Så svarar Global Health Care College Sweden på krisen

Hej Global Health Care College Sweden som tillhandahåller konsulttjänster för arbete med ledning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsutbildningar på gymnasial- och akademisk nivå. Global Health Care College Sweden verkar för att stärka hälso- och sjukvården på global nivå, i samarbete med lokala, nationella och internationella aktörer inom vård- och omsorg och hälso- och sjukvård, baserat på kärnvärdena "education-empowerment-equality". För GHCC har pandemin varit ett startskott för efterfrågan på digitaliserade utbildningar.

Foto: Rikard Kårevall 

Från vänster: Aisha Amin, Vice President, Ulrika Nimstrand, Chief of Global Relations, Britta Wikman, CEO

1. Berätta – hur påverkades Global Health Care College Sweden av pandemins initiala skede och vad har ni gjort åt det?

- I samband med pandemins initiala skede förde vi en dialog med en ny samverkanspart i Indien. Fokus låg på att utveckla och digitalisera en nationell utbildning för icke akademisk hälso- och sjukvårdspersonal, motsvarande vårdbiträdesnivå. Utbildningen är nu färdig och kommer att rullas ut på nationell nivå i Indien inom kort.

- Vi skulle kunna säga att med anledning av pandemin så har efterfrågan på digitaliserade utbildningar ökat, inte minst inom området infektionsprevention. Just nu för vi dialog med ytterligare parter i Indien, dels med en nationell förening som har 11 000 medlemmar i form av sjukhus, hälsocentraler, vårdboenden och kliniker, och som avser styra om ett flertal fysiska utbildningar till digitala. Här ser vi stora utvecklingsmöjligheter, att med våra samverkanspartners, akademin och arbetslivet, även fortsättningsvis erbjuda högkvalitativa digitala utbildningar som ligger i linje med arbetslivets behov.

2. Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

- Pandemin har direkt påverkat våra möjligheter att resa och träffas 'in real life' med våra partners i Indien. De utbildningsfilmer vi skrivit manus till blev drygt en månad försenade då filmteamet inte fick tillgång till att filma på sjukhus när pandemiläget var som mest kritiskt. Dock har mycket kunnat skötas digitalt, vilket visat att infrastrukturen för digitalt arbete och kommunikation fungerar väl, såväl i Sverige som i Indien, där vi har våra primära kunder i dagsläget.

3. Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på Global Health Care College Sweden och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

- Coronakrisen har skakat om hela världen. Vi lever i en tung tid och samverkar på global nivå för att finna lösningar med att stärka kompetensen hos ny och befintlig vårdpersonal, både på basnivå och akademisk nivå internationellt. Vi jobbar aktivt med utbildningar inom infektionsprevention för att motverka spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens. Behovet av digitala utbildningar inom vård och omsorg, hälso- och sjukvård är högt upp på agendan. Vi har även fått tänka om och ställa om när det gäller utformandet av utbildningar och kvalitetssäkring. Digitala tjänster var inte det primära vi tänkte oss från början men livet i ett föränderligt samhälle ställer krav på oss alla, och anpassningar är nödvändiga. På längre sikt ser vi möjligheter med att kunna erbjuda digitala, fysiska och kombinerade utbildningar i större utsträckning och med vårt kvalitetssäkringskoncept för samverkan på lokal, regional och nationell nivå.

4. Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

- För oss är Swecare en viktig samverkanspart, framförallt när det gäller att kunna verka genom Swecares gedigna nätverk, samverkansträffar, erfarenhetsutbyten samt genom att Swecare även kan agera som dörröppnare. Vi ser trots pågående pandemi med tillförsikt fram emot ett utvecklat samarbete med många nya innovativa lösningar och samverkansvägar.

