Så svarar Elekta på krisen

Hej Therese Lindé, Global Director Public Affairs på Elekta. Ni är en världsledande aktör inom strålbehandlingslösningar för att bekämpa cancer och neurologiska sjukdomar. Ni har ett brett utbud av avancerade lösningar för att leverera de mest effektiva strålbehandlingarna och är nummer 1 eller nummer 2 på alla geografiska marknader. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att driva digitaliseringsinitiativ som gjort det möjligt för era kunder att arbeta på distans. 

Berätta mer – hur påverkades Elekta i pandemins initiala skede och vad har ni gjort åt det? 

När covid-19 bröt ut fokuserade sjukhusen på behandling av covid-drabbade patienter vilket medförde att även strålterapibehandlingar sköts upp i viss omfattning. Möjligheten för oss att besöka våra kunder på sjukhusen för att sälja, installera eller serva vår utrustning blev stundvis nästan obefintlig, liksom att passera landsgränser. Precis som många andra företag flyttade vi över digitalt så mycket som möjligt inom en rad områden. För att nämna några exempel: genom vår digitalisering av serviceportföljen de senaste åren har vi nu kunnat lösa och kunnat supporta 60% av våra serviceärenden digitalt och på så vis kunnat hålla utrustningen igång trots att vi inte kunnat komma dit på plats. Vi har också mjukvarulösningar som möjliggjort för sjukhusens strålterapi-team att utveckla, dela och diskutera behandlingsplanerna på distans, tex hemifrån. Dessa licenser har vi erbjudit utan kostnad under pandemin. Vi har tillverkning framför allt i UK och Kina vilket gjorde att vi kunde upprätthålla produktionen hyfsat bra; då UK stängde ned hade Kina återgått till mer av ett normalläge.

Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

Visst har vi anpassat oss till ett nytt läge. Covid-19 har medfört att den digitala transformationen tagit ordentlig fart i en ganska konservativ miljö som sjukvårdssystemen ofta är. Med det kommer nya möjligheter. Mässor och säljmöten sker på andra sätt, och kanske kommer det aldrig gå tillbaka som det var pre-covid.

Vi drabbas fortfarande av lockdowns; mer eller mindre stängda gränser, begränsade resmöjligheter och karantänperioder, vilket försvårar våra installationer runt om i världen. Här har vi fått god hjälp av de svenska ambassaderna och Business Sweden, vilket vi är väldigt tacksamma för.              

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på Elekta och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt? 

Strålterapin har under pandemin framkommit som den cancerbehandling med lägst påverkan på immunförsvaret, vilket är en fördel särskilt under dessa omständigheter. Att använda tekniker som medför kortare behandlingsserier, s.k. hyperfraktionering, har också fått fart. Dessa medför att patienterna behöver komma färre gånger till sjukhuset för behandling och det gynnar samtliga parter, framför allt patienterna. Så det finns en stark drivkraft för förändring, också utanför områden som resor och digitala möten och produktlanseringar. På den negativa sidan måste nämnas alla de cancerpatienter som inte fått diagnos eller behandling i samband med pandemins utbrott. Vårdskulden är stor i alla länder och dess sjukvårdsbudgetar begränsade – här gäller att hitta nya innovativa sätt att erbjuda vård och snabba upp inköpsprocesserna. 

Berätta mer om den nya strålbehandlingslösningen Elekta Harmony som ni introducerade den 15 september?

Elekta Harmony är det senaste tillskottet i vår portfölj av linjäracceleratorer. Den är speciellt utvecklad för att vara enklare att använda och installera men fortfarande kunna behandla de allra flesta former av cancer med precis lika hög precision som våra större system. Den tar både mindre plats och är snabbare, och kan både täcka ett stort behov i utvecklingsländer och vara en del av uppsättningen på mer avancerade sjukhus. Med Harmony kommer vi ett steg närmare vår vision om att alla skall ha tillgång till strålterapi.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

Elekta har haft väldigt god nytta av Swecares aktiviteter under åren. Vi behöver framför allt hjälp med att få tillgång till relevanta beslutsfattare i olika länder och det har inte ändrats i och med covid-19. Vi ser fram emot fortsatt gott samarbete!

