Standarder – Förkortningar som förenklar och förkortar vägen till affärer

Tidigt en höstruskig morgon 25 oktober fylldes mötesrummet av medlemsbolag och medan doften av varma nybakade bullar spred sig och kaffet väckte liv i lemmarna så såg de med förväntan på att lära sig mer om hur standarder gynnar bolagen och företagsmiljön, med särskilt fokus på eHälsa.

Seminariet inleddes av Fredrik Göthe, affärsområdeschef vård och omsorg från Swedish Standards Institute (SIS) som gav en generell överblick om vad standarder är, vilka principer som råder och varför de är viktiga för bolagen och samhället.  Därefter förklarade Fredrik hur det nationella och internationella standardiseringsarbetet går till. Vilken roll Sverige och SIS har i arbetet i CEN (den europeiska standardiseringsorganisationen) och i ISO (den internationella standardiseringsorganisationen). 

Därefter tog Dan Nilsson, standardiseringschef vård och omsorg från SIS över, och förklarade hur arbetet med standarder är viktigt för just life science och eHälsobolagen, och hur det gynnar patienten i slutändan när vårdsystemet använder standarder. Just systemperspektivet lyftes och hur teknologistandarder, process standarder tillsammans med quality outcomes och clinical guidelines bidrar till bättre vård. Samt vilken företagens roll är att följa regler och krav, och hur standarder kan hjälpa bolagen att göra rätt från början. Det blev mycket frågor från bolagen gällande GDPR, MDR och IVDR där olika ISO-serier diskuterades .  Vilket gjorde att både noviser som erfarna deltagare fick nytta av morgonens seminarium. Just informationssäkerhet var ett hett ämne och allt ifrån journalsystem, hälsoappar, sensorer och IOT diskuterades flitigt. Dessutom lyftes frågor om vad som är rimligt att förvänta sig kring nya lagar och standarder där SIS hade stor inblick i det arbete på EU-nivå som redan pågår och kommer påverka bolagen.

Slutligen lyftes och diskuterades hur standarder som används tidigt i innovationsprocessen underlättar interoperabilitet och effektivare upphandling vilket direkt gör bolagen mer konkurrenskraftiga både hemma och utomlands. En debatt hölls även kring hur Sverige kan bidra i harmoniseringsarbetet och aktivt påverka både i bilaterala samarbetet (särskilt Tyskland och Frankrike nämndes i dessa sammanhang), men också på EU-nivå och i olika kommittéer.

Rysk sjukvård i behov utav svenska lösningar

På torsdag morgonen 5 oktober möttes tiotalet medlemsbolag för ett seminarium om affärsmöjligheter i Ryssland.

Morgonen inleddes utav en bakgrund till Swecares tidigare satsningar i Ryssland av Nima Jokilaakso, samt de aktiviteter som på sistone skett från offentligt håll, även om relationen fortfarande är ansträngd.  Efter en tour-de-table presenterade Per-Olof Egli från Thriatlon som beskrev hur den ryska sjukvårdens situation, hur rysk ekonomi utvecklats och vilka effekter sanktionerna haft. En viktig presentation då det ofta upplevs finnas en brist på kunskap kring hur behov och företagssituationen i Ryssland är idag, då det ofta överskuggas av den politiska debatten i Sverige. Där andra europeiska länder aktivt söker affärer på marknaden medan den svenska närvaron på marknaden är relativt liten.

Eurasian Economic Union, ett frihandelsavtal i regionen som har likheter med NAFTA diskuterades. För affärer inom sjukvården behövs federalt accept men avtalen sker mer på regionnivå (totalt 85 st), stor variation av typ av regioner finns (med egna hälsovårdsministerier), vilket självstyre man har och ekonomisk kapacitet. Målen från PM Medvedev är att öka folkhälsan, öka läkarkårens kompetens och antal, och höja kvaliteten i vårdens organisation togs upp. Samt vilka möjligheter de planer på förbättrad kundservice och renlighet i vården kan ha för svenska bolag.