>> Läs mer om Global Health Care College Sweden

Så svarar Elekta på krisen

Hej Therese Lindé, Global Director Public Affairs på Elekta. Ni är en världsledande aktör inom strålbehandlingslösningar för att bekämpa cancer och neurologiska sjukdomar. Ni har ett brett utbud av avancerade lösningar för att leverera de mest effektiva strålbehandlingarna och är nummer 1 eller nummer 2 på alla geografiska marknader. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att driva digitaliseringsinitiativ som gjort det möjligt för era kunder att arbeta på distans. 

Berätta mer – hur påverkades Elekta i pandemins initiala skede och vad har ni gjort åt det? 

När covid-19 bröt ut fokuserade sjukhusen på behandling av covid-drabbade patienter vilket medförde att även strålterapibehandlingar sköts upp i viss omfattning. Möjligheten för oss att besöka våra kunder på sjukhusen för att sälja, installera eller serva vår utrustning blev stundvis nästan obefintlig, liksom att passera landsgränser. Precis som många andra företag flyttade vi över digitalt så mycket som möjligt inom en rad områden. För att nämna några exempel: genom vår digitalisering av serviceportföljen de senaste åren har vi nu kunnat lösa och kunnat supporta 60% av våra serviceärenden digitalt och på så vis kunnat hålla utrustningen igång trots att vi inte kunnat komma dit på plats. Vi har också mjukvarulösningar som möjliggjort för sjukhusens strålterapi-team att utveckla, dela och diskutera behandlingsplanerna på distans, tex hemifrån. Dessa licenser har vi erbjudit utan kostnad under pandemin. Vi har tillverkning framför allt i UK och Kina vilket gjorde att vi kunde upprätthålla produktionen hyfsat bra; då UK stängde ned hade Kina återgått till mer av ett normalläge.

Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

Visst har vi anpassat oss till ett nytt läge. Covid-19 har medfört att den digitala transformationen tagit ordentlig fart i en ganska konservativ miljö som sjukvårdssystemen ofta är. Med det kommer nya möjligheter. Mässor och säljmöten sker på andra sätt, och kanske kommer det aldrig gå tillbaka som det var pre-covid.

Vi drabbas fortfarande av lockdowns; mer eller mindre stängda gränser, begränsade resmöjligheter och karantänperioder, vilket försvårar våra installationer runt om i världen. Här har vi fått god hjälp av de svenska ambassaderna och Business Sweden, vilket vi är väldigt tacksamma för.              

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på Elekta och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt? 

Strålterapin har under pandemin framkommit som den cancerbehandling med lägst påverkan på immunförsvaret, vilket är en fördel särskilt under dessa omständigheter. Att använda tekniker som medför kortare behandlingsserier, s.k. hyperfraktionering, har också fått fart. Dessa medför att patienterna behöver komma färre gånger till sjukhuset för behandling och det gynnar samtliga parter, framför allt patienterna. Så det finns en stark drivkraft för förändring, också utanför områden som resor och digitala möten och produktlanseringar. På den negativa sidan måste nämnas alla de cancerpatienter som inte fått diagnos eller behandling i samband med pandemins utbrott. Vårdskulden är stor i alla länder och dess sjukvårdsbudgetar begränsade – här gäller att hitta nya innovativa sätt att erbjuda vård och snabba upp inköpsprocesserna. 

Berätta mer om den nya strålbehandlingslösningen Elekta Harmony som ni introducerade den 15 september?

Elekta Harmony är det senaste tillskottet i vår portfölj av linjäracceleratorer. Den är speciellt utvecklad för att vara enklare att använda och installera men fortfarande kunna behandla de allra flesta former av cancer med precis lika hög precision som våra större system. Den tar både mindre plats och är snabbare, och kan både täcka ett stort behov i utvecklingsländer och vara en del av uppsättningen på mer avancerade sjukhus. Med Harmony kommer vi ett steg närmare vår vision om att alla skall ha tillgång till strålterapi.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

Elekta har haft väldigt god nytta av Swecares aktiviteter under åren. Vi behöver framför allt hjälp med att få tillgång till relevanta beslutsfattare i olika länder och det har inte ändrats i och med covid-19. Vi ser fram emot fortsatt gott samarbete!

