som skapat välfärd för bägge länders medborgare. Så det är med spänning och tilltro som vi kommer följa och bidra till de gemensamma ansträngningar som görs för att revitalisera utvecklingen inom området e-hälsa.

Skilda världar när hälsa ska exporteras

Det var fullsatt när Stockholms Handelskammare bjudit in till frukostseminarium om hur hälsa kan bli nästa svenska exportsuccé. Eftersom temat och de inbjudna talarna handlade om export i en bred mening var det viktigt att börja med definitioner. 

Swecares egen Nima Jokilaakso, började därför med att beskriva exporten som 2 väsensskilda verksamheter och hur förutsättningarna för dessa också markant skiljer sig åt. Eftersom titeln främst syftade på det som ofta kallas vårdexport användes detta som en grund, men jämfördes med exporten av det som är ”klassiska” life science och healthcare produkter och tjänster. 

Terminologin kring vårdexport och innehållet har en politisk dimension som gör att det inte enbart är de vetenskapligt erkända definitionerna som är relevanta. Vårdexporten är enligt de sk. ”care-bolagen” kompetensöverföring och försäljning av tjänster inom hälso- och sjukvård på en internationell marknad. Detta innefattar allt från offentlig och privat svensk vård av utländska patienter i Sverige eller utomlands (dvs. i akademisk mening medicinturism) men också utbildning av utländska vårdpersonal i Sverige eller utomlands, samt rådgivningstjänster och drift av utländska sjukhus. En sådan här bred definition på vårdexport inkluderar ofta i debatten även hälsoturism. 

Problematiken som diskuterades flitigt av publiken och panelen är den politiska dimensionen, där både termerna som innehåller ordet ”turism” anses ofint, då det i första hand skapar associationer till spa, wellness, skönhetsvård som hälsoturismen innefattar, till rika shejker som åker ”gräddfil i vården” i fallet med specialistvård som medicinturismen innefattar och även i vissa fall till Göran Perssons definition på socialturism. Vidare lyftes frågan om vinter-i-välfärden-debatten upp som en aspekt som gör att care-bolagen hellre använder sig av definitionen vårdexport även i de fall det handlar om medicinturism även om det kanske inte är vetenskapligt korrekt terminologi.

Så har ord och politik betydelse? Absolut, då jämförelsen med exporten av klassiska Life science och Healthcare produkter och tjänster dvs. det som privata bolag producerar och säljer är markant.

Sverige ligger både efter inom vårdexport och de fåtal care-bolag som finns på de svenska universitetssjukhusen och landstingen omsätter bara 0,1 % av den globala marknaden och har ca 10 st anställda vardera och mottar hundratals patienter årligen, så är Sverige fortfarande ett ledande land inom Life science och Healthcare produkter och tjänster, och står för 7 % av Sveriges totala export och enbart medtech-branschen har ca 20 000 anställda.  Dessa verksamheter har helt enkelt olika förutsättningar, för medan vårdexporten i Sverige är ifrågasatt och ingen nationell plan finns för den i samma sätt som jämförbara länder i Europa som varit framgångsrika inom vårdexport så har life science branschen ett gott stöd. 

Niclas Jakobsson, på Socialdepartementet lyfte upp att medan en nationell plan saknas för vårdexporten så arbetar både Socialdepartementet och Swecare tillsammans med att främja både vårdexporten och exporten av Life science och Healthcare produkter och tjänster. Att stödet för verksamheten funnits sedan innan och att den sittande regeringen dubblerat sin finansiering för det exportfrämjande arbetet inom området. Vidare beskrev han att frågan är viktig hos flertalet statsmän och att det behövs då det som sagt finns stort motstånd i dessa frågor.

Så vad består motståndet i kan man ju undra? -det finns ju såklart både okunskap och ideologiska anledningar men främst är det ett koncept som kräver en del pedagogisk kunskap att förklara att det inte är ett nollsumme-spel där någon vinner på en annans bekostnad utan att båda parter kan tjäna på upplägget. 