Ryssland har fler sjukhussängar (82) och läkare (46) per 1000 innevånare än OECD snittet på ca 60 respektive 30, vilket är nästan 4 ggr fler sängplatser men ungefär lika många läkare som i Sverige. Ändå finns önskemål om att öka kvantitet och kvalitet. Den egna produktionen av läkemedel och medicintekniska produkter och tjänster står man själv för 4/5 av kvantiteten men enbart 1/5 av värdet, vilket betyder att man massproducerar de billigare varorna medan man importerar de dyrare från utlandet. Det mesta av importen är från EU, men fördelat på land är Kina, Tyskland och USA de största exportörerna till Ryssland.  Det finns enorma behov för eHälsa i Ryssland, särskilt de mindre befolkade delarna, men man ligger efter i utvecklingen och nödvändig IT-infrastruktur saknas, och lagstiftningen har länge varit eftersatt på området (precis som i resten av världen). Spännande nog räknar man med att till 2025 ha fått fram en e-hälsoinfrastruktur på federal och regional nivå. Ett perfekt läge att utvärdera vår egen eHälsovision och jämföra helt enkelt!

Beträffande sanktionerna mot Ryssland som såklart är en hetpotatis i diskussioner, så gäller de främst inom vapen och-oljesektorerna och har ingen inverkan på hälsovårdssektorns import-och export. Rysslands motsanktioner har främst varit mot livsmedelsimport från EU och USA. Importsubstitueringen har däremot slagit mot flertalet bruncher, där man i första hand på federala och regionala inköp främst ska handla inhemskt. Dock med de undantag som finns för unika produkter och om produktionen och tjänsten har en del i värdekedjan i landet så påverkas man inte av importsubstitueringen i så hög grad som det ofta uttrycks. Lokaliseringen är definitivt en drivkraft även inom privata sektorn, men inget formellt hinder finns.  Vid lokaliserings situationen kommer även utländska ägare behandlas som en inhemsk då man ser positivt på investeringar i landet. Medicinsk teknik är vid sidan av bilindustrin påverkad av lokaliserings driv, men ju mer högteknologisk lösningen är desto större driv för att importera utifrån, vilket är positivt för vissa svenska företag men kan vara ett hinder för andra.

Sammanfattningsvis, så är behoven på svenska lösningar stort, men det finns även hinder såsom importsubstituering, lokalisering, bristande infrastruktur och endemisk korruption. Vi var dock överens om att marknaden är för stor och nära för att ignorera.

До свида́ния!

Inget nytt på västfronten när möjligheterna på Tyska e-hälsomarknaden diskuterades?

Det var nästintill fullsatt när Tysk-Svenska handelskammaren bjudit in till frukostseminarium om e-hälsomarknaden i Tyskland. Marknaden är onekligen en av världens största även inom e-hälsa och stor kapacitet för vidare tillväxt finns då en stor del av administrationen och kommunikationen inom och mellan vården sker analogt. Vidare är landet känt för tillgängligheten och den besöks-orienterade relationen mellan läkare och patient, som är uppskattad men inte ekonomiskt hållbar.

Dock finns det flera fallgropar för svenska e-hälsoföretag som är välkända och lyftes under seminariet såsom rigida lagar kring integritet och datahantering, som försvårar för utländska bolag att etablera sig, utöver den klassiska ”komplexiteten” som de flesta länder har som unicitet. Dessa inträdesbarriärer anses vara ett av skälen till att bolag ofta väntar lite med sin Tysklands-introduktion, men måste det vara så?

Markus Müschenich från Flying Health Incubator i Berlin, lyfte att det faktiskt finns aktörer som både har goda incitament, kapacitet och kapital att anamma den nya tekniken; nämligen försäkringsbolagen, vilket det är krav på att inskriven hos för att kunna arbeta och studera i landet. Där exempel såsom Allianz lyftes som en aktiv intressent i att se till att innovationer används förebyggande, inte för att detta var några nyheter heller. Det var ändå bra att påminnas om att tyska läkarkåren inte alls är så teknikfientlig såsom ofta förenklat påstås, när exemplet med Patientus™ lyftes och att problematiken ofta snarare handlar om ersättningssystem (varvid publiken nickade i stor igenkänning till hur debatten går här hemma).

En annan välkänd problematik som vi delar på hemmaplan var den kring standarder och interoperabilitet som Dan Nilsson, standardiseringschef för vård och omsorg på SIS lyfte upp och att det är ett område där Tyskland och Sverige skulle ha mycket att vinna på bilateralt samarbete.  Det riktigt spännande och nya vad gäller den tyska e-hälsomarknaden är att det nu finns ett stort intresse från båda länderna att närma sig varandra och identifiera områden för samarbete för att snabba på digitaliseringen och innovationsupptagningen i Sverige och Tyskland.