 Läs mer om Elekta

Så svarar SIS på krisen

Hej Annika Andreasen, vd på Svenska institutet för standarder. Ni är en ideell förening som arbetar på uppdrag av era intressenter och ni tillhandahåller standarder och projektleder standardiserings­arbete i Sverige. Ni agerade snabbt i våras när covid-pandemin slog till, genom att tillhandahålla ett 40-tal standarder kostnadsfritt för att underlätta för produktion och tillgängliggörande av personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning samt samhällsberedskap i coronakrisen. Kan du berätta mer?

foto: Peter Cederling

-Till följd av krisen beslutade SIS tillsammans med kollegor inom Europas standardiseringsorgan CEN och internationellt genom globala standardiseringsorganet ISO att situationen krävde exceptionella insatser. Därför gjorde vi det möjligt för alla att kostnadsfritt få tillgång till ett 40-tal standarder med bäring på personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällsberedskap. Man kan läsa standarderna via vår hemsida. Reaktionerna har varit mycket positiva och vi är glada över att få möjlighet att bidra i en så svår situation. 

Berätta, under våren hur har pandemin påverkat SIS och vad har ni gjort åt det?

-Sedan mitten av mars har SIS verksamhet bedrivits på distans. Detsamma gäller våra kollegor i Europa och internationellt som också bedrivit standardiseringsarbetet digitalt.

-Vi driver standardiseringsgrupper som utvecklar standarder med ca 5.000 deltagare och experter och vi säljer standarder i Sverige.  Allt detta har vi nu kunnat genomföra helt på distans och digitalt på ett effektivt sätt, vilket jag är glad och stolt över. Vi kan inte dra alla slutsatser ännu, men en effekt vi ser är att något fler deltar i utvecklingen av standarder inom vissa sektorer. I sektorer där permitteringar och varsel gjort sig påminda ser vi inte samma positiva utveckling, vilket är naturligt. Digital utveckling inom standardisering är viktigt. Vi kan inte utveckla standarder utan våra deltagare. Det är enklare att delta digitalt, tar mindre tid och kostar mindre då inga resor krävs.

Vilka hinder eller problem under utbrottet – i Sverige och i ert internationella arbete – har ni upplevt? Ser situationen likadan ut idag eller har det uppstått ett ”nytt normalt” läge?

-Verksamheten har kunnat fortsätta på ett väl fungerande sätt tack vare digitala verktyg, engagerade deltagare, medlemmar och medarbetare som alla anpassat sig väl. Men den spontana interaktionen mellan kollegor är viktig och det är förstås något vi saknar. Att vi inte har kunnat genomföra seminarier och utbildningar i våra lokaler har också påverkat vår verksamhet.

-Internationellt har vi varit väl koordinerade, i synnerhet när det gäller tillhandahållandet av kostnadsfria standarder vilket varit gemensamma beslut mellan medlemsländerna inom både ISO och CEN. Vi har också en särskild grupp för att koordinera, hantera och hålla oss underrättade om initiativ som sker i olika länder i en hög takt just nu, främst är det bevakning på Europa och Kina.

 

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på SIS och ert arbete på längre sikt? Positivt och negativt?

-Vi tror att SIS insats under våren gällande personlig skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och samhällssäkerhet kan öppna upp ögonen för vår verksamhet och för nyttan av standarder speciellt för de som inte haft kontakt med oss tidigare. Samtidigt ökar tempot i sedan tidigare viktiga områden som hållbarhet, transporter och digitalisering.

Pandemin har forcerat en digitalisering som kommer förändra vårt arbetssätt och vi kommer fortsätta att göra det lättare att delta i vår verksamhet. Mötet mellan människor är dock viktigt så ibland behöver vi ses, bygga relationer och skapa förutsättningar för kreativa lösningar. Just nu saknar många sina kollegor.

 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare tror du behövs framöver?