Det var även spännande att höra Paula Hassoon, vd Global Pharma Consulting lyfta regioner med stor tillväxtpotential såsom MENA, särskilt gulfstaterna och Irak som framtidsmarknader för svensk vårdexport. Precis som hon förklarade kan det för enskilda bolag vara värt att titta längre än de traditionella marknaderna i Norra Europa och USA som står för den största delen av marknaden idag. Förutsättningarna är helt enkelt fortfarande goda men en kraftsamling behövs.

Hälsa på export - är svensk vård redo för världen?

Idag var Swecare medarrangör till seminariet ”Hälsa på Export” tillsammans med Dagens Medicin, Care-bolagen och Almega. Seminariet handlade om svensk vårdexport och vilka förutsättningar vi har för att utveckla denna. För att belysa frågan fanns både representanter för det offentliga, det privata och akademien på plats.

Efter att dagens moderator, Christina Kennedy, hälsat välkommen tog statssekreterare Agneta Karlsson ordet och berättade om regeringens syn på vårdexport. Agneta var tydlig med att hälso- och sjukvård och life science är en av regeringens prioriterade sektorer när det gäller exportfrämjandet. Agneta nämnde att Gabriel Wikström trots att han tillträdde så sent som i höstas, redan hunnit leda tre främjanderesor.

Dagen fortsatte med en presentation från Anders Ekholm, vice vd på institutet för framtidsforskning, på rubriken "Är svensk sjukvård redo för världsmarknaden". Den inhemska debatten om svensk vård är ofta ganska negativ och även om vi hamnar högt i internationella vårdjämförelser så ligger vi lågt när det gäller patientnöjdhet. För att effektivisera och förbättra vården så arbetar vi i Sverige mycket med omorganisationer och att utveckla nya styrningssystem. Vad vi missar att se är att samma styrsystem kan procudera både mycket bra resultat och samtidigt producera vanvård. Eftersom det är relationer som styr komplexa system så bör man för att förändra hälso- och sjukvården fokusera på mikrosystemen. Anders poängterade också att det är när vi upplever att vi har problem och utmaningar som vi kan utveckla produkter och lösningar som senare kan exporteras. Ett sådant exempel är utmaningen med en åldrande befolkning som skapar konkurrensfördelar som kan exporteras när resten av världen möter samma utmaningar. Samma sak gäller med personalbristen inom vården. Här finns det stora möjligheter att utveckla telemedicin, vårdcentraler utan läkare och system för detta som sedan kan exporteras.

Efter Anders Ekholm fortsatte Erik Borg, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola med att presentera ett forskningsprojekt om internationell medicinturism och Sveriges möjligheter och utmaningar på området. Erik menade att det finns stora möjligheter och bra aktörer på området men för lite resurser. Vi bör titta på andra länder som är mer koordinerade när det gäller att marknadsföra sig som vårdexportörer. I nuläget är Indien, Thailand och USA de största vårdexportörerna i världen och tittar man på Europa så är det Tyskland, Schweiz , Polen och Turkiet som hamnar i topp.

Efter pausen fortsatte dagen med ett antal konkreta exempel på vårdexport. Karolina Sidwall från Uppsala Care började med att presentera Care-bolagens verksamhet. Care-bolagen är landstingens bolag/organisationer för att ta emot utländska patienter, sälja konsultjänster och uppdragsutbildningar. Karolina efterfrågade en nationell plattform för att diskutera hur vi förhåller oss till och hur vi organiserar vårdexporten. Sven Karlsson verksamhetschef för endokrinologi på SUS presenterade diabeteskliniken i UAE som drivs tillsammans med Global Health Care. Cecilia Bergh vd på Mando presenterade Mandos anorexikliniker runt om i världen. Per Ljungman, professor i hematologi på KS var sist ut och berättade om KS centrum för allogen stamcellstransplantation som tar emot isländska leukemipatienter för stamcellstransplantationer.