German-Swedish Tech Forum var ett utav de exempel på nya initiativ som kan göra industrin i båda länderna mer internationellt konkurrenskraftig. Här finns en stor potential att nyttja de långa och goda relationerna länderna emellan och den tradition av handel och kunskapsutbyte som skapat välfärd för bägge länders medborgare. Så det är med spänning och tilltro som vi kommer följa och bidra till de gemensamma ansträngningar som görs för att revitalisera utvecklingen inom området e-hälsa.

Skilda världar när hälsa ska exporteras

Det var fullsatt när Stockholms Handelskammare bjudit in till frukostseminarium om hur hälsa kan bli nästa svenska exportsuccé. Eftersom temat och de inbjudna talarna handlade om export i en bred mening var det viktigt att börja med definitioner. 

Swecares egen Nima Jokilaakso, började därför med att beskriva exporten som 2 väsensskilda verksamheter och hur förutsättningarna för dessa också markant skiljer sig åt. Eftersom titeln främst syftade på det som ofta kallas vårdexport användes detta som en grund, men jämfördes med exporten av det som är ”klassiska” life science och healthcare produkter och tjänster. 

Terminologin kring vårdexport och innehållet har en politisk dimension som gör att det inte enbart är de vetenskapligt erkända definitionerna som är relevanta. Vårdexporten är enligt de sk. ”care-bolagen” kompetensöverföring och försäljning av tjänster inom hälso- och sjukvård på en internationell marknad. Detta innefattar allt från offentlig och privat svensk vård av utländska patienter i Sverige eller utomlands (dvs. i akademisk mening medicinturism) men också utbildning av utländska vårdpersonal i Sverige eller utomlands, samt rådgivningstjänster och drift av utländska sjukhus. En sådan här bred definition på vårdexport inkluderar ofta i debatten även hälsoturism. 

Problematiken som diskuterades flitigt av publiken och panelen är den politiska dimensionen, där både termerna som innehåller ordet ”turism” anses ofint, då det i första hand skapar associationer till spa, wellness, skönhetsvård som hälsoturismen innefattar, till rika shejker som åker ”gräddfil i vården” i fallet med specialistvård som medicinturismen innefattar och även i vissa fall till Göran Perssons definition på socialturism. Vidare lyftes frågan om vinter-i-välfärden-debatten upp som en aspekt som gör att care-bolagen hellre använder sig av definitionen vårdexport även i de fall det handlar om medicinturism även om det kanske inte är vetenskapligt korrekt terminologi.

Så har ord och politik betydelse? Absolut, då jämförelsen med exporten av klassiska Life science och Healthcare produkter och tjänster dvs. det som privata bolag producerar och säljer är markant.

Sverige ligger både efter inom vårdexport och de fåtal care-bolag som finns på de svenska universitetssjukhusen och landstingen omsätter bara 0,1 % av den globala marknaden och har ca 10 st anställda vardera och mottar hundratals patienter årligen, så är Sverige fortfarande ett ledande land inom Life science och Healthcare produkter och tjänster, och står för 7 % av Sveriges totala export och enbart medtech-branschen har ca 20 000 anställda.  Dessa verksamheter har helt enkelt olika förutsättningar, för medan vårdexporten i Sverige är ifrågasatt och ingen nationell plan finns för den i samma sätt som jämförbara länder i Europa som varit framgångsrika inom vårdexport så har life science branschen ett gott stöd. 

Niclas Jakobsson, på Socialdepartementet lyfte upp att medan en nationell plan saknas för vårdexporten så arbetar både Socialdepartementet och Swecare tillsammans med att främja både vårdexporten och exporten av Life science och Healthcare produkter och tjänster. Att stödet för verksamheten funnits sedan innan och att den sittande regeringen dubblerat sin finansiering för det exportfrämjande arbetet inom området. Vidare beskrev han att frågan är viktig hos flertalet statsmän och att det behövs då det som sagt finns stort motstånd i dessa frågor.

Så vad består motståndet i kan man ju undra? -det finns ju såklart både okunskap och ideologiska anledningar men främst är det ett koncept som kräver en del pedagogisk kunskap att förklara att det inte är ett nollsumme-spel där någon vinner på en annans bekostnad utan att båda parter kan tjäna på upplägget. 

Det var även spännande att höra Paula Hassoon, vd Global Pharma Consulting lyfta regioner med stor tillväxtpotential såsom MENA, särskilt gulfstaterna och Irak som framtidsmarknader för svensk vårdexport. Precis som hon förklarade kan det för enskilda bolag vara värt att titta längre än de traditionella marknaderna i Norra Europa och USA som står för den största delen av marknaden idag. Förutsättningarna är helt enkelt fortfarande goda men en kraftsamling behövs.