-Swecare får gärna fortsätta ordna digitala möten bland medlemmarna och med externa aktörer, gärna i mindre grupper. Detta skulle underlätta nätverkandet, vilket är en utmaning med distansarbete och många saknar.

-Ett ökat engagemang inom standardisering inom hälsa, vård och omsorg kan bidra till att en nationell kapacitet att hantera frågor som rör tillgång på produkter och utrustning som är viktig inom hälso- och sjukvård.  Samtidigt skulle det stärka svensk konkurrenskraft och underlätta för olika industrier och professioner att hjälpa varandra i kriser.

-Standarder är ju ett universellt verktyg som stöder samverkan mellan olika sektorer och branscher. En ökad samverkan kring hur vi kan hantera framtida kriser och hur standarder kan bistå i en sådan situation är något jag vill diskutera med Swecare ytterligare.

Så svarar Swedish Medtech på krisen

Hej Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisation för de medicintekniska företagen i Sverige.


Hur har coronakrisen drabbat er som organisation? 
Precis som för alla andra så har det varit en intensiv vår med många osäkerhetsfaktorer. I början handlade det om att förstå vad covid-19 var och vi fick rapporter från våra medlemmar om att Kina stängde ner produktion i landet.

Vi gick då snabbt ut med en undersökning till vår medlemskrets för att skaffa oss en bättre bild av hur dessa nedstängningar påverkade möjligheterna till leverans av medicinteknik till den svenska vården och omsorgen.

Ganska snabbt ändrades läget när vi fick flera inhemska fall i Sverige och vi fattade då beslutet att personalen på kansliet fick arbeta hemifrån, för att minska risken för smittspridning. Det har fungerat förvånansvärt bra. Vi har hittat en regelbundenhet i våra möten och återkopplingar i de projekt vi driver.

Ett annat område som drastiskt förändrades var vår kurs- och konferensdel. De stora konferenserna som Upphandlingskonferensen och Årsmöteskonferensen har vi flyttat fram. Kursverksamheten fick vi däremot möjlighet att utveckla så att vi nu kan erbjuda deltagande digitalt.

Hur har Swedish Medtech hanterat de utmaningar som branschen har ställts inför?
Under hela våren har vi haft en tät dialog med våra medlemmar för att förstå deras utmaningar. Vi har även fortsatt göra undersökningar för att få en samlad bild av branschens behov. Vi upprättade en krisorganisation på kontoret för att hantera alla de frågor som följde i pandemins fotspår. Det har varit akuta frågor som rört exportrestriktioner, leveranshinder, omställning, produktionsökning och beställarkanaler. Vi har i stort sett dagligen varit i kontakt med Regeringskansliet, myndigheter och SKR för att förmedla den information vi fått från våra företag. Nu är jag med och leder arbetet i den arbetsgrupp som bildats kring krisberedskap och resiliens kopplat till Life Science-kontoret.

Hur ser läget ut idag?
När sommaren nu är här, befinner vi oss fortfarande mitt i den pågående pandemin. Vi ser dock att de mest akuta frågorna har börjat att plana ut något och vi bereder oss för fas två. Många av de frågor som vi hanterat i krisorganisationen kan nu alltmer övergå i vår ordinarie verksamhet. Vi ser att en stor del företag har drabbats av inställda operationer och uppskjuten vård. Fokus nu och framöver ligger därför på att hantera frågor som rör hur vi startar upp vården igen.

Så svarar Predicare på krisen

Predicare är en mångårig medlem i Swecare, och erbjuder RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) beslutstöd för prehospital och hospital akutsjukvård. RETTS infördes på först Sahlgrenskas akut- och olycksfallsmottagning 2005. Sedan dess har ett gemensamt nordiskt utvecklingsarbete inom akutsjukvården pågått, och idag används RETTS av de flesta landsting, regioner och ambulansorganisationer i Sverige och Norge. En ny, helt digitaliserad version utvecklas just nu, och ska vara klar nästa år. I samband med lansering kommer också den internationella satsningen skalas upp. Vi har pratat med VD Mathias Myrén och Yuan Almqvist, Export & Sales Manager om hur våren sett ut för dem.