 Läs mer om Elekta

Så svarar SIS på krisen

Hej Annika Andreasen, vd på Svenska institutet för standarder. Ni är en ideell förening som arbetar på uppdrag av era intressenter och ni tillhandahåller standarder och projektleder standardiserings­arbete i Sverige. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att tillhandahålla ett 40-tal standarder kostnadsfritt för att underlätta för produktion och tillgängliggörande av personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning samt samhällsberedskap i coronakrisen. Kan du berätta mer?

foto: Peter Cederling

-Till följd av krisen beslutade SIS tillsammans med kollegor inom Europas standardiseringsorgan CEN och internationellt genom globala standardiseringsorganet ISO att situationen krävde exceptionella insatser. Därför gjorde vi det möjligt för alla att kostnadsfritt få tillgång till ett 40-tal standarder med bäring på personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällsberedskap. Man kan läsa standarderna via vår hemsida. Reaktionerna har varit mycket positiva och vi är glada över att få möjlighet att bidra i en så svår situation. 

Berätta, under våren hur har pandemin påverkat SIS och vad har ni gjort åt det?

-Sedan mitten av mars har SIS verksamhet bedrivits på distans. Detsamma gäller våra kollegor i Europa och internationellt som också bedrivit standardiseringsarbetet digitalt.

-Vi driver standardiseringsgrupper som utvecklar standarder med ca 5.000 deltagare och experter och vi säljer standarder i Sverige.  Allt detta har vi nu kunnat genomföra helt på distans och digitalt på ett effektivt sätt, vilket jag är glad och stolt över. Vi kan inte dra alla slutsatser ännu, men en effekt vi ser är att något fler deltar i utvecklingen av standarder inom vissa sektorer. I sektorer där permitteringar och varsel gjort sig påminda ser vi inte samma positiva utveckling, vilket är naturligt. Digital utveckling inom standardisering är viktigt. Vi kan inte utveckla standarder utan våra deltagare. Det är enklare att delta digitalt, tar mindre tid och kostar mindre då inga resor krävs.

Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

-Verksamheten har kunnat fortsätta på ett väl fungerande sätt tack vare digitala verktyg, engagerade deltagare, medlemmar och medarbetare som alla anpassat sig väl. Men den spontana interaktionen mellan kollegor är viktig och det är förstås något vi saknar. Att vi inte har kunnat genomföra seminarier och utbildningar i våra lokaler har också påverkat vår verksamhet.

-Internationellt har vi varit väl koordinerade, i synnerhet när det gäller tillhandahållandet av kostnadsfria standarder vilket varit gemensamma beslut mellan medlemsländerna inom både ISO och CEN. Vi har också en särskild grupp för att koordinera, hantera och hålla oss underrättade om initiativ som sker i olika länder i en hög takt just nu, främst är det bevakning på Europa och Kina.

 

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på SIS och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

-Vi tror att SIS insats under våren gällande personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällssäkerhet kan öppna upp ögonen för vår verksamhet och för nyttan av standarder speciellt för de som inte haft kontakt med oss tidigare. Samtidigt ökar tempot i sedan tidigare viktiga områden som hållbarhet, transporter och digitalisering.

Pandemin har forcerat en digitalisering som kommer förändra vårt arbetssätt och vi kommer fortsätta att göra det lättare att delta i vår verksamhet. Mötet mellan människor är dock viktigt så ibland behöver vi ses, bygga relationer och skapa förutsättningar för kreativa lösningar. Just nu saknar många sina kollegor.

 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

-Swecare får gärna fortsätta ordna digitala möten bland medlemmarna och med externa aktörer, gärna i mindre grupper. Detta skulle underlätta nätverkandet, vilket är en utmaning med distansarbete och många saknar.

-Ett ökat engagemang inom standardisering inom hälsa, vård och omsorg kan bidra till att en nationell kapacitet att hantera frågor som rör tillgång på produkter och utrustning som är viktig inom hälso- och sjukvård.  Samtidigt skulle det stärka svensk konkurrenskraft och underlätta för olika industrier och professioner att hjälpa varandra i kriser.

-Standarder är ju ett universellt verktyg som stöder samverkan mellan olika sektorer och branscher. En ökad samverkan kring hur vi kan hantera framtida kriser och hur standarder kan bistå i en sådan situation är något jag vill diskutera med Swecare ytterligare.