Vetgiriga kinesiska borgmästare på besök

Idag har Swecare haft besök av tolv representanter från kinesiska "counties" intresserade av svensk äldrevård och -omsorg.

Dagen inleddes med ett möte på Swecares kontor där Socialdepartementet och Swecare presenterade systemen svensk hälsosjukvård respektive svenska äldrevård. Gemensamt för de kinesiska borgmästarna var att de gärna vill lära sig av Sverige hur vi har organiserat och finansierat vår äldreomsorg, vilka tjänster som erbjuds, hur vi löser omsorg för dem som bor långt från städerna och hur personal utbildas. Med på mötet var ett antal svenska företag med innovativa lösningar för en del av dessa områden och som alltså fick tillfälle att berätta mer om dessa. 

Därefter var det dags för studiebesök på det privata äldre och -omsorgsboendet Löjtnantsgården på Östermalm. Vi fick en intressant tur och presentation av Sylvia Kivi, VD och verksamhetsansvarig. Våra kinesiska besökare var både imponerade och väldigt intresserade och ställde många frågor. 

Efter en lunch med riktig kinesisk mat, tog vi oss till Äldreförvaltningen i Farsta, där vi fick en faktafylld presentation om stadens äldrevård av Maria Kleine. Maria fick många frågor om bl a långtidsplanering, finansiering och byggande av nya äldreboenden, hur biståndshandläggningen går till och hur Man avgör vilka tjänster och hjälpmedel en äldre person kan få tillgång till.

Nu är gruppen på väg mot Göteborg där nya möten och studiebesök väntas. Vi tackar dem som ställde upp och tog emot gruppen - Löjtnantsgården och Äldreförvaltningen. Redan på fredag är ytterligare en grupp  kineser på ingång, även de intresserade av svensk äldrevård och omsorg.

EU´s e-hälsoguru gästar e-Hälsomyndigheten

Onsdagen den 5 Oktober höll e-Hälsomyndigheten frukostseminariet med titeln ”hur mår e-hälsan i EU?” i samband med att professor Henrique Gil Martins ansvarig för nationell e-hälsa i Portugal var på besök. Professor Martins är även ordförande för EU:s medlemsstaters expertgrupp för e-hälsa.  

Det var uppskattat att höra att det pågår arbete på flera olika nivåer inom EU och nationellt för att skapa gränsöverskridande digitala tjänster där det mest konkreta exemplet handlade om utbyte av e-recept inom EU under 2017-2020. Där finansieringen kommer från EU-kommissionens infrastruktursatsning Connecting Europe Facility (CEF) som totalt ligger på 18 miljoner euro för e-Hälsoområdet.

Lisa Hagberg, på e-Hälsomyndigheten passade på att berätta Sveriges ansökan för gränsöverskridande e-hälsotjänster fått positiv respons och att man  inlett förhandlingar vilket för svenskar kan betyda access till e-recept och patientinformation så att läkemedelsuttag ska möjliggöras på utländska apotek och förbättra kvaliteten på den vård man får utomlands.

Henrique inledde med att berätta om den modell man använt sig utav i Portugal, där en stor del utav utvecklingen inom e-hälsa utfördes internt genom tillämpning av Agile-metodik (ett arbetssätt som är vanligt inom IT-utvecklingsprojekt samt startups-företag). Metoden bygger på att så fort som möjligt få återkoppling och justera därefter, och att skapa den slutgiltiga lösningen efter flertalet snabba iterationer. Henrique med mellan namnet ”Gil” skämtade att detta är en portugisisk A-Gil metod grovt översatt till svenska ”som Gil gör”. En mer känd benämning för Agile-metoden är engelskans ”Fail-Fast”. På tal om hastighet så har Portugal visionen att bli världsbäst till 2020 inom e-Hälsa. En början på en kapplöpning inom EU kan därmed ha börjat, frågan är bara hur man definierar och ska mäta detta. Vågar man hoppas eller vara rädd för en ny EU-byrå?

Så när man väl bestämt sig för vad utvecklingen ska innebära, är det minst lika viktigt att se hur man skapar incitament under förändringsarbetet. Det mest inspirerande under frukostseminariet var att höra hur Portugiserna valt att skapa incitament för användningen av modellen med virtuellt besök först dvs att höja prioriteten av virtuella besök. Professor Martins berättade hur man valt att ge högre ersättning för virtuella besök än för fysiska besök under en övergångsfas.