Berätta, hur har ni påverkats av den pågående Corona-pandemin?
M: Vi har påverkats på flera olika sätt. Som så många andra har Predicare arbetat helt hemmabaserat sedan i mars. Vi har sett vilken påverkan krisen har fått på både sjukvård och lokala näringsidkare, och ville därför gärna visa uppskattning för den insats som vården gör, och samtidigt stötta vår lokala lunchrestaurang. Så vi har valt att använda den nedsättning av arbetsgivaravgiften som alla företag automatiskt fått som en del av statens åtgärder, till att beställa mat, dricka, frukt och tårtor från en lokal restaurang, som vi sedan levererat till karantänavdelningen 90/91 samt 30 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan har vi stött på en del problem. I Kina har vi t ex inte kunnat få betalt enligt överenskommelse under den här tiden. Banker har varit stängda, folk har inte kunnat gå till jobbet med mera. 

En nyhet är att vårt årliga RETTS Nordic Möte, där mer än 100 anställda i sjukvården träffas under 1–2 dagar, i år kommer att hållas helt online. Vi har även ändrat namnet till RETTS Summit.

Glädjande nog går vi också emot trenden och har anställt under våren, tack vare att vi under 2019 fick ett kapitaltillskott på över 9 MSEK, för produktutveckling och försäljning på nya marknader. Vi har fått 4 nya anställda hittills, och är nu dubbelt så många som 2019, vilket ger oss möjlighet att utveckla verksamheten vidare.

Det låter ju mestadels positivt, men har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller vad gäller export?

M: Det klart att det varit i princip omöjligt att skapa nya affärer och kontakter, då det inte varit möjligt att resa. Dessutom har våra kunder på den svenska och norska marknaden varit fullt upptagna med Covid-19.

Y: Vår partner i Kina har inte haft möjlighet att göra kundbesök på sjukhus sedan januari. Vi har därför varit tvungna att pausa vår affärsplan att nå 20 sjukhus som RETTS-användare i år. Men sedan slutet av maj har vår partner kunnat börja besöka beslutsfattare på sjukhus igen. Det är ett bra tecken!

Hur har ert arbete mot Kina utvecklat sig i övrigt under pandemin?
M: Vårt referenssjukhus har använt RETTS framgångsrikt under våren. Nu återstår att samla ihop data och resultat kring de studier som har kunnat genomföras.

Y: Predicare hade alltså redan ett kinesiskt pilotsjukhus som testade RETTS redan innan pandemin. Nu har de använt RETTS tillsammans med nationell sållningstriagering sedan januari. Under en månad fick 32 000 patienter bedömningar av sina medicinska risker med stöd av RETTS. Detta har resulterat i en artikel om hur RETTS förbättrar triage-processen, som publicerades i ”Chinese Journal of Critical Care Medicine” i april. Vi erbjuder det sjukhuset gratis användning av RETTS under pandemin.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror ni att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?

M: Jag tror att behovet av triage kommer att öka – även beredskapen kring att göra ”sållningstriage” vid stora pandemier, olyckor mm. kommer att behöva höjas. Coronakrisen kan på längre sikt hjälpa oss att etablera nya kunder på nya marknader som idag inte har utvecklade system och processer för detta.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar ni er?
M: Vi är små med begränsade resurser, och ser att vi kan dra nytta av att samarbeta genom Swecare. Vi skulle uppskatta hjälp med marknadsföring och steget in på nya marknader, liksom att skapa långsiktiga relationer. Att vara en del av en gemensam, svensk monter på olika e-hälsomässor vore t. ex. intressant. 

Y: Vi har deltagit i många av Swecares aktiviteter, i Sverige och utomlands, och uppskattar mycket att vara en del av nätverket. Vi vill gärna välkomna Swecare att ha fler träffar i Göteborg, där medlemmar i andra städer kan delta digitalt.