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.

Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?

M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?

M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.

Så svarar Visiba Care på krisen

Visiba Care är en skalbar teknisk plattform som ger vårdorganisationer möjlighet att öppna en eller flera digitala mottagningar. Företaget grundades 2014 som ett svar på en diskussion grundarna hade om varför man upplevde att det var så svårt att få kontakt med vården när man var sjuk. Ingen liknande lösning fanns vid den tidpunkten på den nordiska marknaden och få trodde att digitala vårdbesök skulle kunna ersätta fysiska möten. Idag finns Visiba Care i drygt hälften av de svenska regionerna, både bland privata och offentliga vårdgivare, och dessutom på tre utlandsmarknader. Plattformen används inom många olika vårdverksamheter, både inom primärvård , specialistvård och kommunal vård och omsorg. Under våren och i skuggan av Covid-19-utbrottet har vårdens digitalisering aktualiserats. Det är bråda dagar för de som erbjuder digitala tjänster, men vi har lyckats få en pratstund med Johan som är VD.

Hej Johan Gustafsson vd på Visiba Care och ledamot i Swecares styrelse,

Ni var redan innan Coronautbrottet ett företag på uppgång, men hur har ni påverkats av det pågående Corona-utbrottet?

Det har påverkat oss jättemycket. Vi är ju ett företag som haft en bra tillväxt sedan start, men nu under våren har det formligen exploderat. Vår omsättning har ökat med ca 200 procent.

Vad är det som förändrats?

Det som tidigare har gått i ganska långsam takt har plötsligt genomförts på väldigt kort tid. Vi har upplevt det som att det nästan inte har funnits några bromsar. Det som var planerat att införas över kanske två år, gick plötsligt på en månad. Ser vi enbart till digitalisering, skulle vi nog lugnt kunna säga att kunderna flyttats framåt i tiden ett par år. Det har varit en ganska häftig resa. Framförallt har vi jobbat med uppskalning av digitala vårdmöten. Det har tillkommit några nya kunder, men i Sverige har det främst varit fokus på befintliga kunder. Det vi har kunnat se är att vissa har varit väl förberedda och därför kunnat göra uppskalningen på ett bra sätt, medan andra stod sämre rustade och behövde jobba med det som fanns på plats, ibland en rätt föråldrad teknik. Det ska bli intressant att följa framöver vilka som lyckas bra och vilka som blev lite tagna på sängen.

Ni finns också i andra länder, Norge och Storbritannien framförallt, hur har erfarenheterna varit där?

Efterfrågan har varit väldigt stor. I både Norge och UK har vi fått flera nya kunder och volymerna har ökat kraftigt hos de befintliga. Genomgående har ett problem varit att ingen haft tid att göra en ordentlig analys av vad de verkligen behövde. Läget har ju varit närmast desperat, särskilt i Storbritannien. Man var bara tvungen att hitta en lösning på hur folk skulle kunna komma till vården digitalt. Det innebar också att man varit lite mindre noga med säkerheten. Här sticker Sverige ut lite, då vi här är väldigt måna om säkerheten. Man loggar in med bank-id och det är höga krav på oss som leverantör att skydda informationen. I Storbritannien var det närmast ”strunta i säkerheten, bara ni löser problemet”. Det ska bli intressant att följa hur det utvecklas…

Tror du att det förändrade landskapet och den ökade tillgängligheten av digitala vårdtjänster kommer att bestå när krisen lugnat sig?

Det är jättesvårt att veta förstås. Men i Sverige har vi känslan att det är en mer permanent utveckling som inte kommer gå tillbaka. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan. I Norge och UK har vi sett stora ökningar men faktiskt också en antydan att det sjunker ihop lite nu när pandemin lugnat ned sig. Trots en viss tillbakagång kommer det innebära stora skillnader i den digitala tillgängligheten jämfört med tidigare, det är väldigt påtagligt, men det verkar vara en skillnad mot Sverige. Om det har att göra med olika strategier eller högre IT-mognad i Sverige vågar jag inte säga.

Har krisen haft någon negativ påverkan på er och hur ser ni på framtiden post-corona?