 

Friskt vågat - Hälften vunnet eller?

 

 

Sjukvårdsreformer i förändringens Kina

Årets första frukostseminarium har just gått av stapeln, och hade temat Sjukvårdsreformer i förändringens Kina. Linda Westman, senior analytiker på Tillväxtanalys kontor i Peking, som höll i den informationsspäckade presentationen. Peking-kontorets uppgifter består i att underlätta forsknings- och utvecklingssamarbete och annat kunskapsutbyte mellan Sverige och Kina, liksom att bevaka, analysera och rapportera om viktiga utvecklingstendenser inom forskning, innovation och industriell förnyelse i Kina (se deras hemsida för mer info). 

Maria Helling inledde med att hälsa alla välkomna, och berätta om Swecares många Kina-relaterade aktiviteter som planeras för 2016. I år är det 10-års jubileum för samarbetsavtalet inom hälsa mellan Kina och Sverige, vilket självklart kommer uppmärksammas. Flera inkommande delegationer på olika nivåer kommer att besöka Sverige, bl a planerar hälsoministern ett besök i maj. Under hösten blir det en högnivå-delegation med Socialdepartementet. Dessutom har Swecare ett pilotprojekt på gång om att bidra till en vårdcentral med inriktning mot äldre, som kan komma att fungera som demonstrationsanläggning för svenska företag. Mer information om detta kommer under den närmaste månaden, men vill du redan nu veta mer eller anmäla ditt intresse, hör av dig till Swecare!

Linda inledde med att tala om de förändringsprocesser, social reformer och ökande ekonomiska integration som påverkar reformer och förändringar inom sjukvården i Kina. T ex har sjukdomsbilden har ändrats, genom att livsstilsrelaterade sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes, väldigt snabbt har seglat upp i toppen på listan över sjukdomsbördan. Vårdkostnaderna 2011 uppgick till 3000 miljarder och kostnaderna för läkemedel till 600 miljarder SEK, och båda stiger nu snabbt. Blanda annat detta har gjort reformer av sjukvården nödvändiga, och flera sådana har eller håller på att genomföras. Healthy China 2020 är en av de mer ambitiösa (och kostsamma), och går ut att på utöka sjukförsäkringssystemet till att täcka fler och mer, utveckla ett nationellt system för essentiella läkemedel, och att förbättra tillgänglighet och service.

En annan viktig del i reformarbetet är strategin för ökad privatisering inom hälso- och sjukvård. Insikten finns att Kina inte kommer att klara de framtiden behov inom hälso- och sjukvårdsområdet utan privat deltagande. I den förra femårsplanen har man t ex en hög målsättningar på 20% vg antalet sjukhussängar i privat regi, men hittills har man bara nått halvvägs.

Inom äldrevård har man också försökt öka privatiseringen, inklusive inför vissa lättnader för utländska bolag. Insikten finns också om att äldrevården bättre måste integreras med sjukvården, även om detta ännu inte resulterat i konkreta åtgärder. Idag finns 130 miljoner personer över 65 år, en siffra som beräknas öka till 300 miljoner till 2050. Äldrevården är inte alls utbyggt, man räknar med 2 äldrevårdssängar/1000 invånare över 65. I Peking är kötiden för en plats på ett vårdboende över 100 år!



Andra områden med stor efterfrågan är komplexa läkemedel (t ex för cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar) och e-hälsa.  Många internationella företag investerar i både forskning och tillverkning i Kina, som ett sätt att bättre kunna hantera kostnadsläget och att undvika en del restriktioner som trots allt finns för utländska bolag. Även om man inte investerar i egen verksamhet i Kina, är det ofta oumbärligt att ha en kinesisk partner, som kan företräda en. Tillståndsprocesserna tar tid, och kan behövas på flera nivåer från statlig till provins och stad.

Efter presentationen hade vi en intressant stund med frågor, kommentarer och konkreta tips från deltagarna. Trots svårigheterna att göra affärer med Kina, är det ändå en intressant marknad med stor potential. Genom att dela med sig av erfarenheterna kan vi svenska aktörer förhoppningsvis underlätta för andra att nå framgång på denna marknad, och som sagt - 2016 är ett år då Kina kommer vara i fokus. Håll utkik efter kommande aktiviteter, och om du inte får våra nyhetsbrev och updates, skicka ett mail till info@swecare.se och anmäl dig.

Länk till Tillväxtanalys Peking-kontor:
https://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/kontor/peking.html