Så svarar Socialdepartementet på krisen

Statssekreterare Maja Fjaestad

Departementets arbete under den här tiden

Vi lever onekligen i en snabbt föränderlig och svårberäknelig värld.

Från Socialdepartementets sida har vi försökt att jobba på med alla frågor så långt det varit möjligt, men majoriteten av oss på departementet har fokuserat på coronarelaterade frågor senaste månaderna.

Jag har stor förståelse för de många företag som kämpar och kommer ha en tuff period framför sig. Förhoppningen är att regeringens krispaket ska vara till gagn för några av dem som är i störst behov av stöd för att klara sig igenom den här situationen.

Glädjande mitt i allt detta är att det finns de företag som det går bra för, även om det är något mer komplicerade vägar än vanligt.

Handelsfrågor

Vi har satt ihop en informell samverkans- och koordineringsgrupp mellan Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet som är i nära kontakt med berörda företag och myndigheter inklusive våra ambassader runt om i världen för att hantera olika typer av handelsstörningar.

Det internationella arbetet har bland annat fokuserat på:

• Att få bort exportrestriktioner på den inre marknaden
• Att undvika för långa väntetider och köer vid gränserna inom EU
• Att öka och ställa om den inhemska produktionen av vissa produkter, och det har vi sett goda resultat med bland andra Essity, Getinge, Absolut Vodka och Perstorp

Sverige är starka förespråkare för frihandel och vi kommer fortsätta betona vikten av solidaritet och gemensamma lösningar i alla bilaterala möten så väl som EU-nivå.

Den realitet vi nu lever i kommer sannolikt bli en katalysator för digitala lösningar, det måste vi analysera ordentligt och se hur Sverige kan vara med och bidra till där vi idag har ett försprång med en befolkning som är positivt inställda till fler digitala produkter.

Främjandet

Hur gör man då när ett arbetssätt helt sätts ur spel? Alla främjarresor som vi skulle ha gjort till exempelvis USA, Frankrike och Sydafrika tillsammans med Swecares medlemmar under året är ju inställda. Troligen kommer den typ av främjarresor som vi har arrangerat tidigare inte vara möjliga att genomföra inom en överskådlig tid. Vi ska inte sluta att främja, tvärtom, men hur ska vi göra nu?

Bilden av Sverige som sprids runt om i världen är tudelad. Det är något vi kommer att behöva ta hänsyn till och se till att det gagnar de svenska företagens internationalisering.

På många håll i världen har pandemin blottat brister i hälso- och sjukvårdssystemen. Min tolkning är att när krisen är över kommer intresset att bygga upp hållbara och motståndskraftiga system att vara ännu starkare.

Vi har förstått att flera av Swecares medlemmar vittnar om ökat intresse för deras lösningar, vilket gläder mig att sektorn i stort går bra. Något vi också har sett i exportsiffrorna för den här perioden. Många har lyckats anpassa sig, ställa om, hitta nya användningsområden som just nu är efterfrågade. Det gläder mig och tyder på kreativitet och god anpassningsförmåga. Något som jag tror vi kommer att behöva göra i ännu större utsträckning framöver.

Från regeringskansliets sida får vi signaler om intresse för fördjupat samarbete med Sverige inom hälso– och sjukvård och life science sektorn från hela världen. Det kommer inte minst upp i de dialoger som statsministern och andra ministrar för med sina motsvarigheter i andra länder. För att följa upp dessa propåer kommer vi ha stort behov av det Swecare kan erbjuda i form av främjandeverksamhet.

Regeringskansliet, via Socialdepartementet främst, har en nära dialog med Swecare och vi ser fram emot att under hösten kunna följa upp resultatet av den enkät som gjorts bland medlemmarna och Swecares Open up Day 11 juni, där närmare 50 deltagare ska diskutera hur man kan främja under dessa omständigheter. Det blir också intressant att se om det kommer nya marknader som blir viktiga för våra företag att bygga relationer till, utöver de vi redan har goda samarbetsavtal med.