Rent affärsmässigt har det enbart inneburit en positiv påverkan om än extremt mycket arbete för medarbetarna. Sedan har vi även påverkats av de problem som uppstått hos våra kunder, t ex brist på rätt utrustning. Helt plötsligt fanns till exempel inte web-kameror och headsets att få tag på…  Sedan påverkas vi ju förstås av att samhället i övrigt är drabbat och att många kunder har en svår situation. Det kommer att finnas en stor vårdskuld lång tid framöver som kan oroa. Vårdskulden kommer vården behöva förhålla sig till och därför ser vi ju också att det kommer bli fortsatt viktigt att arbeta digitalt och effektivt för att beta av denna. För oss innebär det att finnas till hands och stötta vården att lösa problemen genom smarta arbetssätt med hjälp av vår teknik. Jag bedömer att det finns en stor potential där och att vi har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bistå i detta arbete.

Så svarar Care to Translate på krisen

Linus Kullänger foto: Pax Engström

Hej Linus Kullänger, läkarstudent från Karolinska institutet och grundare och VD för Care to Translate, den digitala tolkappen för vårdpersonal och patienter.

Berätta, hur har coronavirus-krisen påverkat er och har ni svarat på något särskilt sätt? 

Vi har fått enormt mycket mer att göra. Vi arbetar med att lösa språkbarriärer inom vård och omsorg. Att tydlig och korrekt kommunikation kan vara skillnaden mellan liv och död har inte minst visat sig under coronakrisen, vilket lett till att efterfrågan på det vi gör har ökat dramatiskt. 

Vi anpassade oss snabbt och implementerade ett stöd för att kunna tolka om Covid-19 på 30 språk. Sedan öppnade vi upp vår tolkapp så att alla kunde använda den gratis under den initiala turbulenta omställningen i vården. Antalet nya användare per månad har dubblerats och användningen har ökat med mer än 300%. Våra största marknader utanför Sverige är Turkiet, Tyskland, USA, Afghanistan och Pakistan. Framför allt Turkiet, som står för nästan 30% av alla nya användare.

Vi såg även att det fanns ett stort behov hos vårdgivare och myndigheter att översätta information till allmänheten och i och med att vi är experter på verifierade översättningar på 30 språk var det tydligt att vi kunde hjälpa till. Vi började därför t.ex. översätta patientinformation på många språk som delas ut i pappersform till patienter på akutmottagningar. Det var häftigt att se att vi kunde agera så fort, men också att många vårdgivare varit otroligt snabba på bollen med att implementera nya saker.

Hur kan er lösning bidra till en bättre hantering av krisen? 

Det har framgått ganska tydligt att det varit brist på information om Covid-19 på många språk. Det kan vi hjälpa till att lösa. 

Sedan fyller vi en oerhört viktig funktion under coronakrisen i att kunna triagera patienter som inte talar samma språk som vårdpersonalen. Vi hjälper personal att kunna agera snabbare och göra en mycket säkrare bedömning då tolkverksamheten, som i vanliga fall inte har resurser att göra detta fullgott, har varit mer belastad än normalt.

Hur sprider ni er lösning – är det någon skillnad idag mot hur ni gjorde t ex i början av året?

Vi sprider vår lösning i sociala medier. Det vi har sett är att folk har varit mer benägna till att dela våra inlägg och hjälpa oss att nå ut till andra. Vi var redan innan ett bolag som nästan uteslutande jobbar med digital marknadsföring. Det är klart att det nog hjälp oss en hel del, då vi inte behövt ställa om det på grund av krisen.

Har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller andra länder?

Det är mycket svårare att få till möten med vård- och omsorgsgivare i och med att de har haft mycket mer att göra. Därför har flera möten skjutits upp några veckor. Men vi har också sett det motsatta: Vi skulle exempelvis komma igång med en större pilot i en svensk region i slutet av april, men på grund av coronautbrottet blev allting tidigarelagt för att de såg det akuta behovet av vår lösning. Denna typ av snabba och lösningsorienterade agerande har vi verkligen imponerats av under de senaste månaderna.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt? Positivt och negativt?