Talarna samlades sedan i en panel tillsammans med Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega för att diskutera erfarenheter och förutsättningarna för vårdexport. En fråga som togs upp var det politiska stödet för vårdexport och en önskan att få en mer enad acceptans för att arbeta med de här frågorna. Debatten om vad vi kan vinna på och förlora av att inte satsa på vårdexport måste föras upp på dagordningen.

Ett konkret exempel på hur andra länder arbetar med vårdexport presenterades av Jenny Gardner från den brittiska ambassaden i Sverige. Hon berättade om initiativet "UK Healthcare" som går ut på att marknadsföra den brittiska vården ute i världen. Målet är att kunna erbjuda helhetslösningar för andra länders stora sjukvårdsutmaningar. Healthcare UK ska vara en enande organisation som arbetar strukturerat med att främja den brittiska hälso- och sjukvården.

Vi fortsatte den internationella utblicken med Wolfang Sabella från den österrikiska ambassaden i Sverige som presenterade Österrikes arbete med vårdexport. Österrike har på kort tid har lyckats bygga upp en framgångsrik exportnäring inom vårdexport. Branschen växer med 6 procent i intäkter varje år som bidrar till sjukvårdens finansiering. En viktig framgångsfaktor har varit ett stödprogram från regeringen, Go International, för att utveckla branschen.

Sista punkten för dagen var en panel med Jonas Andersson (FP) regionråd Västra Götalandsregionen, Vivianne Macdisi (S) landstingsråd Uppsala Län och Daniel Forslund (FP) innovationslandstingsråd SLL. Vivianne menade att politiken inte bör sätta krokben för de möjligheter som finns för företag samtidigt som man måste förklara och motivera de val som görs. Det är viktigt att sprida kunskap och förståelse för vad vårdexport innebär. Jonas och Daniel menade att vi inte tagit de chanser som finns och att politiken måste initiera en tuff debatt om undanträngingsproblematik och dylikt. Daniel menar att man genom vårdexport kan se till att locka till sig den kompetent personal genom att ha ett bra patientunderlag. Man får dessutom in investeringar i vården som kan användas för mer avancerad teknik, till att höja löner för vårdpersonal etc.

Det var en mycket intressant dag och det finns stora möjligheter för en ökad vårdexport men vi måste som politikerpanelen påpekade sprida kunskap och förståelse för vad vårdexport innebär. Från Swecares håll så kommer vi att fortsätta lyfta frågan och vi hoppas att fler aktörer, privata som offentliga, vill ge sig in i debatten för att diskutera hur vi bättre tar vara på det stora internationella intresset som finns för svensk hälso- och sjukvård.

Inclusive Business Forum 2015 - Co-creating the Future

Idag har Swecare deltagit i Inclusive Business Forum 2015 – Co-creating the Future. Forumet arrangerades av organisationen Inclusive Business Sweden. Inclusive Business Sweden utvecklade under 2014 en Inclusive Business Agenda i samarbete med Lunds Universitet (LU Open) och SP och med finansiering från Vinnova.

Syftet med agendan är att samverka och bidra till affärsmodeller som inkluderar ”the Base of the Pyramid” (BoP), dvs världens fattigaste 4,5 miljarder människor. De fattigaste ska alltså engageras i detta ”medskapande” (co-creation). Agendan anger också högt ställda mål för sex prioriterade sektorer, som där Sverige bedöms ha stor potential att bistå BoP samtidigt som de kan leda till att den svenska ekonomin växer och förnyar sig på ett hållbart sätt. En av dessa sektorer är hälso- och sjukvård, och Swecare har blivit ombedd att leda arbetet för sektorn. Dagens forum syftar till att lansera the Inclusive Business Co-creation Accelerator, och påbörja byggandet av sektors-baserade nätverk som kan jobba för att nå agendans mål.

Programmet började med att moderator Karin Ruiz hälsade alla dryga 200 deltagare välkomna. Bland öppningstalarna fann vi Ola Pettersson, Sida om Sidas samarbete med den privata sektorn.