Besök gärna Regeringskansliet - Socialdepartementet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Så svarar Care to Translate på krisen

Linus Kullänger foto: Pax Engström

Hej Linus Kullänger, läkarstudent från Karolinska institutet och grundare och VD för Care to Translate, den digitala tolkappen för vårdpersonal och patienter.

Berätta, hur har coronavirus-krisen påverkat er och har ni svarat på något särskilt sätt? 

Vi har fått enormt mycket mer att göra. Vi arbetar med att lösa språkbarriärer inom vård och omsorg. Att tydlig och korrekt kommunikation kan vara skillnaden mellan liv och död har inte minst visat sig under coronakrisen, vilket lett till att efterfrågan på det vi gör har ökat dramatiskt. 

Vi anpassade oss snabbt och implementerade ett stöd för att kunna tolka om Covid-19 på 30 språk. Sedan öppnade vi upp vår tolkapp så att alla kunde använda den gratis under den initiala turbulenta omställningen i vården. Antalet nya användare per månad har dubblerats och användningen har ökat med mer än 300%. Våra största marknader utanför Sverige är Turkiet, Tyskland, USA, Afghanistan och Pakistan. Framför allt Turkiet, som står för nästan 30% av alla nya användare.

Vi såg även att det fanns ett stort behov hos vårdgivare och myndigheter att översätta information till allmänheten och i och med att vi är experter på verifierade översättningar på 30 språk var det tydligt att vi kunde hjälpa till. Vi började därför t.ex. översätta patientinformation på många språk som delas ut i pappersform till patienter på akutmottagningar. Det var häftigt att se att vi kunde agera så fort, men också att många vårdgivare varit otroligt snabba på bollen med att implementera nya saker.

Hur kan er lösning bidra till en bättre hantering av krisen? 

Det har framgått ganska tydligt att det varit brist på information om Covid-19 på många språk. Det kan vi hjälpa till att lösa. 

Sedan fyller vi en oerhört viktig funktion under coronakrisen i att kunna triagera patienter som inte talar samma språk som vårdpersonalen. Vi hjälper personal att kunna agera snabbare och göra en mycket säkrare bedömning då tolkverksamheten, som i vanliga fall inte har resurser att göra detta fullgott, har varit mer belastad än normalt.

Hur sprider ni er lösning – är det någon skillnad idag mot hur ni gjorde t ex i början av året?

Vi sprider vår lösning i sociala medier. Det vi har sett är att folk har varit mer benägna till att dela våra inlägg och hjälpa oss att nå ut till andra. Vi var redan innan ett bolag som nästan uteslutande jobbar med digital marknadsföring. Det är klart att det nog hjälp oss en hel del, då vi inte behövt ställa om det på grund av krisen.

Har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet – i Sverige eller andra länder?

Det är mycket svårare att få till möten med vård- och omsorgsgivare i och med att de har haft mycket mer att göra. Därför har flera möten skjutits upp några veckor. Men vi har också sett det motsatta: Vi skulle exempelvis komma igång med en större pilot i en svensk region i slutet av april, men på grund av coronautbrottet blev allting tidigarelagt för att de såg det akuta behovet av vår lösning. Denna typ av snabba och lösningsorienterade agerande har vi verkligen imponerats av under de senaste månaderna.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt? Positivt och negativt?

Jag är övertygad om att coronakrisen kommer ha en positiv effekt för Care to Translate. Vi ser att problemet vi löser har fått mycket större uppmärksamhet under denna kris och att man har tagit det på allvar. Vi har också under denna kris visat att vi är agila och kan leverera snabbt och hjälpa till där det behövs. 

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar du dig?

Vi kommer önska stöd i att få tag i rätt kontakter för att sälja till vårdorganisationer i många av de länder där våra användare finns.