Jag är övertygad om att coronakrisen kommer ha en positiv effekt för Care to Translate. Vi ser att problemet vi löser har fått mycket större uppmärksamhet under denna kris och att man har tagit det på allvar. Vi har också under denna kris visat att vi är agila och kan leverera snabbt och hjälpa till där det behövs. 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar du dig?

Vi kommer önska stöd i att få tag i rätt kontakter för att sälja till vårdorganisationer i många av de länder där våra användare finns.

Så svarar Xinix på krisen

Hej Anders Gripenberg på Xinix International. Ni tillverkar bl.a. en effektiv och miljövänlig yt- och handdesinfektion baserad på stabiliserad klordioxid. Vi har hört att ni har reagerat snabbt för att kunna svara på det ökade behovet av desinfektion under coronakrisen.

Berätta, hur har det påverkat er och vad har ni gjort?

Efterfrågan på våra produkter har ökat enormt. Vi lyckades tidigarelägga vår flytt till större produktionslokaler i början av coronakrisen. Det blev lite kaosartat med mycket kvälls- och nattjobb för hantverkarna för att vi skulle kunna producera dagtid. Men alla ställde upp på ett fantastiskt sätt, så på mindre än en vecka var flytten klar till ny produktionslokal med kapacitet på 30.000 liter om dan. Vi har hittills ökat vår produktionskapacitet från 5 till 30 ton/dag, och försäljningen fortsätter öka. Vår planering med lansering mot allmänheten till hösten fick ju också tidigareläggas och idag så har en stor del av våra kunder återkommande försäljning till nya kunder som upptäckt våra produkter nu under coronakrisen. De som använt våra produkter för vattendesinfektion genom åren kände givetvis redan till oss, men alla dessa tiotusentals nya personer som nu börjar köpa handdesinfektion, men även vattendesinfektion istället för vatten i plastflaskor är givetvis en positiv utveckling.

Har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet?

Vi har exporterat stora mängder till Tyskland, så det är inga problem med exporten. Vi har även kunnat importera flaskor – 100.000 flaskor som lastades i Italien på en fredag och kom till oss på måndagen, så som vi ser det är det inga problem med import.

Gällande Sverige så ligger nog problemen organisatoriskt. Vi har ju en mångårig samverkan med MSB men som det verkar nu så har det varit lite kaotiskt gällande inköp. Vi har fått förfrågningar och levererat till kommuner, regioner, företag och direkt till operationskliniker vid sjukhus när läkare tröttnat på att inte veta om de har desinfektionsmedel till nästa dag. Detta är väl något som de ansvariga får ta tag i efter coronakrisen och finna lösningar på. Vi ställer upp och levererar till de som behöver. Vi har tackat nej till flera privata aktörer som enbart varit ute efter att göra snabba klipp och sälja vidare. Vi har ju inte höjt priserna utan ligger kvar på samma nivå som 2019.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?

Det positiva är vetskapen hos allmänheten om vikten av att desinficera sina händer noggrant. Vi har ju fått en fantastisk försäljningsökning som vi givetvis är tacksamma för. Men vi hade hoppats kunna informera läkare och sjuksköterskor om fördelarna med klordioxid under Hygiendagarna 2020 i mars, men de blev dessvärre inställda. Om inte, hade läkare och sköterskor haft en bättre kunskap om varför våra produkter är bättre, billigare, säkrare och det självklara valet. Här har vi fortfarande en del att informera om.

Men det kommer att bli en omställning inom vården till en bättre desinfektion med minskade vårdrelaterade infektioner - som idag dödar 4 personer om dagen i Sverige. Vi måste sluta sprita händerna och sluta använda sprit som desinfektant och övergå till en bättre desinfektion än vad vi har idag, givetvis med våra produkter istället.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar du dig?

Samverkan och medlemskapet i Swecare har öppnat dörrar till andra aktörer som förstått fördelen med våra produkter vilket är väldigt tacksamt. Vi har även fått förfrågningar från flera länder och dess ambassadörer om vi kan leverera till dem, med kontakter förmedlade av Swecare.

Vi håller redan idag på med planering för produktionsenheter utomlands och redan i juni månad är vi igång med den första. Som vi ser det så kommer vårt företag att växa med flera 100% den närmaste tiden, så vi är väldigt tacksamma för det gensvar vi fått genom Swecares organisation.