Mike Debelak, från Inclusive Business Sweden, introducerade the Inclusive Business Co-creation Accelerator (IBCA), vilket är en fortsättning på det arbete som genomfördes under 2014. Programmet pågår under tre år, och ska bidra till medskapande och uppskalning av affärsmodeller för BoP, till nytta för dessa de fattigaste men också för att svenska företag ska kunna dra nytta av den tillväxtpotential som finns i detta segment.

Dagens huvudtalare var Hans Rosling, professor i Internationell hälsa vid Karolinska Institutet, och Iqbal Quadir, professor ”Practice of Development and Entrepreneurship vid MIT. Hans Rosling talade om ”Out of and Away from Poverty”, och nämnde bl a att pga befolkningsutvecklingen kommer snart majoriteten av kunderna vara från utvecklingsländer, oavsett vilket segment vi talar om, alltså även de rikaste. Professor Quadirs tal handlade om ”innovate and participate to elevate”, dvs hur innovationer och deltagande kan bidra till att lyfta människor ur fattigdom. Han talade olika missuppfattningar om fattiga, t ex att de helt saknar köpkraft (istället kan de betala ganska mycket för att täcka prioriterade behov) eller att fattiga länder saknar resurser (tid o hjärnor finns även där). Dessa intressanta inlägg följdes av en paneldiskussion om hur Sverige och utvecklingsländer faktiskt kan samarbeta för medskapande. Vi fick också lyssna till ett par inspirerande företrädare för liknande initiativ för Inclusive business och hur de har arbetat hittills.

Efter lunch hölls workshops för de olika sektorerna. Hälso- och sjukvårdssektorn samlade totalt 14 deltagare – flera av dem medlemmar i Swecare. I mindre grupper diskuterade vi sedan de ambitiösa målen för vår sektor, och hur vi kan samverka för att nå dessa. Vi funderade också över de utmaningar som vi ser finns på dessa marknader, t ex inom tillgång till vård, smittsamma respektive icke-smittsamma sjukdomar, management och kompetens. Efter en summering av de olika diskussionerna, samlades vi återigen för geografiskt baserat nätverkande. Många intressanta möten uppstod, där vi också fick möjlighet att diskutera sektorsövergripande frågor. Man kan konstatera att Asien och Afrika är de viktigaste regionerna generellt sett, vilket även stämmer för hälso- och sjukvårdssektorn.

Dagen har på ett väldigt bra sätt blandat inspirerande anföranden med mer interaktiva och konkreta diskussioner. Nu ska Inclusive Business och Swecare utvärdera resultaten av workshopen, och återkommer därefter med planer för det fortsatta projektet. Om du inte hade möjlighet att delta, men vill veta mer eller vill ansluta dig till nätverket, kontakta Anna (anna.riby@swecare.se) eller Mikaela (mikaela.annerling@swecare.se) – vi behöver så många som möjligt för att uppnå målen!

Swedish Medtechs årsmöte på Grand Hotel

Idag hålls Swedish Medtechs årsmöte på Grand Hotel i Stockholm. Mikael Damberg inledde mötet och talade om regeringens syn på sektorn. Han konstaterade att andra länder arbetat mer strategiskt vad gäller Life Science-branschen. De har satsat stort och ser också resultat. Vi måste lära av dessa och vi behöver en kraftsamling i Sverige. Damberg talade vidare om att många företag han talat med vittnar om att det är för svårt att komma i kontakt med vården och in på den svenska marknaden. Vissa företag väljer därför att gå direkt på export. Det duger inte menade näringsministern, länken till sjukvården är enormt viktig och har varit vår framgångsfaktor historiskt. Staten måste stödja sjukvården så att den kan bli motorn och bidra till att driva fram innovation och nya produkter och lösningar. Han tycker dock att det idag finns ett betydligt större intresse från vården, nästan en tävlan mellan de större landstingen, för mötesplatser och kontakt med entreprenörer och en vilja att ta emot nya produkter, jämfört med för ett par år sedan. 