Så svarar Xinix på krisen

Hej Anders Gripenberg på Xinix International. Ni tillverkar bl.a. en effektiv och miljövänlig yt- och handdesinfektion baserad på stabiliserad klordioxid. Vi har hört att ni har reagerat snabbt för att kunna svara på det ökade behovet av desinfektion under coronakrisen.

Berätta, hur har det påverkat er och vad har ni gjort?

Efterfrågan på våra produkter har ökat enormt. Vi lyckades tidigarelägga vår flytt till större produktionslokaler i början av coronakrisen. Det blev lite kaosartat med mycket kvälls- och nattjobb för hantverkarna för att vi skulle kunna producera dagtid. Men alla ställde upp på ett fantastiskt sätt, så på mindre än en vecka var flytten klar till ny produktionslokal med kapacitet på 30.000 liter om dan. Vi har hittills ökat vår produktionskapacitet från 5 till 30 ton/dag, och försäljningen fortsätter öka. Vår planering med lansering mot allmänheten till hösten fick ju också tidigareläggas och idag så har en stor del av våra kunder återkommande försäljning till nya kunder som upptäckt våra produkter nu under coronakrisen. De som använt våra produkter för vattendesinfektion genom åren kände givetvis redan till oss, men alla dessa tiotusentals nya personer som nu börjar köpa handdesinfektion, men även vattendesinfektion istället för vatten i plastflaskor är givetvis en positiv utveckling.

Har ni upplevt några hinder eller problem under utbrottet?

Vi har exporterat stora mängder till Tyskland, så det är inga problem med exporten. Vi har även kunnat importera flaskor – 100.000 flaskor som lastades i Italien på en fredag och kom till oss på måndagen, så som vi ser det är det inga problem med import.

Gällande Sverige så ligger nog problemen organisatoriskt. Vi har ju en mångårig samverkan med MSB men som det verkar nu så har det varit lite kaotiskt gällande inköp. Vi har fått förfrågningar och levererat till kommuner, regioner, företag och direkt till operationskliniker vid sjukhus när läkare tröttnat på att inte veta om de har desinfektionsmedel till nästa dag. Detta är väl något som de ansvariga får ta tag i efter coronakrisen och finna lösningar på. Vi ställer upp och levererar till de som behöver. Vi har tackat nej till flera privata aktörer som enbart varit ute efter att göra snabba klipp och sälja vidare. Vi har ju inte höjt priserna utan ligger kvar på samma nivå som 2019.

Framtidsspaning: Vilken effekt tror du att coronakrisen kommer ha på ert företag på längre sikt?

Det positiva är vetskapen hos allmänheten om vikten av att desinficera sina händer noggrant. Vi har ju fått en fantastisk försäljningsökning som vi givetvis är tacksamma för. Men vi hade hoppats kunna informera läkare och sjuksköterskor om fördelarna med klordioxid under Hygiendagarna 2020 i mars, men de blev dessvärre inställda. Om inte, hade läkare och sköterskor haft en bättre kunskap om varför våra produkter är bättre, billigare, säkrare och det självklara valet. Här har vi fortfarande en del att informera om.

Men det kommer att bli en omställning inom vården till en bättre desinfektion med minskade vårdrelaterade infektioner - som idag dödar 4 personer om dagen i Sverige. Vi måste sluta sprita händerna och sluta använda sprit som desinfektant och övergå till en bättre desinfektion än vad vi har idag, givetvis med våra produkter istället.

Till sist, vilken typ av stöd från Swecare önskar du dig?

Samverkan och medlemskapet i Swecare har öppnat dörrar till andra aktörer som förstått fördelen med våra produkter vilket är väldigt tacksamt. Vi har även fått förfrågningar från flera länder och dess ambassadörer om vi kan leverera till dem, med kontakter förmedlade av Swecare.

Vi håller redan idag på med planering för produktionsenheter utomlands och redan i juni månad är vi igång med den första. Som vi ser det så kommer vårt företag att växa med flera 100% den närmaste tiden, så vi är väldigt tacksamma för det gensvar vi fått genom Swecares organisation.