Vidare talade Damberg om hur det statliga riskkapitalet ska finnas tillgängligt även i ett företags tidiga skeden. Vi måste även vända utvecklingen av svensk export som sedan millennieskiftet gått åt fel håll. Något som också Anna Lefèvre Skjöldebrand, Swedish Medtechs vd, visade några inte helt upplyftande bilder på i sitt öppningsanförande. 

Vi har ett strukturellt problem, svensk export är för inriktad mot Europa och inte mot de delar av världen där framtidens tillväxt finns. Asien är ett av de mest prioriterade områdena i regeringens strategier liksom Nordamerika. Nya generalkonsulat ska öppnas i tex New York. Glädjande ord!

Fler intressanta talare följde. Christina Åkerman från ICHOM talade om värdebaserad vård och hur man mäter värde i vården. Efter det tog Barbro Fridén, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, plats på scenen och berättade om det imponerande arbete gällande värde för patienterna som ägt rum i Göteborg. Hon konstaterade inledningsvis att de största medicinska hoppen i historien gjordes av faktorer som inte direkt har med vården att göra, som rena underbyxor, rent vatten, penicillin och mödravård. För att vi idag skulle kunna få samma revolutionerande effekter skulle befolkningen behöva sluta röka och dricka alkohol, börja träna samt sova ordentligt. Tänkvärt. Eftermiddagen fortsätter med fler talare och mingelmöjligheter.

Möjligheternas marknad

Igår hade Dagens Industri sin årliga Afrika konferens, i år på temat möjligheternas marknad. Kontinenten Afrika har en tillväxttakt på ca 6% varje år och argumenten för att ta sig in på den afrikanska marknaden är många. Konferensen beskrev hur utvecklingen har gått, med olika branscher som exempel samt gav handfasta tips kring vad man ska tänka på i etableringsfasen. Gemensamt för i stort sett alla talare under dagen var att belysa affärsmöjligheterna inom den växande medelklassen samt tipset om att hitta en bra lokal partner.

 Konferensen hade imponerande talare såsom Solomon Asmoah från African Development Bank, Ericssons SSA chef Fredrik Jejdling, Sidas GD Charlotte Petri Gornitzka, Swecares  Maria Helling och Carl Bildt.

Som ett axplock av dagen talade Ambassadören från Zambia Edith Mutale och Etiopens ambassadör Woinshet Tadesse tillsammans med Sidas Charlotte Petri Gornitzka om hur det långa samarbetet våra länder haft nu ska övergå i mer affärsrelaterade kontakter.
Vi fick även höra Divine Ndhlukula en av Afrikas mest framgångsrika kvinnliga entreprenörer berätta hur hon startade sitt företag inom säkerhetsbranschen i Zimbabwe i sitt garage och nu finns i flera Afrikanska länder och anställer ca 4000 personer.

Magdalena Tham Lindell gick igenom de säkerhetsrisker som Afrika har och hur gränsöverskridande de är.

Maria Helling talade om affärsmöjligheter för svenska företag inom hälso- och sjukvårdssektorn på den afrikanska marknaden och lyfte tendenserna; dubbel sjukdomsbörda, satsningar på specialistvård och medicinskturism, växande medelklass, nya finansieringsmodeller och intresset för sjukförsäkringssystem, human resource och innovativa lösningar inom ICT som extra intressant områden där företag efterfrågas.

Dagen avslutades med att Carl Bildt sammanfattade dagen och lyfte de många möjligheter som finns på den diversifierade kontinenten.

Swecare i Kampala

Swecares delegationsresa i förra veckan, som inleddes i Rwanda (se tidigare inlägg) fortsatte sedan i Uganda. Det är Swecares andra delegationsresa till Uganda för att fördjupa och bygga vidare på tidigare relationer samt skapa nya. Vi landade i Entebbe på onsdag eftermiddag och åkte den starkt trafikerade vägen till Kampala.

Efter snabb incheckning träffades vi alla för middag på hotellet med genomgång från Svenska ambassaden i Kampala kring ekonomiska och politiska situationen i landet. En överblick av hälsosektorn gavs av Filippo Curtale från Belgiska ambassadens biståndsorganisation som värdefullt informerade hur diversifierad hälso- och sjukvården är i landet. Det är värt att notera att den privata sektorn inklusive icke-vinstdrivande organisationer är betydligt större än den offentliga sektorn inom hälso- och sjukvården i Uganda. Behovet av samarbeten kring läkemedelskontroll lyftes då Uganda är hårt drabbade av förfalskningar av läkemedel samt står inför hotet av antibiotikaresistens.

Filippo Curtale, Karin Berlin, Michael Katamba och Van Phuc Le. 

Första mötet hölls på hälsoministeriet med deras Minister of State for Health Dr Elioda Tumwesigye och flera av hans ministrar samt ministerns PS Dr Lukwago Asuman. Sverige har sedan 1989 haft ett hälsosamarbete med Uganda och byggt upp goda relationer. Ett område som lyftes upp var utbyte av hälso- och sjukvårdspersonal mellan Sverige och Uganda. Dr Asuman nämnde att det kunde vara en idé att skapa en organisation liknande Swecare i Uganda som samlar offentliga, privata och akademiska aktörer i landet. De visade intresse för de medverkande företagens produkter och tjänster och sa att de vill fortsätta att bygga vidare på våra goda relationer.

Katongole Francis, Minister of State for Health Dr Elioda Tumwesigye och vår delegationsledare Niclas Jacobson.

Näst på dagens schema stod matchmaking workshop med Uganda Healthcare Federation (UHF) som är en paraplyorganisation för den privata sektorn inom hälso- och sjukvård i Uganda. De hade bjudit in sin styrelse, medlemmar och lokala företag anpassade till de svenska företagen.

Anna Riby, member of the board of directors at UHF och Joanita Lwanga

Mötet börjades med en presentation av UHF från Joanita Lwanga, CEO och sedan en presentation av Swecare Foundation av Anna Riby. De svenska företagen gjorde korta presentationer av sig själva för att locka de lokala aktörerna att sitta ned i mindre grupper. Vi hade tre teman; IT solutions for health, Diagnostics, care and treatment och  Infrastructure and equipment. Erfarenheter och tips utbyttes samt idéer om framtida samarbeten. Vi är tacksamma för ett gott samarbete med UHF och deras kontakter som kom för att träffa de svenska företagen.

Gruppen för IT solutions for health

Gruppen för Diagnostics, care and treatment

Gruppen för Infrastructure and equipment

Efter mötet var det mottagning hos ambassadör Urban Andersson dit bland annat Minister of State for Health Dr Elioda Tumwesigye kom och även sjukhusdirektörer, läkare, svenskrelaterade företag som redan är etablerade i landet, NGO:s och andra bra kontakter. Att under mer informella förutsättningar träffa några av de vi haft möten med gav möjlighet till fördjupade diskussioner och möjlighet för företagen att visa upp sina produkter och berätta om sina tjänster på en djupare nivå.

Chargé d´Affairs Susanne Spets, Minister of State for Health Dr Elioda Tumwesigye och vår delegationsledare Niclas Jacobson från Socialdepartementet

Dagen efter började morgonen med möte hos Joint Medical Stores (JMS) som  Uganda Catholic Medical Bureau (UCMB) och Uganda Protestant Medical Bureau (UPMB) gemensamma organisation för inköp och dirtribution av läkemedel, förbrukningsvaror och medicinskt utrustning. Organisationen etablerades 1970, och har med tiden kommit att användas av både den offentliga och privata sektorn. På senare tid har även kapacitetsuppbyggnad lagts till, t.ex. inom medical equipment managment. De har även en enhet för service och reparationer. Till mötet hade vi även bjudit in Dr Martin Nsubuga, representant från Nsambya hospital som är ett katolskt specialistsjukhus som använder sig av JMS. Sjukhuset är 111 år gammalt och specialiserar sig på ob/gyn, pediatrik, kirurgi och invärtes medicin. Sjukhuset har 360 sängar, och tar emot 400 dagpatienter varje dag.

Efter JMS åkte vi till Dr Ian Clarkes sjukhus, International Hospital Kampala som ägs utav International Medical Group, en privat sjukhusgrupp som även består av mindre kliniker och specialistkliniker. Vi gick en rundvandring på sjukhuset och satt sedan ned och fick information om sjukhuset och deras expansionsplaner.

Som sista gemensamma möte hade vi en wrap-up lunch för att sammanfatta resan. Mycket klokt sades om vad vi alla var överens om var en väldigt lyckad resa.

Missa inte Swecares årsmöte den 29e april!

Du har väl inte missat att Swecares årsmöte hålls den 29e april i år. Som vanligt blir det en händelserik dag med intressanta talare, utdelning av Swecare Export Award och utmärkta möjligheter för att träffa både gamla och nya kontakter.

Anmäl ditt deltagande till info@swecare.se innan den 16e april. Vi ser fram emot att ses!

 

Seminarium i Göteborg om det offentliga främjandet

Igår var Swecare i Göteborg för att hålla i ett seminarium tillsammans med Business Region Göteborg om det offentliga exportfrämjandet. På kvällen passade vi på att delta på Sahlgrenska International Cares inspirationsmingel.



Maria och Ulf Landin från BRG hälsade välkomna till seminariet och introducerade Lotta Liljelund, Socialdepartementet, som första talare. Lotta talade om Socialdepartementets främjandearbete och berättade om de samarbetsavtal (MoU) på hälsområdet som Sverige har med ett antal olika länder. Vidare presenterade Lotta  Swecare som departementets operativa aktör och  berättade  om den utvärdering av Socialdepartementets främjandearbete som genomfördes förra året. Vi lovade att distribuera rapporten och den hittar ni här.


Business Sweden presenterade sitt program för att hjälpa småföretag ut på den internationella marknaden, Steps-To-Export. Vi fick också höra från Business Region Göteborg som pratade om sitt omfattande arbete med att hjälpa life science företag i Göteborg och från Enterprise Europe Network som  berättade vad de har att erbjuda life science bolag.


Vi hade också bjudit in företag att ge sin syn på främjandearbetet och berätta hur de använt sig av det offentliga stöd som finns att tillgå. Gunnar Preifors från SCA har länge varit en mycket aktiv Swecaremedlem. Här presenterade Gunnar SCAs satsning på Kina där MoU:t mellan våra två länder har underlättat arbetet betydligt.


Anders Elliot från Abigo berättade om bolagets verksamhet och internationaliseringsstrategi. Abigo fyller 25 år i år och finns i över 70 länder. År 2010 tilldelades Abigo Swecare Export Award och statssekreterare Karin Johansson sade om Abigo "Abigo Medical är ett utmärkt exempel på att svensk innovation leder till fler jobb och stadigt ökande omsättning för företaget. Ökad export leder till ökad välfärd, vilket illustreras väl av Abigo Medical som är en mycket värdig vinnare av Swecare Export Award 2010.". Presentationer från seminariet hittar ni här.



Efter seminariet åkte vi vidare till Salhgrenska där Sahgrenska International Care bjöd på en intressant och trevlig inspirationskväll. Lotta Liljelund fick återigen ställa sig i talarstolen och berätta om det viktiga främjandearbete som Socialdepartementet ägnar sig åt. Efter Lotta fick vi höra en spaning om framtiden av trendspanaren Stefan Hyttfors. Vi har haft en mycket spännande dag och kväll i Göteborg med många nya intressanta kontakter. Vi är tillbaka i Göteborg redan den 4e mars då Maria talar på Medtech & Biomaterials 2014.